Diabetes

Nya fynd kring mättnadssignalering från tarmen

En hittills okänd mekanism som dämpar mättnadssignaler från tunntarmen. Det är huvudfyndet i en studie som kan förklara dels mättnadsrubbningar vid fetma och diabetes, och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

En hittills okänd mekanism som dämpar mättnadssignaler från tunntarmen. Det är huvudfyndet i en studie som kan förklara dels mättnadsrubbningar vid fetma och diabetes, och dels de snabba hälsoeffekterna vid fetmaoperationen gastric bypass.

\n\n\n

Studien, publicerad i BMJ-tidskriften Gut, bygger på undersökningar av tarmslemhinnan hos gastric bypass-opererade patienter, samt möss och cellodlingar. Fynden gäller ett forskningsområde där många forskargrupper länge letat efter samband och mekanismer av det slag som nu presenteras.

I fokus står tarmhormonet GLP-1, som tillhör en grupp av mättnadshormoner som frisätts från magtarmslemhinnan när man äter. Hormonerna signalerar mättnad till hjärnan och ökar insulinfrisättningen från bukspottkörteln i samband med måltid.

Frisättningen av GLP-1 och andra mättnadshormoner är av oklar anledning hämmad vid diabetes och fetma, vilket anses vara en viktig orsaksmekanism bakom sjukdomarna. Ett flertal moderna mediciner mot diabetes och övervikt är kopior av GLP-1 där man genom tillskott via injektioner har försökt efterlikna normal frisättning.

Svagare mättnadssignaler till hjärnan

Det forskarna funnit är en mekanism i tunntarmen som kan förklara hur mättnadssignaleringen hämmas. Boven i dramat är ett enzym (mHMGCS) som triggar bildandet av ketonkroppar i tarmslemhinnan, som i sin tur lägger sordin på de hormonproducerande cellerna.

Försök på möss visade att processen var kostberoende. Hos möss som under en längre tid gavs högfettdiet skedde en mycket kraftig ökning av enzymproduktionen. Därmed ökade också produktionen av ketonkroppar, som visade sig hämma GLP-1 från de hormonproducerande cellerna.

Bakom studien står en forskargrupp inom gastrokirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De sökte svar på frågan varför patienter som genomgår gastric bypass mycket snabbt går från extremt låga till normala nivåer av mättnadshormonet GLP-1. Gruppens tidigare forskning visar att förändringen sker inom ett par dygn efter operation, långt innan patienterna börjar tappa i vikt.

– Vi har nu en tänkbar förklaring till detta, och det är att en gastric bypass helt enkelt kopplar bort den del av matsmältningssystemet där problemet, ketonproduktionen, uppstår, säger Ville Wallenius, docent och överläkare inom gastrokirurgi, och försteförfattare bakom studien. Han fortsätter:

– Efter operationen går maten direkt från matstrupen ner i mellersta tunntarmen, utan att passera magsäcken och tolvfingertarmen, och när maten inte längre blandas med galla och bukspottenzymer som bryter ner fett och andra födoämnen, försvinner förutsättningarna för det enzym som triggar ketonproduktionen.

Hopp om nytt framtida läkemedel

Lars Fändriks, professor inom gastrokirurgi, beskriver fynden om ketonkroppsbildning som svar på födointag som kontroversiella, och förbryllande.

– Vanligen kommer ketonkropparna från levern vid svält och är livsviktiga för vår överlevnad. Till exempel är hjärnan beroende av ketoner i samband med svält, när dess energibehov inte kan tillgodoses med glukos. Tunntarmens ketonproduktion verkar fylla en helt annan funktion, säger han.

Forskarna menar att fynden öppnar för en ny typ av läkemedel. Istället för att injicera kopior på GLP-1 skulle man kunna tillföra ett preparat som blockerar enzymet mHMGCS i tarmen, och därmed tar bort bromsen på de hormonproducerande cellerna som på så sätt kan frigöra både GLP-1 och andra mättnadshormoner.

