Folkhälsa

1 miljard till jämlik vård och ökad tillgänglighet men räcker det?

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på cancervården, förbättrad patientsäkerhet samt ökad tillgänglighet inom mödrahälso- och förlossningsvården. Medlen betalas ut enligt överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Sverige har en bra hälso- och sjukvård men det finns områden som vi behöver förbättra. Nu satsar vi 4,7 miljarder kronor för kortare väntetider, ökad tillgänglighet och mer likvärdig sjukvård efter behov. Det är viktiga satsningar för att bygga starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.

– Det här är stora och viktiga satsningar för hälso- och sjukvården. Inte minst viktigt är att vi nu kommer arbeta ännu mer för att göra vården mer tillgänglig för patienterna, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet

Den uppdaterade kömiljarden för ökad tillgänglighet tar i större utsträckning hänsyn till varje regions specifika förutsättningar. Den nya modellen har ett bredare perspektiv på tillgänglighet. Varje region får pengar om den kortar väntetiderna till besök inom specialistvården eller till operation, jämfört med föregående år – oavsett vilken nivå man startar från. Regionerna kan även få pengar om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin, eller om de uppvisar god tillgänglighet till primärvården, i barn- och ungdomspsykiatrin eller till återbesök inom den specialiserade vården.

Överenskommelsen för 2020 omfattar totalt 2,896 miljarder kronor och består av två prestationsbundna block. Det första blocket, som innefattar 2,453 miljarder kronor, handlar om att regionerna ska uppvisa kortare väntetider. Det andra blocket, som innefattar 432,9 miljoner kronor, handlar om att regionerna ska bedriva ett strategiskt tillgänglighetsarbete och förbättra sin väntetidsstatistik.

970 miljoner för ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa

Alla kvinnor och deras familjer ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Regeringen och SKR är därför överens om att arbeta för en mödrahälsovård och förlossningsvård där det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården.

Totalt satsas 970 miljoner kronor för 2020, varav 937 miljoner kronor till regionerna, 13 miljoner kronor till särskilda insatser i regionerna och 20 miljoner kronor till SKR.

447 miljoner för en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider

Regeringen satsar totalt 447 miljoner kronor för att öka jämlikheten och effektiviteten samt korta väntetiderna i cancervården.

320 miljoner kronor avsätts till regionerna för arbetet med standardiserade vårdförlopp

9 miljoner kronor avsätts till SKR för nationellt stöd i arbetet med standardiserade vårdförlopp genom Regionala cancercentrum (RCC)

16 miljoner kronor avsätts för regionalt stöd genom bland annat RCC:s stödjande, stimulerande och sammanhållande arbete inklusive arbetet med att stödja kvalitetssäkring av de standardiserade vårdförloppen.

80 miljoner kronor avsätts för arbetet inom barncancerområdet och uppföljning.

16 miljoner kronor avsätts till SKR för övrigt nationellt utvecklingsarbete.

6 miljoner kronor till RCC för övrigt regionalt utvecklingsarbete.

434 miljoner för bland annat ökad patientsäkerhet och Nationella Kvalitetsregister

Det finns i dagsläget drygt hundra kvalitetsregister som får nationellt stöd. De täcker flera olika områden som exempelvis cancer, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, psykiatri, tandvård och demens.

För 2020 avsätter regeringen och SKR gemensamt 188,5 miljoner kronor för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Av dessa bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 88,5 miljoner kronor.

Regeringen avser också att avsätta medel för att införa personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på nya sjukdomsområden samt förbereda verksamheterna i samverkansregionerna på genomförandet av dessa. I budgetpropositionen för 2020 avsätts 300 miljoner kronor för 2020. Av dessa medel fördelas totalt 275 miljoner kronor till regionerna.

Övriga satsningar inom överenskommelsen innefattar bland annat 30 miljoner kronor till regionerna för hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar, 10 miljoner kronor till området sällsynta diagnoser och 5 miljoner kronor till SKR:s fortsatta arbete med förbättrad läkemedelsinformation.

Källa: Regeringskansliet

Nutrition

Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material

Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 15 september, 2025 • 2 minuters läsning

Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.

Små steg gör stor skillnad

Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och filmer, där devisen ”ett litet steg kan göra stor skillnad” återkommer.

– Det är det absolut viktigaste: att tänka att varje liten förändring, eller att bibehålla det som redan är bra, räknas, sa Mahnoush Etminan, dietist, PhD och handläggare på Livsmedelsverket vid seminariet.

Materialet riktar sig både till vården och till allmänheten, och är tänkt att också fungera som stöd i samtal mellan patient och vårdpersonal. Broschyrer och bilder finns i tryckt och digital form, medan filmerna kan användas i väntrum eller på sociala medier.

Översättningar till lättläst svenska och engelska är på väg, men för andra språk uppmuntrar Livsmedelsverket tills vidare till att använda översättningsappar direkt på bild- och textmaterial.

Fokus på svenskproducerat

I materialet lyfts också fördelar med svenska livsmedel, bland annat låg antibiotikaanvändning i djurhållningen och strikta regler kring växtskyddsmedel.

Det här ingår i bildstödet

Matpyramiden

Ny version kopplad till råden.
Finns som affisch, utskrift och i delar för varje livsmedelsgrupp.

Foldern Kostråd i korthet

Sammanfattar råden med kort text och pyramid.
Gratis att ladda ner, kan beställas i tryckt version.

Rådspecifika bilder

Illustrationer för varje råd: t.ex. läsk, sötsaker och snacks, frukt och grönt, baljväxter, fullkorn, fisk, mejeri, nötter, salt och oljor.
Visar både mängder och praktiska tips.

Bildstöd finns för olika livsmedelsgrupper.

Korta inspirationsfilmer

Fyra filmer för väntrumsskärmar och sociala medier.
Samma huvudbudskap: små steg gör skillnad.

Sociala medier-paket

Färdiga bilder och grafik för lokal spridning i vården eller kommunen.

Översättningar

Kommer på lättläst svenska och engelska.
Övriga språk hanteras tills vidare via översättningsappar.

Digitalt självtest om matvanor

Ett webbaserat test kopplat till kostråden.
Ger återkoppling på individens matvanor och förslag på förbättringar.
Kan användas av privatpersoner eller tillsammans med vårdpersonal i samtal.

Allt material finns samlat på Livsmedelsverkets webbplats under ”Kostråd för vuxna”. Där går det att ladda ner bilder, filmer och foldrar, eller beställa tryckta exemplar. Läs mer HÄR.

Vad är nytt i kostråden?

Baljväxter: lyfts ut som ett eget råd, inte längre inkluderade i rådet om grönsaker och frukt.
Grönsaker, frukt och bär: fortsatt 500 gram per dag, men i praktiken högre än tidigare eftersom baljväxterna räknas separat.
Läsk, sötsaker och snacks: inget nytt råd, men kommunikationen är tydligare och mer konkret.
Rött kött och chark: fortsatt råd om att begränsa, med betoning på att en liten andel bör utgöras av charkprodukter.
Mejeriprodukter: rekommendation att äta dagligen, gärna syrade sorter som fil och yoghurt.
Fullkorn, nötter, salt och alkohol: råden är oförändrade, men får nytt bildstöd.

Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 11 september, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025