Diabetes

Vinnova satsar på precisionsmedicin för diabetes typ 1

Forskare i Göteborg medverkar i en innovationsmiljö för precisionshälsa som just fått 40 miljoner kronor i en utlysning från Vinnova. Med hjälp av stora kvalitetsregister … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Forskare i Göteborg medverkar i en innovationsmiljö för precisionshälsa som just fått 40 miljoner kronor i en utlysning från Vinnova. Med hjälp av stora kvalitetsregister för diabetes, artificiell intelligens och ett potentiellt diabetesvaccin hoppas forskarna hitta nya modeller som kan förutse vilka barn som riskerar att insjukna i diabetes typ 1.

Projektet kallas ASSET (AI for Sustainable Prevention of Autoimmunity in the Society) och leds av läkemedelsföretaget Diamyd Medical, i samverkan med teknikföretaget MainlyAI och forskare vid universitetssjukhusen och universiteten i Göteborg och i Lund. I ett första skede fokuserar projektet på diabetes typ 1, men även de autoimmuna sjukdomarna glutenintolerans (celiaki) och sköldkörtelsjukdom (autoimmun tyreoidit) kommer att studeras.

Den lokala forskningsledaren Gun Forsander är överläkare inom pediatrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Genom de över 550 patienter som regelbundet besöker Barndiabetesmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus bidrar hon tillsammans med sina kollegor med ett stort kliniskt underlag till projektet.

Hon konstaterar att den här forskningen inte skulle kunna genomföras någon annanstans än just i Sverige, och att de parter som ingår bidrar med mycket gedigen kompetens.

– Grunden är de kvalitetssäkrade register för diabetes som vi har i Sverige, och även den samhällsstruktur som finns här med en väl uppbyggd barnsjukvård. Det faktum att nästan alla barn följs genom barnavårdscentralerna kommer att underlätta de screeningprogram som kan bli aktuella, beroende på vad vi får fram i forskningen, säger hon.

Modeller för tidig identifiering

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, där kroppens egna immunsvar slår ut de betaceller i bukspottskörteln som producerar insulin. Precis som för diabetes typ 2 börjar forskare alltmer inse sjukdomens komplexitet, och har också börjat identifiera flera olika undergrupper, baserat på grundorsaken bakom att betacellerna slutar fungera. Sjukdomen är särskilt vanlig i den svenska befolkningen, där omkring 40 procent har de genetiska variationer som tidigare identifierats ge ökad risk för att insjukna. I Sverige har sjukdomen också ökat kraftigt under de senaste decennierna.

Stor potential

Gun Forsander menar att projektet har potential att ge enorma vinster, både genom för människors hälsa och genom minskade kostnader för samhället.

– Även om det gjorts stora forskningsframsteg för sjukdomen innebär den fortfarande ökad risk för långtidskomplikationer. Behandlingen är oerhört tuff, och diagnosen påverkar hela familjen. Om vi kan identifiera dem som har hög risk att utveckla diabetes typ 1 kan vi sannolikt förhindra att betacellernas funktion slås ut, och många kan förbli friska.

Modeller för individuell riskbedömning

Projektet kommer använda algoritmer baserade på artificiell intelligens för att gå igenom data från register och diabetesstudier för att hitta nya modeller för bedömning av den individuella risken att insjukna diabetes typ 1. Data kommer från kohortstudien TEDDY (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) vid Lunds universitet, från Nationella diabetesregistret, samt från kliniska studier med Diamyd Medicals diabetesvaccinkandidat Diamyd. Prediktionsalgoritmen kommer sedan att utvärderas i två mindre preventionsstudier där individer med hög risk för typ 1-diabetes kommer att behandlas förebyggande med diabetesvaccinet.

– Det rör sig inte om ett vaccin i vanlig bemärkelse, utan detta vaccin kan ges tidigt i sjukdomsutvecklingen för att kroppen ska bilda antikroppar som hindrar det autoimmuna förloppet och som skyddar betacellerna. Jag tror inte att vaccinet är den stora lösningen på all diabetes typ 1, men det utgör en ny möjlig intervention tidigt under sjukdomsutvecklingen, säger Gun Forsander.

Även hälso- och sjukvårdens organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar för att tillämpa de föreslagna precisionshälsolösningarna i det svenska sjukvårdssystemet kommer att studeras inom projektet.

Text: Elin Lindström/Inst. för klinisk vetenskaper, Göteborgs Universitet

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Skolmåltiden 80 år

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skolmåltider skulle vara kostnadsfria. Reformen blev en viktig del av framväxten av det svenska välfärdssamhället – men utvecklingen hade börjat långt tidigare.

Nina Granberg 19 juni, 2026 • Uppdaterades 21 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Under stora delar av 1800-talet fanns ingen organiserad skolmat. Många barn tog med sig smörgås och mjölk hemifrån, andra gick hem för att äta mitt på dagen. För barn i fattiga familjer räckte maten...