Diabetes

Lovande resultat för vaccin mot typ 1-diabetes

En vaccinkandidat mot enterovirus visar lovande resultat i djurmodeller som skydd mot bland annat typ 1-diabetes. Ungefär 50 000 människor har typ 1-diabetes i Sverige, varav … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

En vaccinkandidat mot enterovirus visar lovande resultat i djurmodeller som skydd mot bland annat typ 1-diabetes.

Ungefär 50 000 människor har typ 1-diabetes i Sverige, varav cirka 7 000 är barn. Sjukdomen är ett resultat av att immunförsvaret angriper kroppens egna insulinproducerande betaceller i bukspottskörteln. Vad den autoimmuna reaktionen beror på är inte helt klarlagt, men vissa gener tycks ha en stor betydelse liksom miljöfaktorer.

En hypotes är att infektioner orsakade av vissa typer av enterovirus, närmare bestämt enterovirus i undergruppen Coxsackie B (CBV) kan styra immunförsvaret till att angripa kroppens egna betaceller.

Antikroppar mot enterovirus vid typ 1-diabetes

Kopplingen är inte vetenskapligt fastslagen men det finns indirekta bevis för att CBV har betydelse för utvecklingen av åtminstone en andel av fallen med typ 1-diabetes. Bland annat har man hittat viruset i bukspottskörteln hos patienter med typ 1-diabetes och sett ett tidsmässigt samband mellan utvecklandet av så kallade autoantikroppar (ett förstadium till typ 1-diabetes) och antikroppar mot enterovirus.

Nu har forskare vid Karolinska institutet och Tampere University och University of Jyväskylä i Finland kommit ett steg närmare på vägen för att testa hypotesen och kanske utveckla en förebyggande behandling mot typ 1-diabetes. Tillsammans har de tagit fram en vaccinkandidat mot de sex typer av CBV som finns, som de har testat i olika djurmodeller. Resultaten, som är publicerade i tidskriften Science Advances, visar att vaccinet hade en tydligt skyddande effekt mot typ 1-diabetes

– Vi såg att vaccinet är säkert, ger ett robust immunsvar och ett starkt skydd mot diabetesutveckling i den här modellen. Nu har vi redskapen för att gå vidare. Eftersom vaccinet är väldigt likt det vaccin som rutinmässigt ges till barn mot poliovirus finns det stora förhoppningar om att även detta vaccin kommer att fungera i människa, säger Malin Flodström-Tullberg, professor i typ 1-diabetes vid institutionen för medicin på Karolinska institutet, och en av forskarna bakom studien.

Vaccinerade möss fick skydd mot diabetes

I studien undersökte forskarna bland annat möss som utvecklar typ 1-diabetes om de infekteras med CBV. En grupp fick vaccinkandidaten och en fick en overksam substans. Därefter infekterades mössen med CBV.

Nästan alla möss som fick den overksamma substansen hade efter ett par dagar virus i blodet och fick också kraftigt förhöjda blodglukosvärden. De möss som fick vaccin mot CBV hade inget virus i blodet och utvecklade heller inte diabeteslika symtom som förhöjt blodglukos.

Forskarna testade också vaccinet i rhesusapor, vars DNA till 90 procent liknar människors. Resultaten visade att vaccinet gav ett starkt immunsvar och att aporna utvecklade antikroppar mot de sex CBV-typerna.

Testas på människor

Nästa steg är att testa vaccinkandidaten på människor. Ett finländskt och ett amerikanskt företag ligger i startgroparna för att inleda kliniska studier på friska frivilliga. När dessa kan komma igång kan dock inte Malin Flodström-Tullberg svara på.

– Enligt tidigare besked skulle studierna komma igång i år, men med tanke på det nuvarande läget kan tidsplanen ha ändrats.

Om vaccinet visar god effekt och säkerhet även i de inledande kliniska studierna skulle nästa steg bli att ge det till barn med en genetisk riskprofil för att utveckla typ 1-diabetes. Hur stor andel av alla fall av typ 1-diabetes som kan tänkas orsakas av enterovirus är förstås omöjlig att svara på eftersom hypotesen ännu inte är fastslagen. Bland vissa forskare nämns siffran 50 procent, men Malin Flodström-Tullberg tror att den sannolikt är lägre.

– Det går egentligen inte att svara på i nuläget, men en grov uppskattning är cirka 10-20 procent. Om vår hypotes visar sig stämma och vi kan skydda upp till en femtedel av de som får typ 1-diabetes i dag vore det fantastiskt.

Lovande mot hjärtsjukdom

Ett annat område där vaccinkandidaten, som består av inaktiverat virus från de sex befintliga CBV-stammarna, skulle kunna ha betydelse är som skydd mot hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärnhinneinflammation (meningit). Här vet man att enterovirus kan orsaka båda tillstånden, som i värsta fall kan leda till döden.

I studien testade forskarna vaccinkandidaten i möss som utvecklade myokardit vid infektion med CBV. De möss som fick vaccin hade ingen viruspåverkan på hjärtat medan de möss som bara fick buffertlösning hade virus både i blodet och i hjärtmuskulaturen.

– Vaccinet kan därför komma till betydlig nytta även genom att förebygga hjärtsjukdom, säger Malin Flodström-Tullberg.

Men även om resultaten verkar lovande är det långt ifrån säkert att de leder fram till ett vaccin mot vare sig typ 1-diabetes eller hjärtsjukdom. Att gå från djurmodeller till försök i människa är ett stort steg och det är inte självklart att resultaten blir desamma. Förutom att säkerställa att vaccinet är säkert och ger god effekt tillkommer avvägningar om kostnader i förhållande till klinisk nytta.

