Diabetes

Viktigt steg för att förebygga typ 1-diabetes

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Örebroforskare har identifierat tidiga förändringar i ämnesomsättningen hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes – ett viktigt steg för att kunna förebygga sjukdomen. Detta är ett av flera forskningsresultat som presenteras på Nordic Metabolomics Conference som startar på söndag i Örebro.

– Vi har identifierat tidiga förändringar när det gäller ämnesomsättningen av fett som påverkar immunsystemet. Dessa förändringar sker innan barnen börjar utveckla antikroppar, säger Matej Oresic, forskare i medicin vid Örebro universitet.\nSedan 1994 har forskarna följt 8 000 finska barn – från att de föds tills de är vuxna. Det har gjort det möjligt att gå tillbaka och granska prover från barn som har utvecklat typ 1-diabetes och undersöka vad som hände i kroppen innan de blev sjuka.\nTyp 1-diabetes är en autoimmun sjukdom och det betyder i det här fallet att immunsystemet producerar antikroppar som attackerar och förstör de celler som producerar insulin.\n– Vi förstår inte fullt ut idag förändringarna som sker innan kroppen börjar producera antikroppar. Men arbetet med att förutse och identifiera vilka som drabbas går hand i hand med målet att förebygga och förhindra att barn utvecklar typ 1-diabetes, säger Matej Oresic.\n– Det ska bli spännande att diskutera metabolomik med kollegor från hela världen och lägga samman våra olika studier.

Fakta om konferensen:

Forskare inom metabolomik studerar vår ämnesomsättning och hur förändringar i den påverkar oss. Forskarna på konferensen undersöker till exempel autoimmuna sjukdomar, miljögifter och nutrition kopplat till ämnesomsättning.\nDet är den första Nordic Metabolomics Conference som hålls. Valet föll på Örebro universitet eftersom Örebroforskaren Matej Oresic också är drivande inom Nordic Metabolomics Society som har sitt första möte i Örebro under konferensen. Den passar dessutom väl in med universitetets satsning på mat och hälsa.

Konferensen samlar över 170 metabolomik-forskare från 14 länder – från Norden men också från till exempel USA, Spanien och Australien – för att diskutera det senaste inom fältet. 15 resestipendier har delats ut till unga forskare för att de ska kunna delta.

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Unga kopplar kött till protein och hälsa

Allt fler unga i Sverige väljer kött och förknippar det tydligt med protein och hälsa. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning som gjorts av Ungdomsbarometern på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt. Endast 9 procent anser däremot att påverkan är negativ. Studien pekar också på att kött blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.

Forskning

Högt intag av ärtprotein kan påverka tarmhälsan

Intresset för proteinrika och växtbaserade livsmedel ökar, och protein från gula ärtor har blivit ett vanligt alternativ till kött. Men enligt ny forskning kan ett högt intag också ha nackdelar. Det är viktigt att kostråden utgår från individens behov, menar forskarna bakom den svenska studien.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Gula ärtor används i stor utsträckning i växtbaserade produkter, både i Sverige och internationellt. Trots det är kunskapen om hur ärtprotein påverkar kroppen fortfarande begränsad.

– Kroppen behöver protein och ärtprotein är mer hälsosamt än många andra växtbaserade proteinkällor. Samtidigt pekar vår studie på att ett högt intag av ärtprotein kan ha negativ effekt på tarmhälsan. Även om det inte går att vara säker på den exakta effekten så gäller grundrådet: lagom är bäst; överdrivet intag av födoämnen innebär en viss risk, säger Samira Prado, forskare i biomedicin och nutrition vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.

Negativa effekter hos vissa deltagare

Studien omfattade 29 friska vuxna och pågick i åtta veckor. Under de första fyra veckorna analyserades deltagarnas utgångsvärden. Därefter fick de ett successivt ökat tillskott av ärtprotein.

Resultaten visar att vissa deltagare fick tecken på påverkan på tarmmiljön i samband med det ökade intaget, bland annat förändringar i tarmfloran och ökade nivåer av markörer kopplade till inflammation..

– Att strö proteinpulver på maten och tro att man ska leva längre är inte så smart. Att äta för mycket ärtprotein kan få negativa effekter, det viktiga är att anpassa kosten till individen. Studien studerar tarmhälsan, i nästa steg vill vi även studera hur hjärnan påverkas av intag av ärtprotein och fibrer, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition.

Individanpassade kostråd lyfts fram

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att ärtprotein i sig är problematiskt, utan att mängden spelar roll. Ingen av deltagarna utvecklade förhöjda inflammationsvärden under studiens gång.

Slutsatsen är i stället att kostråd behöver utgå från individens behov och förutsättningar, särskilt i en tid där proteinintaget ofta ökar genom tillskott och berikade produkter.

Studien är en del av den tvärvetenskapliga forskningen vid Örebro universitet, där sambandet mellan kost, tarmhälsa och hjärna är ett centralt område. Här samarbetar forskare från olika discipliner tillsammans med livsmedelsbranschen.

– Samarbetet mellan olika discipliner inom forskningen och med matbranschen ger resultat. Någon sa att ”om du vill vara snabb kan du gå själv, men vill du komma långt behöver du andra”, och det stämmer väldigt bra på forskningen vid Örebro universitet, säger Annalena Kamm, forskare inom medicin och nutrition.

Läs mer HÄR.

Om studien:

▪ De 29 deltagarna i studien var kvinnor och män, fullt friska. Under de första fyra veckorna gjordes inga förändringar i proteinintaget; provtagningen syftade då till att fastställa utgångsläget. Kostfiberintaget var liknande bland deltagarna i studien.

▪ Under fyra veckor fick deltagarna ärtprotein som ett tillägg, med start på 0,25 g/dag, per kilo kroppsvikt. Upptrappningen stannade på 1 g/dag och kilo kroppsvikt. Prover togs på blod, urin och avföring, kompletterat med frågeformulär.

▪ Ingen av deltagarna hade värden över gränsen för inflammation under den tid försöket pågick.