Diabetes

Lovande resultat för vaccin mot typ 1-diabetes

En vaccinkandidat mot enterovirus visar lovande resultat i djurmodeller som skydd mot bland annat typ 1-diabetes. Ungefär 50 000 människor har typ 1-diabetes i Sverige, varav … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

En vaccinkandidat mot enterovirus visar lovande resultat i djurmodeller som skydd mot bland annat typ 1-diabetes.

Ungefär 50 000 människor har typ 1-diabetes i Sverige, varav cirka 7 000 är barn. Sjukdomen är ett resultat av att immunförsvaret angriper kroppens egna insulinproducerande betaceller i bukspottskörteln. Vad den autoimmuna reaktionen beror på är inte helt klarlagt, men vissa gener tycks ha en stor betydelse liksom miljöfaktorer.

En hypotes är att infektioner orsakade av vissa typer av enterovirus, närmare bestämt enterovirus i undergruppen Coxsackie B (CBV) kan styra immunförsvaret till att angripa kroppens egna betaceller.

Antikroppar mot enterovirus vid typ 1-diabetes

Kopplingen är inte vetenskapligt fastslagen men det finns indirekta bevis för att CBV har betydelse för utvecklingen av åtminstone en andel av fallen med typ 1-diabetes. Bland annat har man hittat viruset i bukspottskörteln hos patienter med typ 1-diabetes och sett ett tidsmässigt samband mellan utvecklandet av så kallade autoantikroppar (ett förstadium till typ 1-diabetes) och antikroppar mot enterovirus.

Nu har forskare vid Karolinska institutet och Tampere University och University of Jyväskylä i Finland kommit ett steg närmare på vägen för att testa hypotesen och kanske utveckla en förebyggande behandling mot typ 1-diabetes. Tillsammans har de tagit fram en vaccinkandidat mot de sex typer av CBV som finns, som de har testat i olika djurmodeller. Resultaten, som är publicerade i tidskriften Science Advances, visar att vaccinet hade en tydligt skyddande effekt mot typ 1-diabetes

– Vi såg att vaccinet är säkert, ger ett robust immunsvar och ett starkt skydd mot diabetesutveckling i den här modellen. Nu har vi redskapen för att gå vidare. Eftersom vaccinet är väldigt likt det vaccin som rutinmässigt ges till barn mot poliovirus finns det stora förhoppningar om att även detta vaccin kommer att fungera i människa, säger Malin Flodström-Tullberg, professor i typ 1-diabetes vid institutionen för medicin på Karolinska institutet, och en av forskarna bakom studien.

Vaccinerade möss fick skydd mot diabetes

I studien undersökte forskarna bland annat möss som utvecklar typ 1-diabetes om de infekteras med CBV. En grupp fick vaccinkandidaten och en fick en overksam substans. Därefter infekterades mössen med CBV.

Nästan alla möss som fick den overksamma substansen hade efter ett par dagar virus i blodet och fick också kraftigt förhöjda blodglukosvärden. De möss som fick vaccin mot CBV hade inget virus i blodet och utvecklade heller inte diabeteslika symtom som förhöjt blodglukos.

Forskarna testade också vaccinet i rhesusapor, vars DNA till 90 procent liknar människors. Resultaten visade att vaccinet gav ett starkt immunsvar och att aporna utvecklade antikroppar mot de sex CBV-typerna.

Testas på människor

Nästa steg är att testa vaccinkandidaten på människor. Ett finländskt och ett amerikanskt företag ligger i startgroparna för att inleda kliniska studier på friska frivilliga. När dessa kan komma igång kan dock inte Malin Flodström-Tullberg svara på.

– Enligt tidigare besked skulle studierna komma igång i år, men med tanke på det nuvarande läget kan tidsplanen ha ändrats.

Om vaccinet visar god effekt och säkerhet även i de inledande kliniska studierna skulle nästa steg bli att ge det till barn med en genetisk riskprofil för att utveckla typ 1-diabetes. Hur stor andel av alla fall av typ 1-diabetes som kan tänkas orsakas av enterovirus är förstås omöjlig att svara på eftersom hypotesen ännu inte är fastslagen. Bland vissa forskare nämns siffran 50 procent, men Malin Flodström-Tullberg tror att den sannolikt är lägre.

– Det går egentligen inte att svara på i nuläget, men en grov uppskattning är cirka 10-20 procent. Om vår hypotes visar sig stämma och vi kan skydda upp till en femtedel av de som får typ 1-diabetes i dag vore det fantastiskt.

Lovande mot hjärtsjukdom

Ett annat område där vaccinkandidaten, som består av inaktiverat virus från de sex befintliga CBV-stammarna, skulle kunna ha betydelse är som skydd mot hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärnhinneinflammation (meningit). Här vet man att enterovirus kan orsaka båda tillstånden, som i värsta fall kan leda till döden.

I studien testade forskarna vaccinkandidaten i möss som utvecklade myokardit vid infektion med CBV. De möss som fick vaccin hade ingen viruspåverkan på hjärtat medan de möss som bara fick buffertlösning hade virus både i blodet och i hjärtmuskulaturen.

– Vaccinet kan därför komma till betydlig nytta även genom att förebygga hjärtsjukdom, säger Malin Flodström-Tullberg.

Men även om resultaten verkar lovande är det långt ifrån säkert att de leder fram till ett vaccin mot vare sig typ 1-diabetes eller hjärtsjukdom. Att gå från djurmodeller till försök i människa är ett stort steg och det är inte självklart att resultaten blir desamma. Förutom att säkerställa att vaccinet är säkert och ger god effekt tillkommer avvägningar om kostnader i förhållande till klinisk nytta.

– Det hoppas vi att kommande studier ska kunna visa, säger Malin Flodström-Tullberg.

Källa: Läkemedelsverket

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Skolmåltiden 80 år

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skolmåltider skulle vara kostnadsfria. Reformen blev en viktig del av framväxten av det svenska välfärdssamhället – men utvecklingen hade börjat långt tidigare.

Nina Granberg 19 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Under stora delar av 1800-talet fanns ingen organiserad skolmat. Många barn tog med sig smörgås och mjölk hemifrån, andra gick hem för att äta mitt på dagen. För barn i fattiga familjer räckte maten...