– Det hoppas vi att kommande studier ska kunna visa, säger Malin Flodström-Tullberg.

Källa: Läkemedelsverket

Obesitas

Dietistkompetensen behöver stärkas i obesitasvården

Socialstyrelsens första nationella utvärdering av vården vid obesitas visar att sjukdomen fortfarande är underdiagnostiserad och underbehandlad. Specialistdietisten Liisa Tolvanen menar samtidigt att dietisternas kompetens används i alltför liten utsträckning, trots att nutrition och levnadsvanebehandling utgör en grund i behandlingen.

Nina Granberg 2 juni, 2026 • Uppdaterades 4 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Omkring 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn i Sverige uppskattas leva med obesitas. I rapporten Nationell utvärdering av vården vid obesitas konstaterar Socialstyrelsen att många patienter söker vård under lång tid utan att sjukdomen uppmärksammas eller behandlas, samtidigt som få får behandling i form av levnadsvanestöd, läkemedel eller kirurgi.

– Fler behöver få vård. Obesitas är en kronisk sjukdom som ska tas på samma allvar som andra folksjukdomar, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Liisa Tolvanen, medicine doktor och specialistdietist inom obesitas på Centrum för obesitas i Region Stockholm, välkomnar Socialstyrelsens rapport och beskriver den som ett viktigt underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet inom obesitasvården.

– Den tydliggör att vi fortfarande har ett omfattande utvecklingsarbete framför oss, men också att det finns goda möjligheter att förbättra obesitasvården i Sverige.

Socialstyrelsen pekar bland annat på stora regionala skillnader och behov av bättre samordning, kontinuitet och individanpassning. Myndigheten lyfter också att patienternas kostnader för obesitasläkemedel ökat kraftigt, vilket riskerar att bidra till ojämlik vård.

Vilka delar av utvärderingen tycker du är viktigast ur ett dietistperspektiv?

– En särskilt viktig del är frågan om jämlik vård. Tillgången till dietistkompetens är i dag ojämnt fördelad i landet, och många dietister har dessutom fått i uppdrag att prioritera andra patientgrupper framför personer med obesitas. Detta är problematiskt, eftersom det innebär att patienter inte får tillgång till specialiserad nutritionskompetens, vilket är en central del av en evidensbaserad obesitasbehandling.

Hon pekar också på rapportens uppgifter om uppföljning, där endast en tredjedel av vårdcentralerna uppger att patienter erbjuds regelbundna uppföljningsbesök.

– Detta är särskilt oroande med tanke på att obesitas är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig och kontinuerlig behandling, säger hon och fortsätter:

– Det är positivt att Socialstyrelsen betonar vikten av multiprofessionella team. I dessa team har dietisten en nyckelroll, bland annat i att tillhandahålla nutritionsbehandling som en del av kombinerad levnadsvanebehandling. Dietistens roll är också viktig för patientsäkerheten.

Liisa Tolvanen framhåller också att kombinerad levnadsvanebehandling fortfarande används i alltför begränsad omfattning. Enligt henne finns det en tydlig möjlighet att i större utsträckning ta tillvara dietistens kompetens inom nutritionsbehandling, bland annat genom strukturerade nutritionsbedömningar, individanpassad behandling och stöd till hållbara matvanor.

– Nutritionsbehandling är särskilt viktig i samband med kirurgisk och läkemedelsbehandling.

Utvärderingen lyfter även behovet av utbildningsinsatser för vårdpersonal, något som Liisa Tolvanen menar att dietister kan bidra mer till.

– Dietister kan spela en tydligare roll, inte bara som kliniska experter utan även som utbildare, processledare och som stöd i implementeringen av riktlinjer kring nutrition och levnadsvanor. Utbildning är också en viktig del i att minska viktstigma inom vården och bidra till ett mer respektfullt och jämlikt bemötande.

Har dietister fått en tydligare och mer självklar roll i obesitasvården de senaste åren, eller finns det fortfarande viktiga delar som saknas?

– Vi rör oss i rätt riktning, men det finns fortfarande viktiga utvecklingsområden. Att ordet dietist endast nämns vid tre tillfällen i rapporten är anmärkningsvärt, med tanke på hur central nutrition och levnadsvanebehandling är i obesitasvården.

Enligt Liisa Tolvanen finns det fortfarande behov av att tydliggöra dietistens roll, både i riktlinjer och i vårdens organisation. Hon lyfter också behovet av tillräckliga resurser för att anställa fler dietister.

Hon menar att rapporten samtidigt skickar en viktig signal till regionerna om behovet av stärkt dietistkompetens, både tidigare i vårdkedjan och i den långsiktiga uppföljningen, och tillägger:

– Särskilt i primärvården framstår dietistens kompetens som underutnyttjad. Det finns stor potential att ge dietister ett mer strukturellt ansvar i behandling och uppföljning, exempelvis efter obesitaskirurgi och vid läkemedelsbehandling.

Parallellt behöver arbetet med att motverka stigma fortsätta, framhåller Liisa Tolvanen.

– Det påverkar både prioriteringar, resursfördelning och patienters möjlighet att få tillgång till vård på lika villkor.

Alkohol

Kan obesitasläkemedel minska alkoholsug?

Flera nya studier tyder på att läkemedel mot obesitas kan påverka mer än aptit och vikt. I kliniken beskriver patienter minskat sug även efter alkohol, men forskningsläget är fortfarande ungt.

Nina Granberg 5 juni, 2026 • 2 minuters läsning

– Det har kommit ganska många studier de senaste åren som handlar om alkohol, säger Ylva Trolle Lagerros, överläkare och professor i medicin med inriktning mot obesitas.

Hon beskriver att bilden nu...