Diabetes

Viktigt steg för att förebygga typ 1-diabetes

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Örebroforskare har identifierat tidiga förändringar i ämnesomsättningen hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes – ett viktigt steg för att kunna förebygga sjukdomen. Detta är ett av flera forskningsresultat som presenteras på Nordic Metabolomics Conference som startar på söndag i Örebro.

– Vi har identifierat tidiga förändringar när det gäller ämnesomsättningen av fett som påverkar immunsystemet. Dessa förändringar sker innan barnen börjar utveckla antikroppar, säger Matej Oresic, forskare i medicin vid Örebro universitet.\nSedan 1994 har forskarna följt 8 000 finska barn – från att de föds tills de är vuxna. Det har gjort det möjligt att gå tillbaka och granska prover från barn som har utvecklat typ 1-diabetes och undersöka vad som hände i kroppen innan de blev sjuka.\nTyp 1-diabetes är en autoimmun sjukdom och det betyder i det här fallet att immunsystemet producerar antikroppar som attackerar och förstör de celler som producerar insulin.\n– Vi förstår inte fullt ut idag förändringarna som sker innan kroppen börjar producera antikroppar. Men arbetet med att förutse och identifiera vilka som drabbas går hand i hand med målet att förebygga och förhindra att barn utvecklar typ 1-diabetes, säger Matej Oresic.\n– Det ska bli spännande att diskutera metabolomik med kollegor från hela världen och lägga samman våra olika studier.

Fakta om konferensen:

Forskare inom metabolomik studerar vår ämnesomsättning och hur förändringar i den påverkar oss. Forskarna på konferensen undersöker till exempel autoimmuna sjukdomar, miljögifter och nutrition kopplat till ämnesomsättning.\nDet är den första Nordic Metabolomics Conference som hålls. Valet föll på Örebro universitet eftersom Örebroforskaren Matej Oresic också är drivande inom Nordic Metabolomics Society som har sitt första möte i Örebro under konferensen. Den passar dessutom väl in med universitetets satsning på mat och hälsa.

Konferensen samlar över 170 metabolomik-forskare från 14 länder – från Norden men också från till exempel USA, Spanien och Australien – för att diskutera det senaste inom fältet. 15 resestipendier har delats ut till unga forskare för att de ska kunna delta.

Källa: Örebro universitet

Diabetes

Typ 2-diabetes minskar på Mauritius

Efter flera decennier av ökning har förekomsten av typ 2-diabetes minskat i Mauritius. Även förhöjda blodsockervärden under gränsen för diabetes har blivit mindre vanliga. En ny studie, med forskare från bland annat Umeå universitet, lyfter landets långsiktiga arbete med prevention och behandling som en möjlig förklaring.

Redaktionen 19 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på sju undersökningar mellan 1987 och 2021, med sammanlagt 36 744 undersökningstillfällen bland vuxna i åldern 25–74 år. Deltagandet översteg 85 procent vid varje undersökning.

År 1987 var den standardiserade förekomsten av typ 2-diabetes 14,7 procent. Den steg därefter till som högst 23,3 procent 2009, innan den sjönk till 19,9 procent 2021. Trots vändningen var förekomsten alltså fortfarande högre än vid den första mätningen.

Även intermediär hyperglykemi minskade från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt minskade andelen tidigare oupptäckta fall bland dem som hade diabetes: från 67 procent 1987 till 32,5 procent 2021.

Samma test under flera decennier

En styrka är att undersökningarna har använt oralt glukostoleranstest, OGTT. Då mäts blodsockret efter fasta och på nytt två timmar efter att personen har druckit en glukoslösning.

Metoden kan upptäcka diabetes och nedsatt glukostolerans som inte fångas med enbart fasteglukos eller HbA1c. Att använda samma undersökningsmetod över tid ger också bättre förutsättningar att jämföra resultaten.

Enligt forskarna är Mauritius det första landet som har dokumenterat en minskning av både typ 2-diabetes och intermediär hyperglykemi med långvarig, systematisk uppföljning baserad på OGTT.

Prevention på flera nivåer

Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar till utvecklingen. Mauritius har arbetat med nationella handlingsplaner för nutrition, fysisk aktivitet och tobakskontroll, screening av riskfaktorer genom bland annat mobila kliniker och samverkan med lokalsamhällen. Landet har också gemensamma riktlinjer för prevention och behandling. Offentlig vård, inklusive grundläggande läkemedel, är kostnadsfri.

Stefan Söderberg, professor vid Umeå universitet och en av studiens författare, framhåller att Mauritius har kombinerat lagstiftning och politiska åtgärder med lokalt arbete för att förebygga och behandla diabetes. Han ser resultaten som ett hoppfullt exempel för andra länder.

Studien kan däremot inte avgöra hur mycket enskilda åtgärder har bidragit. Den bygger på upprepade tvärsnittsundersökningar och mäter förekomsten i befolkningen vid olika tidpunkter, snarare än effekten av en bestämd behandling eller preventionsinsats. Resultaten ger därför inget färdigt recept, men forskarna bedömer att de understryker betydelsen av långsiktigt förebyggande arbete och systematisk uppföljning.

Källa: Tuomilehto J et al. Trends in prevalence of type 2 diabetes and intermediate hyperglycaemia in Mauritius from 1987 to 2021 based on results from the oral glucose tolerance test: a repeated cross-sectional study. The Lancet Diabetes & Endocrinology, 2026.

Forskning

Matkassar i vården kopplas till bättre hälsa

Näringsrik mat måste också vara möjlig att få hem. En ny amerikansk studie kopplar långvarigt stöd med växtbaserade matkassar till gynnsammare utveckling av blodtryck, vikt och BMI hos patienter med osäker tillgång till mat.

Redaktionen 16 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Hur kan vården hjälpa patienter som har svårt att ha råd med maten som rekommenderas? Vid en vårdcentral i Massachusetts erbjuds gratis matkassar som en del av ett så kallat Food Is Medicine-program.

En studie i Preventing Chronic Disease bygger på journaluppgifter från 68 vuxna som fick matkassar under i genomsnitt 2,7 år. Forskarna undersökte hur antalet mottagna kassar hängde samman med förändringar i hälsomått.

Kassarna innehöll frukt, grönsaker, bönor och/eller nötsmör samt fullkorn. En dietist vägledde ursprungligen livsmedelsvalen utifrån amerikanska kostråd. Mängden skulle motsvara tre måltider om dagen för varje hushållsmedlem under en vecka.

Fler mottagna kassar var förknippade med gynnsammare utveckling av diastoliskt blodtryck, vikt och BMI. Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c.

Långvarigt stöd väcker frågor

Studien saknar kontrollgrupp och kan inte fastställa att maten orsakade förbättringarna. Andra förändringar, exempelvis i läkemedelsbehandling eller levnadsvanor, kan ha påverkat resultaten. Kassarna var heller inte individuellt anpassade efter patienternas sjukdomar.

Forskarna efterlyser randomiserade studier och lyfter långvariga insatser som ett fortsatt forskningsspår.

För dietister väcker studien en praktisk fråga: vilket stöd behövs för att patienter ska kunna omsätta kostråden i vardagen när ekonomin begränsar matvalen?

Källa: Mirsky JB et al. Plant-Based Medically Tailored Groceries From a Food Pantry and Adult Cardiometabolic Outcomes. Preventing Chronic Disease, 2026.