Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Nya kostråd vid diabetes från Socialstyrelsen

Undvika fett, låta GI styra inköpslistan, äta Medelhavskost eller minska kolhydratintaget? Socialstyrelsen öppnar nu för fler val och bättre anpassning till individuella önskemål i sjukvårdens … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Undvika fett, låta GI styra inköpslistan, äta Medelhavskost eller minska kolhydratintaget? Socialstyrelsen öppnar nu för fler val och bättre anpassning till individuella önskemål i sjukvårdens kostrådgivning till personer med diabetes. Fyra alternativ kan erbjudas, men inte extrem lågkolhydratkost.\nSocialstyrelsens nya vägledning inkluderar måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost eller traditionell diabeteskost med eller utan lågt GI (glykemiskt index). Tidigare rekommenderade sjukvården endast traditionell diabeteskost med ett begränsat fettinnehåll, och skillnaderna mellan alternativen rör just fördelningen mellan fetter, proteiner och kolhydrater i kosten. Extrema lågkolhydratkoster som Atkinsdieten och LCHF (Low Carb High Fat) rekommenderas inte.\n– Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost, säger Christian Berne, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt en av Socialstyrelsens experter.

Balanserad kost

Råden i Socialstyrelsens kostvägledning riktar sig till personer med diabetes. Att anpassa mängden mat till hur mycket energi man förbrukar utgör grunden för att nå en effektiv viktnedgång. Personer med diabetes, framförallt av typ 2, är ofta överviktiga, därför är kosten en central del i behandlingen.\n– Att äta en balanserad kost stabiliserar blodsockret, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och senarelägger behovet av läkemedel. Det leder också till att blodfetterna förbättras, säger Mette Axelsen, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg.

Nyttiga livsmedel

I vägledningen listas livsmedel som visat sig ha en vetenskapligt belagd effekt för att minska dödlighet och risk för hjärt- och kärlsjukdomar: grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, fullkornsprodukter, fisk, nötter, kaffe och alkohol – under förutsättning att mängd och risk att utveckla missbruk vägs in i bilden.\n– Det är viktigt med vegetabilier, både i form av grönsaker och vegetabiliskt fett. I dag är vi inte lika oroliga för fett i kosten om den kombineras med mer grönsaker. Jag tror det kommer att välkomnas av många patienter, att vi i större utsträckning ser till individens behov och önskemål, säger Mette Axelsen.\nDen nya vägledningen rymmer idén att ju mindre förändringar kostråden innebär för patienten, desto mer hopp finns det att goda vanor blir bestående.\n– Det blir lättare, både för patienten och den som ger råd. Fler kan hitta något alternativ som passar dem om det med enkla medel går att anpassa sin kost till något av de rekommenderade alternativen, säger Christian Berne och lägger till samma utveckling sker internationellt, både i USA och Europa.

Källa: Socialstyrelsen\nLadda ned Kost vid Diabetes här


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.