Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Viktigt steg för att förebygga typ 1-diabetes

Örebroforskare har identifierat tidiga förändringar i ämnesomsättningen hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes – ett viktigt steg för att kunna förebygga sjukdomen. Detta är … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Örebroforskare har identifierat tidiga förändringar i ämnesomsättningen hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes – ett viktigt steg för att kunna förebygga sjukdomen. Detta är ett av flera forskningsresultat som presenteras på Nordic Metabolomics Conference som startar på söndag i Örebro.

– Vi har identifierat tidiga förändringar när det gäller ämnesomsättningen av fett som påverkar immunsystemet. Dessa förändringar sker innan barnen börjar utveckla antikroppar, säger Matej Oresic, forskare i medicin vid Örebro universitet.\nSedan 1994 har forskarna följt 8 000 finska barn – från att de föds tills de är vuxna. Det har gjort det möjligt att gå tillbaka och granska prover från barn som har utvecklat typ 1-diabetes och undersöka vad som hände i kroppen innan de blev sjuka.\nTyp 1-diabetes är en autoimmun sjukdom och det betyder i det här fallet att immunsystemet producerar antikroppar som attackerar och förstör de celler som producerar insulin.\n– Vi förstår inte fullt ut idag förändringarna som sker innan kroppen börjar producera antikroppar. Men arbetet med att förutse och identifiera vilka som drabbas går hand i hand med målet att förebygga och förhindra att barn utvecklar typ 1-diabetes, säger Matej Oresic.\n– Det ska bli spännande att diskutera metabolomik med kollegor från hela världen och lägga samman våra olika studier.

Fakta om konferensen:

Forskare inom metabolomik studerar vår ämnesomsättning och hur förändringar i den påverkar oss. Forskarna på konferensen undersöker till exempel autoimmuna sjukdomar, miljögifter och nutrition kopplat till ämnesomsättning.\nDet är den första Nordic Metabolomics Conference som hålls. Valet föll på Örebro universitet eftersom Örebroforskaren Matej Oresic också är drivande inom Nordic Metabolomics Society som har sitt första möte i Örebro under konferensen. Den passar dessutom väl in med universitetets satsning på mat och hälsa.

Konferensen samlar över 170 metabolomik-forskare från 14 länder – från Norden men också från till exempel USA, Spanien och Australien – för att diskutera det senaste inom fältet. 15 resestipendier har delats ut till unga forskare för att de ska kunna delta.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.