Diabetes

Nya kostråd vid diabetes från Socialstyrelsen

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Undvika fett, låta GI styra inköpslistan, äta Medelhavskost eller minska kolhydratintaget? Socialstyrelsen öppnar nu för fler val och bättre anpassning till individuella önskemål i sjukvårdens kostrådgivning till personer med diabetes. Fyra alternativ kan erbjudas, men inte extrem lågkolhydratkost.\nSocialstyrelsens nya vägledning inkluderar måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost eller traditionell diabeteskost med eller utan lågt GI (glykemiskt index). Tidigare rekommenderade sjukvården endast traditionell diabeteskost med ett begränsat fettinnehåll, och skillnaderna mellan alternativen rör just fördelningen mellan fetter, proteiner och kolhydrater i kosten. Extrema lågkolhydratkoster som Atkinsdieten och LCHF (Low Carb High Fat) rekommenderas inte.\n– Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost, säger Christian Berne, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt en av Socialstyrelsens experter.

Balanserad kost

Råden i Socialstyrelsens kostvägledning riktar sig till personer med diabetes. Att anpassa mängden mat till hur mycket energi man förbrukar utgör grunden för att nå en effektiv viktnedgång. Personer med diabetes, framförallt av typ 2, är ofta överviktiga, därför är kosten en central del i behandlingen.\n– Att äta en balanserad kost stabiliserar blodsockret, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och senarelägger behovet av läkemedel. Det leder också till att blodfetterna förbättras, säger Mette Axelsen, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg.

Nyttiga livsmedel

I vägledningen listas livsmedel som visat sig ha en vetenskapligt belagd effekt för att minska dödlighet och risk för hjärt- och kärlsjukdomar: grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, fullkornsprodukter, fisk, nötter, kaffe och alkohol – under förutsättning att mängd och risk att utveckla missbruk vägs in i bilden.\n– Det är viktigt med vegetabilier, både i form av grönsaker och vegetabiliskt fett. I dag är vi inte lika oroliga för fett i kosten om den kombineras med mer grönsaker. Jag tror det kommer att välkomnas av många patienter, att vi i större utsträckning ser till individens behov och önskemål, säger Mette Axelsen.\nDen nya vägledningen rymmer idén att ju mindre förändringar kostråden innebär för patienten, desto mer hopp finns det att goda vanor blir bestående.\n– Det blir lättare, både för patienten och den som ger råd. Fler kan hitta något alternativ som passar dem om det med enkla medel går att anpassa sin kost till något av de rekommenderade alternativen, säger Christian Berne och lägger till samma utveckling sker internationellt, både i USA och Europa.

Källa: Socialstyrelsen\nLadda ned Kost vid Diabetes här

Forskning

Antibiotika kan påverka tarmfloran i flera år

Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna i tarmen under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen.

Nina Granberg 11 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Antibiotika kan vara livräddande vid allvarliga infektioner. Samtidigt har epidemiologiska studier visat att omfattande antibiotikaanvändning är kopplad till en ökad risk för vissa hälsotillstånd, som typ 2- diabetes och mag-och tarminfektioner. Orsakerna till dessa samband är inte fullt klarlagda, men förändringar i tarmfloran tros spela en roll. Det är sedan tidigare känt att antibiotika kan påverka tarmfloran kraftigt på kort sikt, men hur länge förändringarna kvarstår har varit oklart.

Även enstaka behandling lämnade spår

Ny forskning har funnit starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och hur tarmfloran ser ut flera år senare, inklusive mångfalden av bakteriearter. Studien som är gjord av ett internationellt forskarteam lett av forskare vid Uppsala universitet har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

– Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi studiens försteförfattare och tidigare doktorand vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande och tillägger:

– Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsätta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas.

I studien analyserade forskarna läkemedelsregisterdata tillsammans med en detaljerad kartläggning av tarmfloran hos 14 979 vuxna bosatta i Sverige. Tarmfloran jämfördes mellan personer som fått olika typer av antibiotika och deltagare som inte fått någon antibiotikabehandling under perioden.

Studien var möjlig tack vare Sveriges omfattande läkemedelsregister, som innehåller uppgifter om samtliga antibiotika som hämtas ut på apotek. Dessa uppgifter kopplades till biobanker med tarmfloradata vid universiteten i Lund och Uppsala.

Starkare samband med vissa typer av antibiotika

Resultaten skilde sig tydligt beroende på vilken typ av antibiotika som använts. De starkaste sambanden observerades för klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin.

Däremot var penicillin V, det vanligast förskrivna antibiotikat vid behandling av infektioner utanför sjukhus i Sverige, kopplat till minimala och snabbt övergående förändringar i tarmfloran.

– Det starka sambandet mellan det smalspektriga flukloxacillinet och tarmfloran var oväntat och vi vill gärna se att detta resultat bekräftas i andra studier. Vi tror dock att resultaten från vår studie kan bidra till framtida rekommendationer kring antibiotikaanvändning, särskilt när man ska välja mellan två lika effektiva antibiotika där det ena har mindre påverkan på tarmfloran, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig forskare för studien.

Nya prover kan ge mer kunskap

Forskarna påpekar att studien endast inkluderade recept från de senaste åtta åren. En längre uppföljningsperiod skulle kunna ge ytterligare kunskap om hur länge förändringarna i tarmfloran kvarstår. Dessutom analyserades tarmfloran bara vid ett tillfälle för varje deltagare.

– Vi har precis samlat in ett andra prov från nästan hälften av deltagarna. Det kommer att göra det möjligt att ännu bättre förstå återhämtningstiden och se vilken sammansättning av tarmfloran som är mer mottaglig för störningar efter antibiotikabehandling, säger Tove Fall.

Fakta om studien

Studien omfattade 14 979 deltagare från de svenska befolkningsbaserade kohorterna SCAPIS-Uppsala, SIMPLER (Uppsala universitet), SCAPIS-Malmö och MOS (Lunds universitet).

Läs mer HÄR.

Profilen

Hon vill ge maten medicinsk status

En trygg realist med stort hjärta och nära till skratt. Möt Lena Jarlhede Svensson, dietist och kostcontroller på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Agneta Renmark 11 mars, 2026 • 6 minuters läsning

Det ösregnar i Borås men Lena Jarlhede Svensson, dietist och kostcontroller på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås (SÄS) strålar som solen själv. Det märks att det här är en engagerad person som gillar...