Diabetes

Lovande resultat för vaccin mot typ 1-diabetes

En vaccinkandidat mot enterovirus visar lovande resultat i djurmodeller som skydd mot bland annat typ 1-diabetes. Ungefär 50 000 människor har typ 1-diabetes i Sverige, varav … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

En vaccinkandidat mot enterovirus visar lovande resultat i djurmodeller som skydd mot bland annat typ 1-diabetes.

Ungefär 50 000 människor har typ 1-diabetes i Sverige, varav cirka 7 000 är barn. Sjukdomen är ett resultat av att immunförsvaret angriper kroppens egna insulinproducerande betaceller i bukspottskörteln. Vad den autoimmuna reaktionen beror på är inte helt klarlagt, men vissa gener tycks ha en stor betydelse liksom miljöfaktorer.

En hypotes är att infektioner orsakade av vissa typer av enterovirus, närmare bestämt enterovirus i undergruppen Coxsackie B (CBV) kan styra immunförsvaret till att angripa kroppens egna betaceller.

Antikroppar mot enterovirus vid typ 1-diabetes

Kopplingen är inte vetenskapligt fastslagen men det finns indirekta bevis för att CBV har betydelse för utvecklingen av åtminstone en andel av fallen med typ 1-diabetes. Bland annat har man hittat viruset i bukspottskörteln hos patienter med typ 1-diabetes och sett ett tidsmässigt samband mellan utvecklandet av så kallade autoantikroppar (ett förstadium till typ 1-diabetes) och antikroppar mot enterovirus.

Nu har forskare vid Karolinska institutet och Tampere University och University of Jyväskylä i Finland kommit ett steg närmare på vägen för att testa hypotesen och kanske utveckla en förebyggande behandling mot typ 1-diabetes. Tillsammans har de tagit fram en vaccinkandidat mot de sex typer av CBV som finns, som de har testat i olika djurmodeller. Resultaten, som är publicerade i tidskriften Science Advances, visar att vaccinet hade en tydligt skyddande effekt mot typ 1-diabetes

– Vi såg att vaccinet är säkert, ger ett robust immunsvar och ett starkt skydd mot diabetesutveckling i den här modellen. Nu har vi redskapen för att gå vidare. Eftersom vaccinet är väldigt likt det vaccin som rutinmässigt ges till barn mot poliovirus finns det stora förhoppningar om att även detta vaccin kommer att fungera i människa, säger Malin Flodström-Tullberg, professor i typ 1-diabetes vid institutionen för medicin på Karolinska institutet, och en av forskarna bakom studien.

Vaccinerade möss fick skydd mot diabetes

I studien undersökte forskarna bland annat möss som utvecklar typ 1-diabetes om de infekteras med CBV. En grupp fick vaccinkandidaten och en fick en overksam substans. Därefter infekterades mössen med CBV.

Nästan alla möss som fick den overksamma substansen hade efter ett par dagar virus i blodet och fick också kraftigt förhöjda blodglukosvärden. De möss som fick vaccin mot CBV hade inget virus i blodet och utvecklade heller inte diabeteslika symtom som förhöjt blodglukos.

Forskarna testade också vaccinet i rhesusapor, vars DNA till 90 procent liknar människors. Resultaten visade att vaccinet gav ett starkt immunsvar och att aporna utvecklade antikroppar mot de sex CBV-typerna.

Testas på människor

Nästa steg är att testa vaccinkandidaten på människor. Ett finländskt och ett amerikanskt företag ligger i startgroparna för att inleda kliniska studier på friska frivilliga. När dessa kan komma igång kan dock inte Malin Flodström-Tullberg svara på.

– Enligt tidigare besked skulle studierna komma igång i år, men med tanke på det nuvarande läget kan tidsplanen ha ändrats.

Om vaccinet visar god effekt och säkerhet även i de inledande kliniska studierna skulle nästa steg bli att ge det till barn med en genetisk riskprofil för att utveckla typ 1-diabetes. Hur stor andel av alla fall av typ 1-diabetes som kan tänkas orsakas av enterovirus är förstås omöjlig att svara på eftersom hypotesen ännu inte är fastslagen. Bland vissa forskare nämns siffran 50 procent, men Malin Flodström-Tullberg tror att den sannolikt är lägre.

– Det går egentligen inte att svara på i nuläget, men en grov uppskattning är cirka 10-20 procent. Om vår hypotes visar sig stämma och vi kan skydda upp till en femtedel av de som får typ 1-diabetes i dag vore det fantastiskt.

Lovande mot hjärtsjukdom

Ett annat område där vaccinkandidaten, som består av inaktiverat virus från de sex befintliga CBV-stammarna, skulle kunna ha betydelse är som skydd mot hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärnhinneinflammation (meningit). Här vet man att enterovirus kan orsaka båda tillstånden, som i värsta fall kan leda till döden.

I studien testade forskarna vaccinkandidaten i möss som utvecklade myokardit vid infektion med CBV. De möss som fick vaccin hade ingen viruspåverkan på hjärtat medan de möss som bara fick buffertlösning hade virus både i blodet och i hjärtmuskulaturen.

– Vaccinet kan därför komma till betydlig nytta även genom att förebygga hjärtsjukdom, säger Malin Flodström-Tullberg.

