Folkhälsa

1 miljard till jämlik vård och ökad tillgänglighet men räcker det?

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på cancervården, förbättrad patientsäkerhet samt ökad tillgänglighet inom mödrahälso- och förlossningsvården. Medlen betalas ut enligt överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Sverige har en bra hälso- och sjukvård men det finns områden som vi behöver förbättra. Nu satsar vi 4,7 miljarder kronor för kortare väntetider, ökad tillgänglighet och mer likvärdig sjukvård efter behov. Det är viktiga satsningar för att bygga starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.

– Det här är stora och viktiga satsningar för hälso- och sjukvården. Inte minst viktigt är att vi nu kommer arbeta ännu mer för att göra vården mer tillgänglig för patienterna, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet

Den uppdaterade kömiljarden för ökad tillgänglighet tar i större utsträckning hänsyn till varje regions specifika förutsättningar. Den nya modellen har ett bredare perspektiv på tillgänglighet. Varje region får pengar om den kortar väntetiderna till besök inom specialistvården eller till operation, jämfört med föregående år – oavsett vilken nivå man startar från. Regionerna kan även få pengar om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin, eller om de uppvisar god tillgänglighet till primärvården, i barn- och ungdomspsykiatrin eller till återbesök inom den specialiserade vården.

Överenskommelsen för 2020 omfattar totalt 2,896 miljarder kronor och består av två prestationsbundna block. Det första blocket, som innefattar 2,453 miljarder kronor, handlar om att regionerna ska uppvisa kortare väntetider. Det andra blocket, som innefattar 432,9 miljoner kronor, handlar om att regionerna ska bedriva ett strategiskt tillgänglighetsarbete och förbättra sin väntetidsstatistik.

970 miljoner för ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa

Alla kvinnor och deras familjer ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Regeringen och SKR är därför överens om att arbeta för en mödrahälsovård och förlossningsvård där det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården.

Totalt satsas 970 miljoner kronor för 2020, varav 937 miljoner kronor till regionerna, 13 miljoner kronor till särskilda insatser i regionerna och 20 miljoner kronor till SKR.

447 miljoner för en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider

Regeringen satsar totalt 447 miljoner kronor för att öka jämlikheten och effektiviteten samt korta väntetiderna i cancervården.

320 miljoner kronor avsätts till regionerna för arbetet med standardiserade vårdförlopp

9 miljoner kronor avsätts till SKR för nationellt stöd i arbetet med standardiserade vårdförlopp genom Regionala cancercentrum (RCC)

16 miljoner kronor avsätts för regionalt stöd genom bland annat RCC:s stödjande, stimulerande och sammanhållande arbete inklusive arbetet med att stödja kvalitetssäkring av de standardiserade vårdförloppen.

80 miljoner kronor avsätts för arbetet inom barncancerområdet och uppföljning.

16 miljoner kronor avsätts till SKR för övrigt nationellt utvecklingsarbete.

6 miljoner kronor till RCC för övrigt regionalt utvecklingsarbete.

434 miljoner för bland annat ökad patientsäkerhet och Nationella Kvalitetsregister

Det finns i dagsläget drygt hundra kvalitetsregister som får nationellt stöd. De täcker flera olika områden som exempelvis cancer, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, psykiatri, tandvård och demens.

För 2020 avsätter regeringen och SKR gemensamt 188,5 miljoner kronor för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Av dessa bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 88,5 miljoner kronor.

Regeringen avser också att avsätta medel för att införa personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på nya sjukdomsområden samt förbereda verksamheterna i samverkansregionerna på genomförandet av dessa. I budgetpropositionen för 2020 avsätts 300 miljoner kronor för 2020. Av dessa medel fördelas totalt 275 miljoner kronor till regionerna.

Övriga satsningar inom överenskommelsen innefattar bland annat 30 miljoner kronor till regionerna för hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar, 10 miljoner kronor till området sällsynta diagnoser och 5 miljoner kronor till SKR:s fortsatta arbete med förbättrad läkemedelsinformation.

Källa: Regeringskansliet

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Forskning

Autism- och ADHD-relaterade drag vanliga vid svår IBS

Autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga bland patienter med måttlig till svår IBS. Det visar en ny svensk studie från Göteborgs universitet.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Ny forskning från en grupp forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga hos patienter med måttlig till svår IBS.

I studien screenades 32 procent av deltagarna positivt för autismrelaterade drag och 40 procent för ADHD-relaterade drag. Nästan var fjärde deltagare screenades positivt för båda.

Samtidigt hade endast omkring 10 procent av deltagarna en tidigare ADHD-diagnos och 3,6 procent en autismdiagnos.

Studien visade också att patienter med ADHD-relaterade drag rapporterade svårare IBS-symtom, högre nivåer av ångest och större total symtombörda. Patienter med autismrelaterade drag uppvisade högre grad av visceral känslighet.

Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Gastroenterology.

Läs mer HÄR.