Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Nya kostråd vid diabetes från Socialstyrelsen

Undvika fett, låta GI styra inköpslistan, äta Medelhavskost eller minska kolhydratintaget? Socialstyrelsen öppnar nu för fler val och bättre anpassning till individuella önskemål i sjukvårdens … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Undvika fett, låta GI styra inköpslistan, äta Medelhavskost eller minska kolhydratintaget? Socialstyrelsen öppnar nu för fler val och bättre anpassning till individuella önskemål i sjukvårdens kostrådgivning till personer med diabetes. Fyra alternativ kan erbjudas, men inte extrem lågkolhydratkost.\nSocialstyrelsens nya vägledning inkluderar måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost eller traditionell diabeteskost med eller utan lågt GI (glykemiskt index). Tidigare rekommenderade sjukvården endast traditionell diabeteskost med ett begränsat fettinnehåll, och skillnaderna mellan alternativen rör just fördelningen mellan fetter, proteiner och kolhydrater i kosten. Extrema lågkolhydratkoster som Atkinsdieten och LCHF (Low Carb High Fat) rekommenderas inte.\n– Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost, säger Christian Berne, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt en av Socialstyrelsens experter.

Balanserad kost

Råden i Socialstyrelsens kostvägledning riktar sig till personer med diabetes. Att anpassa mängden mat till hur mycket energi man förbrukar utgör grunden för att nå en effektiv viktnedgång. Personer med diabetes, framförallt av typ 2, är ofta överviktiga, därför är kosten en central del i behandlingen.\n– Att äta en balanserad kost stabiliserar blodsockret, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och senarelägger behovet av läkemedel. Det leder också till att blodfetterna förbättras, säger Mette Axelsen, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg.

Nyttiga livsmedel

I vägledningen listas livsmedel som visat sig ha en vetenskapligt belagd effekt för att minska dödlighet och risk för hjärt- och kärlsjukdomar: grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, fullkornsprodukter, fisk, nötter, kaffe och alkohol – under förutsättning att mängd och risk att utveckla missbruk vägs in i bilden.\n– Det är viktigt med vegetabilier, både i form av grönsaker och vegetabiliskt fett. I dag är vi inte lika oroliga för fett i kosten om den kombineras med mer grönsaker. Jag tror det kommer att välkomnas av många patienter, att vi i större utsträckning ser till individens behov och önskemål, säger Mette Axelsen.\nDen nya vägledningen rymmer idén att ju mindre förändringar kostråden innebär för patienten, desto mer hopp finns det att goda vanor blir bestående.\n– Det blir lättare, både för patienten och den som ger råd. Fler kan hitta något alternativ som passar dem om det med enkla medel går att anpassa sin kost till något av de rekommenderade alternativen, säger Christian Berne och lägger till samma utveckling sker internationellt, både i USA och Europa.

Källa: Socialstyrelsen\nLadda ned Kost vid Diabetes här


Dela artikeln

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.