Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Nya kostråd vid diabetes från Socialstyrelsen

Undvika fett, låta GI styra inköpslistan, äta Medelhavskost eller minska kolhydratintaget? Socialstyrelsen öppnar nu för fler val och bättre anpassning till individuella önskemål i sjukvårdens … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Undvika fett, låta GI styra inköpslistan, äta Medelhavskost eller minska kolhydratintaget? Socialstyrelsen öppnar nu för fler val och bättre anpassning till individuella önskemål i sjukvårdens kostrådgivning till personer med diabetes. Fyra alternativ kan erbjudas, men inte extrem lågkolhydratkost.\nSocialstyrelsens nya vägledning inkluderar måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost eller traditionell diabeteskost med eller utan lågt GI (glykemiskt index). Tidigare rekommenderade sjukvården endast traditionell diabeteskost med ett begränsat fettinnehåll, och skillnaderna mellan alternativen rör just fördelningen mellan fetter, proteiner och kolhydrater i kosten. Extrema lågkolhydratkoster som Atkinsdieten och LCHF (Low Carb High Fat) rekommenderas inte.\n– Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost, säger Christian Berne, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt en av Socialstyrelsens experter.

Balanserad kost

Råden i Socialstyrelsens kostvägledning riktar sig till personer med diabetes. Att anpassa mängden mat till hur mycket energi man förbrukar utgör grunden för att nå en effektiv viktnedgång. Personer med diabetes, framförallt av typ 2, är ofta överviktiga, därför är kosten en central del i behandlingen.\n– Att äta en balanserad kost stabiliserar blodsockret, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och senarelägger behovet av läkemedel. Det leder också till att blodfetterna förbättras, säger Mette Axelsen, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg.

Nyttiga livsmedel

I vägledningen listas livsmedel som visat sig ha en vetenskapligt belagd effekt för att minska dödlighet och risk för hjärt- och kärlsjukdomar: grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, fullkornsprodukter, fisk, nötter, kaffe och alkohol – under förutsättning att mängd och risk att utveckla missbruk vägs in i bilden.\n– Det är viktigt med vegetabilier, både i form av grönsaker och vegetabiliskt fett. I dag är vi inte lika oroliga för fett i kosten om den kombineras med mer grönsaker. Jag tror det kommer att välkomnas av många patienter, att vi i större utsträckning ser till individens behov och önskemål, säger Mette Axelsen.\nDen nya vägledningen rymmer idén att ju mindre förändringar kostråden innebär för patienten, desto mer hopp finns det att goda vanor blir bestående.\n– Det blir lättare, både för patienten och den som ger råd. Fler kan hitta något alternativ som passar dem om det med enkla medel går att anpassa sin kost till något av de rekommenderade alternativen, säger Christian Berne och lägger till samma utveckling sker internationellt, både i USA och Europa.

Källa: Socialstyrelsen\nLadda ned Kost vid Diabetes här


Dela artikeln

Folkhälsa

Tydligt trendbrott: Fiskätandet ökar igen

Efter flera år av minskad fiskkonsumtion syns nu en vändning. En ny undersökning från Norges sjömatråd visar att fler svenskar återigen äter fisk minst två gånger i veckan.

Nina Granberg 2 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1668

Foto: Norges Sjömatsråd



Forskning

Ägg kopplas till lägre dödlighet hos äldre

Äldre personer som åt ägg 1–6 gånger i veckan hade lägre risk för både total och kardiovaskulär dödlighet än de som sällan eller aldrig åt ägg. Det visar en australisk kohortstudie. 

Nina Granberg 2 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1667

Foto: AdobeStock

Studien, som publicerats i tidskriften Nutrients, omfattade 8 756 personer i åldern 70 år och uppåt, som följdes över tid. Sambandet kvarstod även efter justering för bland annat sociodemografiska, hälsorelaterade och kliniska faktorer samt övergripande kostkvalitet.

Samma mönster sågs även hos deltagare med dyslipidemi, det vill säga avvikande nivåer av blodfetter, till exempel förhöjt LDL-kolesterol, höga triglycerider eller lågt HDL-kolesterol.

Samtidigt är studien observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa orsakssamband. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet.

Läs mer: Wild H, Gasevic D, Woods RL, et al. Egg Consumption and Mortality: A Prospective Cohort Study of Australian Community-Dwelling Older Adults. Nutrients. 2025;17(2):323. doi:10.3390/nu17020323


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.