Diabetes

Vinnova satsar på precisionsmedicin för diabetes typ 1

Forskare i Göteborg medverkar i en innovationsmiljö för precisionshälsa som just fått 40 miljoner kronor i en utlysning från Vinnova. Med hjälp av stora kvalitetsregister … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Forskare i Göteborg medverkar i en innovationsmiljö för precisionshälsa som just fått 40 miljoner kronor i en utlysning från Vinnova. Med hjälp av stora kvalitetsregister för diabetes, artificiell intelligens och ett potentiellt diabetesvaccin hoppas forskarna hitta nya modeller som kan förutse vilka barn som riskerar att insjukna i diabetes typ 1.

Projektet kallas ASSET (AI for Sustainable Prevention of Autoimmunity in the Society) och leds av läkemedelsföretaget Diamyd Medical, i samverkan med teknikföretaget MainlyAI och forskare vid universitetssjukhusen och universiteten i Göteborg och i Lund. I ett första skede fokuserar projektet på diabetes typ 1, men även de autoimmuna sjukdomarna glutenintolerans (celiaki) och sköldkörtelsjukdom (autoimmun tyreoidit) kommer att studeras.

Den lokala forskningsledaren Gun Forsander är överläkare inom pediatrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Genom de över 550 patienter som regelbundet besöker Barndiabetesmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus bidrar hon tillsammans med sina kollegor med ett stort kliniskt underlag till projektet.

Hon konstaterar att den här forskningen inte skulle kunna genomföras någon annanstans än just i Sverige, och att de parter som ingår bidrar med mycket gedigen kompetens.

– Grunden är de kvalitetssäkrade register för diabetes som vi har i Sverige, och även den samhällsstruktur som finns här med en väl uppbyggd barnsjukvård. Det faktum att nästan alla barn följs genom barnavårdscentralerna kommer att underlätta de screeningprogram som kan bli aktuella, beroende på vad vi får fram i forskningen, säger hon.

Modeller för tidig identifiering

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, där kroppens egna immunsvar slår ut de betaceller i bukspottskörteln som producerar insulin. Precis som för diabetes typ 2 börjar forskare alltmer inse sjukdomens komplexitet, och har också börjat identifiera flera olika undergrupper, baserat på grundorsaken bakom att betacellerna slutar fungera. Sjukdomen är särskilt vanlig i den svenska befolkningen, där omkring 40 procent har de genetiska variationer som tidigare identifierats ge ökad risk för att insjukna. I Sverige har sjukdomen också ökat kraftigt under de senaste decennierna.

Stor potential

Gun Forsander menar att projektet har potential att ge enorma vinster, både genom för människors hälsa och genom minskade kostnader för samhället.

– Även om det gjorts stora forskningsframsteg för sjukdomen innebär den fortfarande ökad risk för långtidskomplikationer. Behandlingen är oerhört tuff, och diagnosen påverkar hela familjen. Om vi kan identifiera dem som har hög risk att utveckla diabetes typ 1 kan vi sannolikt förhindra att betacellernas funktion slås ut, och många kan förbli friska.

Modeller för individuell riskbedömning

Projektet kommer använda algoritmer baserade på artificiell intelligens för att gå igenom data från register och diabetesstudier för att hitta nya modeller för bedömning av den individuella risken att insjukna diabetes typ 1. Data kommer från kohortstudien TEDDY (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) vid Lunds universitet, från Nationella diabetesregistret, samt från kliniska studier med Diamyd Medicals diabetesvaccinkandidat Diamyd. Prediktionsalgoritmen kommer sedan att utvärderas i två mindre preventionsstudier där individer med hög risk för typ 1-diabetes kommer att behandlas förebyggande med diabetesvaccinet.

– Det rör sig inte om ett vaccin i vanlig bemärkelse, utan detta vaccin kan ges tidigt i sjukdomsutvecklingen för att kroppen ska bilda antikroppar som hindrar det autoimmuna förloppet och som skyddar betacellerna. Jag tror inte att vaccinet är den stora lösningen på all diabetes typ 1, men det utgör en ny möjlig intervention tidigt under sjukdomsutvecklingen, säger Gun Forsander.

Även hälso- och sjukvårdens organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar för att tillämpa de föreslagna precisionshälsolösningarna i det svenska sjukvårdssystemet kommer att studeras inom projektet.

Text: Elin Lindström/Inst. för klinisk vetenskaper, Göteborgs Universitet

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.

Kostråd & riktlinjer

Ketogen kost minskade leverfettet mest vid samma viktnedgång

Tre olika kostupplägg gav ungefär lika stor viktnedgång – men effekten på levern skilde sig tydligt. I en ny randomiserad studie minskade leverfettet med 67 procent hos deltagare som åt ketogen kost, jämfört med 45 procent hos dem som följde medelhavskost eller en fettsnål, huvudsakligen växtbaserad kost.

Redaktionen 25 september, 2026 • 2 minuters läsning

Forskarna vid Washington University School of Medicine ville undersöka om kostens sammansättning påverkar de metabola effekterna av en viktnedgång, oberoende av hur många kilo man går ner. I studien...