Diabetes

Nya fynd kring mättnadssignalering från tarmen

En hittills okänd mekanism som dämpar mättnadssignaler från tunntarmen. Det är huvudfyndet i en studie som kan förklara dels mättnadsrubbningar vid fetma och diabetes, och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

En hittills okänd mekanism som dämpar mättnadssignaler från tunntarmen. Det är huvudfyndet i en studie som kan förklara dels mättnadsrubbningar vid fetma och diabetes, och dels de snabba hälsoeffekterna vid fetmaoperationen gastric bypass.

\n\n\n

Studien, publicerad i BMJ-tidskriften Gut, bygger på undersökningar av tarmslemhinnan hos gastric bypass-opererade patienter, samt möss och cellodlingar. Fynden gäller ett forskningsområde där många forskargrupper länge letat efter samband och mekanismer av det slag som nu presenteras.

I fokus står tarmhormonet GLP-1, som tillhör en grupp av mättnadshormoner som frisätts från magtarmslemhinnan när man äter. Hormonerna signalerar mättnad till hjärnan och ökar insulinfrisättningen från bukspottkörteln i samband med måltid.

Frisättningen av GLP-1 och andra mättnadshormoner är av oklar anledning hämmad vid diabetes och fetma, vilket anses vara en viktig orsaksmekanism bakom sjukdomarna. Ett flertal moderna mediciner mot diabetes och övervikt är kopior av GLP-1 där man genom tillskott via injektioner har försökt efterlikna normal frisättning.

Svagare mättnadssignaler till hjärnan

Det forskarna funnit är en mekanism i tunntarmen som kan förklara hur mättnadssignaleringen hämmas. Boven i dramat är ett enzym (mHMGCS) som triggar bildandet av ketonkroppar i tarmslemhinnan, som i sin tur lägger sordin på de hormonproducerande cellerna.

Försök på möss visade att processen var kostberoende. Hos möss som under en längre tid gavs högfettdiet skedde en mycket kraftig ökning av enzymproduktionen. Därmed ökade också produktionen av ketonkroppar, som visade sig hämma GLP-1 från de hormonproducerande cellerna.

Bakom studien står en forskargrupp inom gastrokirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De sökte svar på frågan varför patienter som genomgår gastric bypass mycket snabbt går från extremt låga till normala nivåer av mättnadshormonet GLP-1. Gruppens tidigare forskning visar att förändringen sker inom ett par dygn efter operation, långt innan patienterna börjar tappa i vikt.

– Vi har nu en tänkbar förklaring till detta, och det är att en gastric bypass helt enkelt kopplar bort den del av matsmältningssystemet där problemet, ketonproduktionen, uppstår, säger Ville Wallenius, docent och överläkare inom gastrokirurgi, och försteförfattare bakom studien. Han fortsätter:

– Efter operationen går maten direkt från matstrupen ner i mellersta tunntarmen, utan att passera magsäcken och tolvfingertarmen, och när maten inte längre blandas med galla och bukspottenzymer som bryter ner fett och andra födoämnen, försvinner förutsättningarna för det enzym som triggar ketonproduktionen.

Hopp om nytt framtida läkemedel

Lars Fändriks, professor inom gastrokirurgi, beskriver fynden om ketonkroppsbildning som svar på födointag som kontroversiella, och förbryllande.

– Vanligen kommer ketonkropparna från levern vid svält och är livsviktiga för vår överlevnad. Till exempel är hjärnan beroende av ketoner i samband med svält, när dess energibehov inte kan tillgodoses med glukos. Tunntarmens ketonproduktion verkar fylla en helt annan funktion, säger han.

Forskarna menar att fynden öppnar för en ny typ av läkemedel. Istället för att injicera kopior på GLP-1 skulle man kunna tillföra ett preparat som blockerar enzymet mHMGCS i tarmen, och därmed tar bort bromsen på de hormonproducerande cellerna som på så sätt kan frigöra både GLP-1 och andra mättnadshormoner.