– Ett sådant läkemedel skulle kunna efterlikna effekten av en gastric bypass-operation, avslutar Ville Wallenius.

Titel: Suppression of enteroendocrine cell glucagon-like peptide (GLP)-1 release by fat-induced small intestinal ketogenesis: a mechanism targeted by Roux-en-Y gastric bypass surgery but not by preoperative very-low-calorie diet; https://gut.bmj.com/content/early/2019/11/21/gutjnl-2019-319372

Källa: Sahlgrenska akademin

\n\n

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.

Forskning

Högt intag av ärtprotein kan påverka tarmhälsan

Intresset för proteinrika och växtbaserade livsmedel ökar, och protein från gula ärtor har blivit ett vanligt alternativ till kött. Men enligt ny forskning kan ett högt intag också ha nackdelar. Det är viktigt att kostråden utgår från individens behov, menar forskarna bakom den svenska studien.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Gula ärtor används i stor utsträckning i växtbaserade produkter, både i Sverige och internationellt. Trots det är kunskapen om hur ärtprotein påverkar kroppen fortfarande begränsad.

– Kroppen behöver protein och ärtprotein är mer hälsosamt än många andra växtbaserade proteinkällor. Samtidigt pekar vår studie på att ett högt intag av ärtprotein kan ha negativ effekt på tarmhälsan. Även om det inte går att vara säker på den exakta effekten så gäller grundrådet: lagom är bäst; överdrivet intag av födoämnen innebär en viss risk, säger Samira Prado, forskare i biomedicin och nutrition vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.

Negativa effekter hos vissa deltagare

Studien omfattade 29 friska vuxna och pågick i åtta veckor. Under de första fyra veckorna analyserades deltagarnas utgångsvärden. Därefter fick de ett successivt ökat tillskott av ärtprotein.

Resultaten visar att vissa deltagare fick tecken på påverkan på tarmmiljön i samband med det ökade intaget, bland annat förändringar i tarmfloran och ökade nivåer av markörer kopplade till inflammation..

– Att strö proteinpulver på maten och tro att man ska leva längre är inte så smart. Att äta för mycket ärtprotein kan få negativa effekter, det viktiga är att anpassa kosten till individen. Studien studerar tarmhälsan, i nästa steg vill vi även studera hur hjärnan påverkas av intag av ärtprotein och fibrer, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition.

Individanpassade kostråd lyfts fram

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att ärtprotein i sig är problematiskt, utan att mängden spelar roll. Ingen av deltagarna utvecklade förhöjda inflammationsvärden under studiens gång.

Slutsatsen är i stället att kostråd behöver utgå från individens behov och förutsättningar, särskilt i en tid där proteinintaget ofta ökar genom tillskott och berikade produkter.

Studien är en del av den tvärvetenskapliga forskningen vid Örebro universitet, där sambandet mellan kost, tarmhälsa och hjärna är ett centralt område. Här samarbetar forskare från olika discipliner tillsammans med livsmedelsbranschen.

– Samarbetet mellan olika discipliner inom forskningen och med matbranschen ger resultat. Någon sa att ”om du vill vara snabb kan du gå själv, men vill du komma långt behöver du andra”, och det stämmer väldigt bra på forskningen vid Örebro universitet, säger Annalena Kamm, forskare inom medicin och nutrition.

Läs mer HÄR.

Om studien:

▪ De 29 deltagarna i studien var kvinnor och män, fullt friska. Under de första fyra veckorna gjordes inga förändringar i proteinintaget; provtagningen syftade då till att fastställa utgångsläget. Kostfiberintaget var liknande bland deltagarna i studien.

▪ Under fyra veckor fick deltagarna ärtprotein som ett tillägg, med start på 0,25 g/dag, per kilo kroppsvikt. Upptrappningen stannade på 1 g/dag och kilo kroppsvikt. Prover togs på blod, urin och avföring, kompletterat med frågeformulär.

▪ Ingen av deltagarna hade värden över gränsen för inflammation under den tid försöket pågick.