Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Bevisad nytta med fullkorn

De positiva hälsoeffekterna av att äta mer fullkorn är klart större än riskerna med kadmium och andra oönskade ämnen. Det visar en ny sammanställning från Livsmedelsverket.

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Stock.adobe.com

Det är väl känt att fullkorn medför bättre hjärt- och kärlhälsa och att de flesta skulle behöva äta mer fullkorn än de gör. Men fullkorn kan ibland innehålla oönskade ämnen som kadmium och mögelgifter. Kadmium kan exempelvis påverka njuren.

Det finns flera studier som undersöker nyttan med fullkorn, men det här är första gången nyttan jämförts med riskerna och resulterat i ett slutomdöme. Alla scenarier med ökad fullkornskonsumtion fick samma resultat – att nyttan med fullkorn är större än risken.

– Även om fullkorn kan innehålla ämnen som inte är bra för hälsan är nyttan ändå klart större. Om alla väljer fullkorn kan tusentals hjärtinfarkter undvikas, säger Salomon Sand, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Läs hela publikationen här.



Forskning

Autism- och ADHD-relaterade drag vanliga vid svår IBS

Autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga bland patienter med måttlig till svår IBS. Det visar en ny svensk studie från Göteborgs universitet.

Nina Granberg 17 juni, 2026 1 minuts läsning
IMG_1936
AdobeStock

Ny forskning från en grupp forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga hos patienter med måttlig till svår IBS.

I studien screenades 32 procent av deltagarna positivt för autismrelaterade drag och 40 procent för ADHD-relaterade drag. Nästan var fjärde deltagare screenades positivt för båda.

Samtidigt hade endast omkring 10 procent av deltagarna en tidigare ADHD-diagnos och 3,6 procent en autismdiagnos.

Studien visade också att patienter med ADHD-relaterade drag rapporterade svårare IBS-symtom, högre nivåer av ångest och större total symtombörda. Patienter med autismrelaterade drag uppvisade högre grad av visceral känslighet.

Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Gastroenterology.

Läs mer HÄR.



Forskning

Sociala och psykologiska faktorer formar måltiden

Måltider formas inte enbart av hunger, vanor och tillgång till mat, utan också av sociala och psykologiska faktorer. Forskning visar att allt från relationer och status till arbetsplatskultur och känsloreglering kan påverka både matval och måltidsgemenskap, skriver Cornelia Wulff Hamrin, forskare och fil.dr i psykologi.

Dietisten
Redaktionen 16 juni, 2026 Uppdaterades 17 juni, 2026 8 minuters läsning
AdobeStock_1827899402
Foto: AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.