Diabetes

Lovande resultat för vaccin mot typ 1-diabetes

En vaccinkandidat mot enterovirus visar lovande resultat i djurmodeller som skydd mot bland annat typ 1-diabetes. Ungefär 50 000 människor har typ 1-diabetes i Sverige, varav … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

En vaccinkandidat mot enterovirus visar lovande resultat i djurmodeller som skydd mot bland annat typ 1-diabetes.

Ungefär 50 000 människor har typ 1-diabetes i Sverige, varav cirka 7 000 är barn. Sjukdomen är ett resultat av att immunförsvaret angriper kroppens egna insulinproducerande betaceller i bukspottskörteln. Vad den autoimmuna reaktionen beror på är inte helt klarlagt, men vissa gener tycks ha en stor betydelse liksom miljöfaktorer.

En hypotes är att infektioner orsakade av vissa typer av enterovirus, närmare bestämt enterovirus i undergruppen Coxsackie B (CBV) kan styra immunförsvaret till att angripa kroppens egna betaceller.

Antikroppar mot enterovirus vid typ 1-diabetes

Kopplingen är inte vetenskapligt fastslagen men det finns indirekta bevis för att CBV har betydelse för utvecklingen av åtminstone en andel av fallen med typ 1-diabetes. Bland annat har man hittat viruset i bukspottskörteln hos patienter med typ 1-diabetes och sett ett tidsmässigt samband mellan utvecklandet av så kallade autoantikroppar (ett förstadium till typ 1-diabetes) och antikroppar mot enterovirus.

Nu har forskare vid Karolinska institutet och Tampere University och University of Jyväskylä i Finland kommit ett steg närmare på vägen för att testa hypotesen och kanske utveckla en förebyggande behandling mot typ 1-diabetes. Tillsammans har de tagit fram en vaccinkandidat mot de sex typer av CBV som finns, som de har testat i olika djurmodeller. Resultaten, som är publicerade i tidskriften Science Advances, visar att vaccinet hade en tydligt skyddande effekt mot typ 1-diabetes

– Vi såg att vaccinet är säkert, ger ett robust immunsvar och ett starkt skydd mot diabetesutveckling i den här modellen. Nu har vi redskapen för att gå vidare. Eftersom vaccinet är väldigt likt det vaccin som rutinmässigt ges till barn mot poliovirus finns det stora förhoppningar om att även detta vaccin kommer att fungera i människa, säger Malin Flodström-Tullberg, professor i typ 1-diabetes vid institutionen för medicin på Karolinska institutet, och en av forskarna bakom studien.

Vaccinerade möss fick skydd mot diabetes

I studien undersökte forskarna bland annat möss som utvecklar typ 1-diabetes om de infekteras med CBV. En grupp fick vaccinkandidaten och en fick en overksam substans. Därefter infekterades mössen med CBV.

Nästan alla möss som fick den overksamma substansen hade efter ett par dagar virus i blodet och fick också kraftigt förhöjda blodglukosvärden. De möss som fick vaccin mot CBV hade inget virus i blodet och utvecklade heller inte diabeteslika symtom som förhöjt blodglukos.

Forskarna testade också vaccinet i rhesusapor, vars DNA till 90 procent liknar människors. Resultaten visade att vaccinet gav ett starkt immunsvar och att aporna utvecklade antikroppar mot de sex CBV-typerna.

Testas på människor

Nästa steg är att testa vaccinkandidaten på människor. Ett finländskt och ett amerikanskt företag ligger i startgroparna för att inleda kliniska studier på friska frivilliga. När dessa kan komma igång kan dock inte Malin Flodström-Tullberg svara på.

– Enligt tidigare besked skulle studierna komma igång i år, men med tanke på det nuvarande läget kan tidsplanen ha ändrats.

Om vaccinet visar god effekt och säkerhet även i de inledande kliniska studierna skulle nästa steg bli att ge det till barn med en genetisk riskprofil för att utveckla typ 1-diabetes. Hur stor andel av alla fall av typ 1-diabetes som kan tänkas orsakas av enterovirus är förstås omöjlig att svara på eftersom hypotesen ännu inte är fastslagen. Bland vissa forskare nämns siffran 50 procent, men Malin Flodström-Tullberg tror att den sannolikt är lägre.

– Det går egentligen inte att svara på i nuläget, men en grov uppskattning är cirka 10-20 procent. Om vår hypotes visar sig stämma och vi kan skydda upp till en femtedel av de som får typ 1-diabetes i dag vore det fantastiskt.

