Diabetes

Nya kostråd vid diabetes från Socialstyrelsen

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Undvika fett, låta GI styra inköpslistan, äta Medelhavskost eller minska kolhydratintaget? Socialstyrelsen öppnar nu för fler val och bättre anpassning till individuella önskemål i sjukvårdens kostrådgivning till personer med diabetes. Fyra alternativ kan erbjudas, men inte extrem lågkolhydratkost.\nSocialstyrelsens nya vägledning inkluderar måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost eller traditionell diabeteskost med eller utan lågt GI (glykemiskt index). Tidigare rekommenderade sjukvården endast traditionell diabeteskost med ett begränsat fettinnehåll, och skillnaderna mellan alternativen rör just fördelningen mellan fetter, proteiner och kolhydrater i kosten. Extrema lågkolhydratkoster som Atkinsdieten och LCHF (Low Carb High Fat) rekommenderas inte.\n– Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost, säger Christian Berne, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt en av Socialstyrelsens experter.

Balanserad kost

Råden i Socialstyrelsens kostvägledning riktar sig till personer med diabetes. Att anpassa mängden mat till hur mycket energi man förbrukar utgör grunden för att nå en effektiv viktnedgång. Personer med diabetes, framförallt av typ 2, är ofta överviktiga, därför är kosten en central del i behandlingen.\n– Att äta en balanserad kost stabiliserar blodsockret, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och senarelägger behovet av läkemedel. Det leder också till att blodfetterna förbättras, säger Mette Axelsen, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg.

Nyttiga livsmedel

I vägledningen listas livsmedel som visat sig ha en vetenskapligt belagd effekt för att minska dödlighet och risk för hjärt- och kärlsjukdomar: grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, fullkornsprodukter, fisk, nötter, kaffe och alkohol – under förutsättning att mängd och risk att utveckla missbruk vägs in i bilden.\n– Det är viktigt med vegetabilier, både i form av grönsaker och vegetabiliskt fett. I dag är vi inte lika oroliga för fett i kosten om den kombineras med mer grönsaker. Jag tror det kommer att välkomnas av många patienter, att vi i större utsträckning ser till individens behov och önskemål, säger Mette Axelsen.\nDen nya vägledningen rymmer idén att ju mindre förändringar kostråden innebär för patienten, desto mer hopp finns det att goda vanor blir bestående.\n– Det blir lättare, både för patienten och den som ger råd. Fler kan hitta något alternativ som passar dem om det med enkla medel går att anpassa sin kost till något av de rekommenderade alternativen, säger Christian Berne och lägger till samma utveckling sker internationellt, både i USA och Europa.

Källa: Socialstyrelsen\nLadda ned Kost vid Diabetes här

Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 11 september, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025

Geriatrik

Ensamätande påverkar äldres matrutiner

Äldre personer som äter ensamma hoppar oftare över måltider och väljer färdigmat i högre utsträckning. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitetet.

Nina Granberg 10 september, 2025 • Uppdaterades 10 september, 2025 • 1 minuts läsning

Tidigare studier har kopplat ensamätande till negativa hälsoeffekter som depression och sämre självskattad hälsa. Forskaren Amanda Björnwalls avhandling i Kostvetenskap bekräftar till viss del dessa rön, men visar samtidigt att det framför allt är matrutinerna som påverkas, inte den självskattade hälsan.

– Matrutiner skiljer sig ofta åt för den som äter ensam och de som äter tillsammans. Detta visade sig till exempel genom att ensamätande personer åt färre antal måltider per dag och färdigköpta rätter oftare, säger Amanda Björnwall, till tidningen Äldre i centrum.

Studien visar också att de som redan lever ensamma ofta ser ensamätande som oproblematiskt, medan de som lever med partner uttryckte oro inför en framtid med ensamätande. Och det finns en tydlig koppling till ökade känslor av ensamhet, även hos dem som inte själva upplever ensamätande som ett problem.

Läs mer: Eating alone or eating in loneliness: Food routines, health, and social relations in later life, 2025.