Folkhälsa

1 miljard till jämlik vård och ökad tillgänglighet men räcker det?

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på cancervården, förbättrad patientsäkerhet samt ökad tillgänglighet inom mödrahälso- och förlossningsvården. Medlen betalas ut enligt överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Sverige har en bra hälso- och sjukvård men det finns områden som vi behöver förbättra. Nu satsar vi 4,7 miljarder kronor för kortare väntetider, ökad tillgänglighet och mer likvärdig sjukvård efter behov. Det är viktiga satsningar för att bygga starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.

– Det här är stora och viktiga satsningar för hälso- och sjukvården. Inte minst viktigt är att vi nu kommer arbeta ännu mer för att göra vården mer tillgänglig för patienterna, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet

Den uppdaterade kömiljarden för ökad tillgänglighet tar i större utsträckning hänsyn till varje regions specifika förutsättningar. Den nya modellen har ett bredare perspektiv på tillgänglighet. Varje region får pengar om den kortar väntetiderna till besök inom specialistvården eller till operation, jämfört med föregående år – oavsett vilken nivå man startar från. Regionerna kan även få pengar om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin, eller om de uppvisar god tillgänglighet till primärvården, i barn- och ungdomspsykiatrin eller till återbesök inom den specialiserade vården.

Överenskommelsen för 2020 omfattar totalt 2,896 miljarder kronor och består av två prestationsbundna block. Det första blocket, som innefattar 2,453 miljarder kronor, handlar om att regionerna ska uppvisa kortare väntetider. Det andra blocket, som innefattar 432,9 miljoner kronor, handlar om att regionerna ska bedriva ett strategiskt tillgänglighetsarbete och förbättra sin väntetidsstatistik.

970 miljoner för ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa

Alla kvinnor och deras familjer ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Regeringen och SKR är därför överens om att arbeta för en mödrahälsovård och förlossningsvård där det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården.

Totalt satsas 970 miljoner kronor för 2020, varav 937 miljoner kronor till regionerna, 13 miljoner kronor till särskilda insatser i regionerna och 20 miljoner kronor till SKR.

447 miljoner för en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider

Regeringen satsar totalt 447 miljoner kronor för att öka jämlikheten och effektiviteten samt korta väntetiderna i cancervården.

320 miljoner kronor avsätts till regionerna för arbetet med standardiserade vårdförlopp

9 miljoner kronor avsätts till SKR för nationellt stöd i arbetet med standardiserade vårdförlopp genom Regionala cancercentrum (RCC)

16 miljoner kronor avsätts för regionalt stöd genom bland annat RCC:s stödjande, stimulerande och sammanhållande arbete inklusive arbetet med att stödja kvalitetssäkring av de standardiserade vårdförloppen.

80 miljoner kronor avsätts för arbetet inom barncancerområdet och uppföljning.

16 miljoner kronor avsätts till SKR för övrigt nationellt utvecklingsarbete.

6 miljoner kronor till RCC för övrigt regionalt utvecklingsarbete.

434 miljoner för bland annat ökad patientsäkerhet och Nationella Kvalitetsregister

Det finns i dagsläget drygt hundra kvalitetsregister som får nationellt stöd. De täcker flera olika områden som exempelvis cancer, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, psykiatri, tandvård och demens.

För 2020 avsätter regeringen och SKR gemensamt 188,5 miljoner kronor för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Av dessa bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 88,5 miljoner kronor.

Regeringen avser också att avsätta medel för att införa personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på nya sjukdomsområden samt förbereda verksamheterna i samverkansregionerna på genomförandet av dessa. I budgetpropositionen för 2020 avsätts 300 miljoner kronor för 2020. Av dessa medel fördelas totalt 275 miljoner kronor till regionerna.

Övriga satsningar inom överenskommelsen innefattar bland annat 30 miljoner kronor till regionerna för hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar, 10 miljoner kronor till området sällsynta diagnoser och 5 miljoner kronor till SKR:s fortsatta arbete med förbättrad läkemedelsinformation.

Källa: Regeringskansliet

Folkhälsa

Fem minuters extra rörelse om dagen kan rädda liv

Bara fem minuter mer pulshöjande fysisk aktivitet per dag, eller att sitta en halvtimme mindre, kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 21 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Forskarna analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien för att förstå hur små, realistiska förändringar i vardagsvanor påverkar dödlighet. Deltagarna bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt åtta år.

Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll. För de minst aktiva individerna kan fem minuter extra fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet per dag förebygga cirka sex procent av dödsfallen. När detta tillämpas på hela befolkningen, exklusive de mest aktiva, stiger siffran till tio procent.

Att minska stillasittandet visade också fördelar, om än mindre. Att sitta 30 minuter mindre per dag kan förebygga omkring tre procent av dödsfallen bland de minst aktiva och sju procent i hela befolkningen.

– Dessa resultat visar att små steg kan ha stor effekt, säger Maria Hagströmer, professor på Karolinska institutet, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och medförfattare till studien.

– Du behöver inte springa maraton, bara några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad.

Även Ing-Mari Dohrn, docent vid samma institution och medförfattare till studien, betonar att resultaten bygger på vardagsnära förändringar:

– Vår studie fokuserar på realistiska förändringar. För många människor är det mer genomförbart att minska stillasittandet eller lägga till korta stunder av aktivitet än att göra stora livsstilsförändringar.

I ett inlägg på LinkedIn sammanfattar Ing-Mari Dohrn budskapet så här:

”All rörelse räknas, och även realistiska vardagsförändringar kan ha betydande hälsoeffekter!”

Forskarna betonar att dessa förändringar inte ersätter regelbunden träning, men visar hur små justeringar kan bidra till bättre hälsa på befolkningsnivå

Läs mer HÄR.

Forskning

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan vara kopplat till en lägre risk att utveckla demens. Det visar en stor svensk observationsstudie där drygt 27 000 personer följts i upp till 25 år. Samtidigt betonar forskarna bakom studien att resultaten inte ska tolkas som ett stöd för att generellt öka intaget av mättat fett.

Nina Granberg 21 januari, 2026 • Uppdaterades 23 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Studien som publicerats i tidskriften Neurology har väckt stor uppmärksamhet internationellt, inte minst i USA. Den bygger på kost- och livsstilsdata från 27 670 personer med en medelålder på 58 år vid studiens start. Deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, och under uppföljningstiden utvecklade 3 208 personer demens. Diagnoserna hämtades från det...