Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Viktigt steg för att förebygga typ 1-diabetes

Örebroforskare har identifierat tidiga förändringar i ämnesomsättningen hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes – ett viktigt steg för att kunna förebygga sjukdomen. Detta är … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Örebroforskare har identifierat tidiga förändringar i ämnesomsättningen hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes – ett viktigt steg för att kunna förebygga sjukdomen. Detta är ett av flera forskningsresultat som presenteras på Nordic Metabolomics Conference som startar på söndag i Örebro.

– Vi har identifierat tidiga förändringar när det gäller ämnesomsättningen av fett som påverkar immunsystemet. Dessa förändringar sker innan barnen börjar utveckla antikroppar, säger Matej Oresic, forskare i medicin vid Örebro universitet.\nSedan 1994 har forskarna följt 8 000 finska barn – från att de föds tills de är vuxna. Det har gjort det möjligt att gå tillbaka och granska prover från barn som har utvecklat typ 1-diabetes och undersöka vad som hände i kroppen innan de blev sjuka.\nTyp 1-diabetes är en autoimmun sjukdom och det betyder i det här fallet att immunsystemet producerar antikroppar som attackerar och förstör de celler som producerar insulin.\n– Vi förstår inte fullt ut idag förändringarna som sker innan kroppen börjar producera antikroppar. Men arbetet med att förutse och identifiera vilka som drabbas går hand i hand med målet att förebygga och förhindra att barn utvecklar typ 1-diabetes, säger Matej Oresic.\n– Det ska bli spännande att diskutera metabolomik med kollegor från hela världen och lägga samman våra olika studier.

Fakta om konferensen:

Forskare inom metabolomik studerar vår ämnesomsättning och hur förändringar i den påverkar oss. Forskarna på konferensen undersöker till exempel autoimmuna sjukdomar, miljögifter och nutrition kopplat till ämnesomsättning.\nDet är den första Nordic Metabolomics Conference som hålls. Valet föll på Örebro universitet eftersom Örebroforskaren Matej Oresic också är drivande inom Nordic Metabolomics Society som har sitt första möte i Örebro under konferensen. Den passar dessutom väl in med universitetets satsning på mat och hälsa.

Konferensen samlar över 170 metabolomik-forskare från 14 länder – från Norden men också från till exempel USA, Spanien och Australien – för att diskutera det senaste inom fältet. 15 resestipendier har delats ut till unga forskare för att de ska kunna delta.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Löpet

Havreprodukter kan påverka både kolesterol och järnstatus

Ett ökat intag av havrebaserade produkter kan ge positiva effekter på flera markörer för hjärt-kärlhälsa. Samtidigt såg forskarna sjunkande ferritinnivåer. Det visar en ny randomiserad studie med forskare från bland annat SLU.

Dietisten
Redaktionen 1 september, 2026 1 minuts läsning
Gröt
Stock.adobe

I studien, som publicerats i Clinical Nutrition, deltog 56 vuxna med milda metabola riskfaktorer. Under en 12 veckor lång studie fick deltagarna under olika perioder äta två särskilt framtagna havreprodukter: en fermenterad yoghurtliknande produkt och en icke-fermenterad gröt. Produkterna innehöll samma ingredienser och var berikade med fiber och protein.

Efter perioden med den fermenterade havreprodukten hade deltagarnas LDL-kolesterol och non-HDL-kolesterol sjunkit något. Forskarna såg även mindre förbättringar av bland annat blodtryck och HbA1c efter grötperioden. Skillnaderna mellan de två produkterna var dock små.

Resultaten tyder därför på att det framför allt kan vara det ökade intaget av havrefiber, snarare än fermenteringen i sig, som ligger bakom effekterna på kolesterol.

Ferritinnivåerna sjönk 

Ett annat resultat var att ferritinnivåerna sjönk efter båda perioderna. Efter den fermenterade produkten minskade ferritin med 4 mikrogram per liter jämfört med utgångsvärdet och efter grötperioden med 7,5 mikrogram per liter.

Forskarna drar slutsatsen att ett ökat intag av havreprodukter kan ha mindre positiva effekter på flera kardiometabola markörer, men samtidigt påverka ferritinnivåerna. Minskningen var särskilt tydlig hos deltagare som hade högre ferritin från början.

Studien är en del av det europeiska forskningsprojektet HealthFerm och har genomförts av forskare från flera europeiska universitet, däribland Sveriges lantbruksuniversitet.

Källa: ”Role of bioprocessing in modifying cardiometabolic outcomes of an oat-based dairy alternative in a randomised controlled clinical intervention”. ScienceDirect


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.