– Ett sådant läkemedel skulle kunna efterlikna effekten av en gastric bypass-operation, avslutar Ville Wallenius.

Titel: Suppression of enteroendocrine cell glucagon-like peptide (GLP)-1 release by fat-induced small intestinal ketogenesis: a mechanism targeted by Roux-en-Y gastric bypass surgery but not by preoperative very-low-calorie diet; https://gut.bmj.com/content/early/2019/11/21/gutjnl-2019-319372

Källa: Sahlgrenska akademin

\n\n

Krönika

Med framtiden som metod

Krönika av Anna Lindelöw Mannheimer

Anna Lindelöw Mannheimer 20 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Som dietister möter ni dagligen människor som behöver förändra levnadsvanor här och nu, men där effekterna av de val som görs idag ofta ligger långt fram i tiden. Min upplevelse är dock att människor...

Diabetes

Typ 2-diabetes minskar på Mauritius

Efter flera decennier av ökning har förekomsten av typ 2-diabetes minskat i Mauritius. Även förhöjda blodsockervärden under gränsen för diabetes har blivit mindre vanliga. En ny studie, med forskare från bland annat Umeå universitet, lyfter landets långsiktiga arbete med prevention och behandling som en möjlig förklaring.

Redaktionen 19 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på sju undersökningar mellan 1987 och 2021, med sammanlagt 36 744 undersökningstillfällen bland vuxna i åldern 25–74 år. Deltagandet översteg 85 procent vid varje undersökning.

År 1987 var den standardiserade förekomsten av typ 2-diabetes 14,7 procent. Den steg därefter till som högst 23,3 procent 2009, innan den sjönk till 19,9 procent 2021. Trots vändningen var förekomsten alltså fortfarande högre än vid den första mätningen.

Även intermediär hyperglykemi minskade från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt minskade andelen tidigare oupptäckta fall bland dem som hade diabetes: från 67 procent 1987 till 32,5 procent 2021.

Samma test under flera decennier

En styrka är att undersökningarna har använt oralt glukostoleranstest, OGTT. Då mäts blodsockret efter fasta och på nytt två timmar efter att personen har druckit en glukoslösning.

Metoden kan upptäcka diabetes och nedsatt glukostolerans som inte fångas med enbart fasteglukos eller HbA1c. Att använda samma undersökningsmetod över tid ger också bättre förutsättningar att jämföra resultaten.

Enligt forskarna är Mauritius det första landet som har dokumenterat en minskning av både typ 2-diabetes och intermediär hyperglykemi med långvarig, systematisk uppföljning baserad på OGTT.

Prevention på flera nivåer

Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar till utvecklingen. Mauritius har arbetat med nationella handlingsplaner för nutrition, fysisk aktivitet och tobakskontroll, screening av riskfaktorer genom bland annat mobila kliniker och samverkan med lokalsamhällen. Landet har också gemensamma riktlinjer för prevention och behandling. Offentlig vård, inklusive grundläggande läkemedel, är kostnadsfri.

Stefan Söderberg, professor vid Umeå universitet och en av studiens författare, framhåller att Mauritius har kombinerat lagstiftning och politiska åtgärder med lokalt arbete för att förebygga och behandla diabetes. Han ser resultaten som ett hoppfullt exempel för andra länder.

Studien kan däremot inte avgöra hur mycket enskilda åtgärder har bidragit. Den bygger på upprepade tvärsnittsundersökningar och mäter förekomsten i befolkningen vid olika tidpunkter, snarare än effekten av en bestämd behandling eller preventionsinsats. Resultaten ger därför inget färdigt recept, men forskarna bedömer att de understryker betydelsen av långsiktigt förebyggande arbete och systematisk uppföljning.

Källa: Tuomilehto J et al. Trends in prevalence of type 2 diabetes and intermediate hyperglycaemia in Mauritius from 1987 to 2021 based on results from the oral glucose tolerance test: a repeated cross-sectional study. The Lancet Diabetes & Endocrinology, 2026.