Men även om resultaten verkar lovande är det långt ifrån säkert att de leder fram till ett vaccin mot vare sig typ 1-diabetes eller hjärtsjukdom. Att gå från djurmodeller till försök i människa är ett stort steg och det är inte självklart att resultaten blir desamma. Förutom att säkerställa att vaccinet är säkert och ger god effekt tillkommer avvägningar om kostnader i förhållande till klinisk nytta.

– Det hoppas vi att kommande studier ska kunna visa, säger Malin Flodström-Tullberg.

Källa: Läkemedelsverket

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 28 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Yrkesfrågor

Dietistlegitimationen 20 år:”Det var ett helt maraton”

I år är det 20 år sedan dietister fick möjlighet att ansöka om legitimation i Sverige. Bakom beslutet låg strategiska insatser, politisk påverkan och ideellt engagemang. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg var två av dem som drev frågan.

Nina Granberg 27 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Den 1 april 2006 blev dietist ett legitimationsyrke. Därmed gick ett långt och intensivt arbete i mål. Elisabet Rothenberg, som var ordförande för Dietisternas Riksförbund (DRF) under perioden 2000–2015, ledde processen från förbundets sida.

– Legitimationen var en viktig del i arbetet med att lyfta fram dietistprofessionen som ett hälso- och sjukvårdsyrke med självständigt behandlingsansvar, vilket inte riktigt var en självklarhet.

Ett självständigt ansvar

Dietist var redan en skyddad yrkestitel. Legitimationen innebar dock en personlig behörighet som kunde återkallas och markerade yrkesutövarens individuella ansvar gentemot patienten.

– Det var viktigt att även dietistens arbete omfattades av legitimation, precis som andra legitimationsyrken inom vården. De mest närliggande jämförelserna var fysioterapeuter och arbetsterapeuter, säger Elisabet Rothenberg.

Patientsäkerheten var ett av argumenten som DRF lyfte fram. Förbundet behövde övertyga omvärlden om att dietisternas arbete och patientansvar motiverade legitimation.

Dietistyrket hade då redan genomgått flera decennier av förändring. De första dietisttjänsterna i Sverige inrättades i början av 1960-talet. Fram till slutet av 1990-talet var dietistspåret en förgrening av utbildningen till kostchef. En särskild högskoleutbildning startade 1978.

– I dag känns det som en självklarhet att utbildningen har en tydlig akademisk inriktning mot hälso- och sjukvård, säger Elisabet Rothenberg.

PR och politisk påverkan

En av styrelseledamöterna som deltog i arbetet var Anna Ottosson, som var vice ordförande i DRF under elva år. För henne var frågan nära kopplad till yrkets trovärdighet och en viktig anledning till engagemanget i förbundsstyrelsen.

Men att nå ända fram var långt ifrån givet.

– Det var ett helt maraton, ett tungt och strategiskt arbete.

Styrelsen drev frågan på flera fronter. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg beskriver ett intensivt lobbyarbete med kontakter på bland annat Rosenbad, dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen.

Redan under Marlene Olivares Dalbys tid som ordförande tog styrelsen hjälp av en PR-byrå för att utveckla en strategi för opinionsbildning. Anna Ottosson fick rollen som PR-dietist och intervjuades återkommande i tv och tidningar.

– Vi ville sätta dietisterna på mediekartan, så att journalister skulle ringa en dietist i stället för någon som inte hade samma gedigna utbildning.

Enligt Anna Ottosson fick även frågan om dietister utanför den offentliga vården betydelse. I sådana verksamheter kunde det vara svårare för patienter och andra att bedöma vilken utbildning och nutritionskompetens en rådgivare faktiskt hade.

– Jag har länge vurmat för att dietistens kompetens ska användas i hela samhället. Under processen blev den privata sektorn en viktig del av argumentationen, säger hon.

”En stor befrielse”

När beslutet till slut kom väckte det starka känslor.

– Det kändes som en seger och en glädje. Det var det rätta som hände, självklart skulle vi ha legitimation precis som andra yrkesgrupper inom vården, säger Anna Ottosson.

Elisabet Rothenberg beskriver beskedet som en stor befrielse.

– För väldigt många dietister blev det en bekräftelse på att vi är en hälso- och sjukvårdsprofession, med samma förutsättningar som fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och psykologer. Det betydde mycket för självkänslan i yrkesutövningen.

Båda lyfter fram lagarbetet bakom legitimationen.

– Legitimationen är resultatet av kvinnor som har lagt ner kopiöst mycket ideellt arbete. Vi är flera som arbetade intensivt med detta. Det är en kedja av drivna kvinnor, säger Anna Ottosson.

En starkare roll

Tjugo år senare ser både Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg områden där dietisternas ställning kan stärkas ytterligare.

Anna Ottosson vill se fler dietister och en självklarare plats för professionen i olika vårdteam. Själv arbetar hon mycket med cancer och pekar på behovet av aktuell nutritionskompetens som en integrerad del av behandlingen.

– Dietister behöver få en ännu starkare position, både inom vården och på bredare front i samhället. Samtidigt måste vi förvalta ansvaret som följer med legitimationen genom att hålla oss uppdaterade och ligga i framkant.

Elisabet Rothenberg konstaterar att situationen varierar. I vissa verksamheter är dietisten välintegrerad, medan professionen nästan saknas i andra.

– Inom stora delar av äldreomsorgen skulle dietisten behöva bli mycket mer självklar. Även inom intensivvården finns stora utvecklingsmöjligheter.