Folkhälsa

1 miljard till jämlik vård och ökad tillgänglighet men räcker det?

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på cancervården, förbättrad patientsäkerhet samt ökad tillgänglighet inom mödrahälso- och förlossningsvården. Medlen betalas ut enligt överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Sverige har en bra hälso- och sjukvård men det finns områden som vi behöver förbättra. Nu satsar vi 4,7 miljarder kronor för kortare väntetider, ökad tillgänglighet och mer likvärdig sjukvård efter behov. Det är viktiga satsningar för att bygga starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.

– Det här är stora och viktiga satsningar för hälso- och sjukvården. Inte minst viktigt är att vi nu kommer arbeta ännu mer för att göra vården mer tillgänglig för patienterna, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet

Den uppdaterade kömiljarden för ökad tillgänglighet tar i större utsträckning hänsyn till varje regions specifika förutsättningar. Den nya modellen har ett bredare perspektiv på tillgänglighet. Varje region får pengar om den kortar väntetiderna till besök inom specialistvården eller till operation, jämfört med föregående år – oavsett vilken nivå man startar från. Regionerna kan även få pengar om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin, eller om de uppvisar god tillgänglighet till primärvården, i barn- och ungdomspsykiatrin eller till återbesök inom den specialiserade vården.

Överenskommelsen för 2020 omfattar totalt 2,896 miljarder kronor och består av två prestationsbundna block. Det första blocket, som innefattar 2,453 miljarder kronor, handlar om att regionerna ska uppvisa kortare väntetider. Det andra blocket, som innefattar 432,9 miljoner kronor, handlar om att regionerna ska bedriva ett strategiskt tillgänglighetsarbete och förbättra sin väntetidsstatistik.

970 miljoner för ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa

Alla kvinnor och deras familjer ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Regeringen och SKR är därför överens om att arbeta för en mödrahälsovård och förlossningsvård där det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården.

Totalt satsas 970 miljoner kronor för 2020, varav 937 miljoner kronor till regionerna, 13 miljoner kronor till särskilda insatser i regionerna och 20 miljoner kronor till SKR.

447 miljoner för en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider

Regeringen satsar totalt 447 miljoner kronor för att öka jämlikheten och effektiviteten samt korta väntetiderna i cancervården.

320 miljoner kronor avsätts till regionerna för arbetet med standardiserade vårdförlopp

9 miljoner kronor avsätts till SKR för nationellt stöd i arbetet med standardiserade vårdförlopp genom Regionala cancercentrum (RCC)

16 miljoner kronor avsätts för regionalt stöd genom bland annat RCC:s stödjande, stimulerande och sammanhållande arbete inklusive arbetet med att stödja kvalitetssäkring av de standardiserade vårdförloppen.

80 miljoner kronor avsätts för arbetet inom barncancerområdet och uppföljning.

16 miljoner kronor avsätts till SKR för övrigt nationellt utvecklingsarbete.

6 miljoner kronor till RCC för övrigt regionalt utvecklingsarbete.

434 miljoner för bland annat ökad patientsäkerhet och Nationella Kvalitetsregister

Det finns i dagsläget drygt hundra kvalitetsregister som får nationellt stöd. De täcker flera olika områden som exempelvis cancer, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, psykiatri, tandvård och demens.

För 2020 avsätter regeringen och SKR gemensamt 188,5 miljoner kronor för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Av dessa bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 88,5 miljoner kronor.

Regeringen avser också att avsätta medel för att införa personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på nya sjukdomsområden samt förbereda verksamheterna i samverkansregionerna på genomförandet av dessa. I budgetpropositionen för 2020 avsätts 300 miljoner kronor för 2020. Av dessa medel fördelas totalt 275 miljoner kronor till regionerna.

Övriga satsningar inom överenskommelsen innefattar bland annat 30 miljoner kronor till regionerna för hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar, 10 miljoner kronor till området sällsynta diagnoser och 5 miljoner kronor till SKR:s fortsatta arbete med förbättrad läkemedelsinformation.

Källa: Regeringskansliet

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 1 juli, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.