Diabetes

Vinnova satsar på precisionsmedicin för diabetes typ 1

Forskare i Göteborg medverkar i en innovationsmiljö för precisionshälsa som just fått 40 miljoner kronor i en utlysning från Vinnova. Med hjälp av stora kvalitetsregister … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Forskare i Göteborg medverkar i en innovationsmiljö för precisionshälsa som just fått 40 miljoner kronor i en utlysning från Vinnova. Med hjälp av stora kvalitetsregister för diabetes, artificiell intelligens och ett potentiellt diabetesvaccin hoppas forskarna hitta nya modeller som kan förutse vilka barn som riskerar att insjukna i diabetes typ 1.

Projektet kallas ASSET (AI for Sustainable Prevention of Autoimmunity in the Society) och leds av läkemedelsföretaget Diamyd Medical, i samverkan med teknikföretaget MainlyAI och forskare vid universitetssjukhusen och universiteten i Göteborg och i Lund. I ett första skede fokuserar projektet på diabetes typ 1, men även de autoimmuna sjukdomarna glutenintolerans (celiaki) och sköldkörtelsjukdom (autoimmun tyreoidit) kommer att studeras.

Den lokala forskningsledaren Gun Forsander är överläkare inom pediatrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Genom de över 550 patienter som regelbundet besöker Barndiabetesmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus bidrar hon tillsammans med sina kollegor med ett stort kliniskt underlag till projektet.

Hon konstaterar att den här forskningen inte skulle kunna genomföras någon annanstans än just i Sverige, och att de parter som ingår bidrar med mycket gedigen kompetens.

– Grunden är de kvalitetssäkrade register för diabetes som vi har i Sverige, och även den samhällsstruktur som finns här med en väl uppbyggd barnsjukvård. Det faktum att nästan alla barn följs genom barnavårdscentralerna kommer att underlätta de screeningprogram som kan bli aktuella, beroende på vad vi får fram i forskningen, säger hon.

Modeller för tidig identifiering

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, där kroppens egna immunsvar slår ut de betaceller i bukspottskörteln som producerar insulin. Precis som för diabetes typ 2 börjar forskare alltmer inse sjukdomens komplexitet, och har också börjat identifiera flera olika undergrupper, baserat på grundorsaken bakom att betacellerna slutar fungera. Sjukdomen är särskilt vanlig i den svenska befolkningen, där omkring 40 procent har de genetiska variationer som tidigare identifierats ge ökad risk för att insjukna. I Sverige har sjukdomen också ökat kraftigt under de senaste decennierna.

Stor potential

Gun Forsander menar att projektet har potential att ge enorma vinster, både genom för människors hälsa och genom minskade kostnader för samhället.

– Även om det gjorts stora forskningsframsteg för sjukdomen innebär den fortfarande ökad risk för långtidskomplikationer. Behandlingen är oerhört tuff, och diagnosen påverkar hela familjen. Om vi kan identifiera dem som har hög risk att utveckla diabetes typ 1 kan vi sannolikt förhindra att betacellernas funktion slås ut, och många kan förbli friska.

Modeller för individuell riskbedömning

Projektet kommer använda algoritmer baserade på artificiell intelligens för att gå igenom data från register och diabetesstudier för att hitta nya modeller för bedömning av den individuella risken att insjukna diabetes typ 1. Data kommer från kohortstudien TEDDY (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) vid Lunds universitet, från Nationella diabetesregistret, samt från kliniska studier med Diamyd Medicals diabetesvaccinkandidat Diamyd. Prediktionsalgoritmen kommer sedan att utvärderas i två mindre preventionsstudier där individer med hög risk för typ 1-diabetes kommer att behandlas förebyggande med diabetesvaccinet.

– Det rör sig inte om ett vaccin i vanlig bemärkelse, utan detta vaccin kan ges tidigt i sjukdomsutvecklingen för att kroppen ska bilda antikroppar som hindrar det autoimmuna förloppet och som skyddar betacellerna. Jag tror inte att vaccinet är den stora lösningen på all diabetes typ 1, men det utgör en ny möjlig intervention tidigt under sjukdomsutvecklingen, säger Gun Forsander.

Även hälso- och sjukvårdens organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar för att tillämpa de föreslagna precisionshälsolösningarna i det svenska sjukvårdssystemet kommer att studeras inom projektet.

Text: Elin Lindström/Inst. för klinisk vetenskaper, Göteborgs Universitet

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.