Lovande mot hjärtsjukdom

Ett annat område där vaccinkandidaten, som består av inaktiverat virus från de sex befintliga CBV-stammarna, skulle kunna ha betydelse är som skydd mot hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärnhinneinflammation (meningit). Här vet man att enterovirus kan orsaka båda tillstånden, som i värsta fall kan leda till döden.

I studien testade forskarna vaccinkandidaten i möss som utvecklade myokardit vid infektion med CBV. De möss som fick vaccin hade ingen viruspåverkan på hjärtat medan de möss som bara fick buffertlösning hade virus både i blodet och i hjärtmuskulaturen.

– Vaccinet kan därför komma till betydlig nytta även genom att förebygga hjärtsjukdom, säger Malin Flodström-Tullberg.

Men även om resultaten verkar lovande är det långt ifrån säkert att de leder fram till ett vaccin mot vare sig typ 1-diabetes eller hjärtsjukdom. Att gå från djurmodeller till försök i människa är ett stort steg och det är inte självklart att resultaten blir desamma. Förutom att säkerställa att vaccinet är säkert och ger god effekt tillkommer avvägningar om kostnader i förhållande till klinisk nytta.

– Det hoppas vi att kommande studier ska kunna visa, säger Malin Flodström-Tullberg.

Källa: Läkemedelsverket

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 10 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA

Kognitiv hälsa

Hälsosam kost kan minska risken för demens

En ny litteraturstudie från Livsmedelsverket tyder på att kostmönster med högt intag av vegetabilier och fisk kan bidra till att fördröja kognitiv nedsättning och minska risken för demens hos äldre.

Nina Granberg 4 december, 2025 • Uppdaterades 4 december, 2025 • 4 minuters läsning

Rapporten är ett av flera underlag i arbetet med att uppdatera kostråden för äldre så att de ligger i linje med NNR 2023. Fokus ligger på vad forskningen visar om hur äldre med hjälp av sina matvanor kan fördröja kognitiv nedsättning och därigenom bidra till att förebygga demenssjukdom.

– Vi ser att det är samma matvanor som minskar risken för de stora folksjukdomarna som också kan bidra till att bromsa försämringen av kognitiva funktioner och minska risken för demens, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

Stort underlag

Litteraturstudien bygger på 52 systematiska översiktsartiklar, varav 32 med metaanalyser, som undersökt kopplingar mellan kostmönster, livsmedelsgrupper och vissa näringsämnen och utveckling av demens, lindrig kognitiv nedsättning och relaterade markörer.

Kännetecknande för de kostmönster som hos äldre visat sig motverka åldersrelaterad kognitiv försämring och demenssjukdom är dietmönster med högt intag av vegetabilier och fisk samt lågt intag av rött kött, charkprodukter och sockerrika livsmedel.

MIND-kosten lyfts fram

Rapporten pekar särskilt på medelhavskosten, MIND-kosten och följsamhet till olika kostråd som exempel på hälsosamma kostmönster som kan minska risken för demensutveckling. En nyligen publicerad amerikansk översiktsrapport bedömer evidensgraden som moderat för sambandet mellan hälsosamma kostmönster och lägre risk för åldersrelaterad kognitiv försämring, lindrig kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom.

Koster baserade på de svenska kostråden har stora likheter med både medelhavskost, MIND-kost och de kostmönster som ingått i den amerikanska rapporten. Det är därför troligt att även god följsamhet till svenska kostråd skyddar mot kognitiv nedsättning och demensutveckling. Klimatanpassade matmönster, såsom EAT-Lancet-kosten, lyfts också som potentiellt skyddande.

Olika varianter av västerländsk kost med hög andel energirika, näringsfattiga livsmedel och låg följsamhet till hälsosamma kostmönster har däremot kopplats till ökad risk för demens och demensrelaterade förändringar i hjärnan.

Vad vet vi om enskilda livsmedel?

Fisk

Flera metaanalyser pekar på att ökad fiskkonsumtion kan minska risken för både lindrig kognitiv nedsättning, Alzheimers sjukdom och demens. Studierna skiljer inte konsekvent mellan fet och mager fisk, och tröskelvärden är svåra att fastställa. En norsk risk–nyttovärdering bedömer att fiskkonsumtion sannolikt minskar risken för demens och att nyttan överväger riskerna upp till cirka tre portioner i veckan. För äldre blir toxikologiska begränsningar mindre relevanta än för yngre grupper.

Nötter

En stor studie från 2025 antyder att personer över 60 år som konsumerade nötter hade lägre risk att utveckla demens, särskilt vid intag upp till cirka 30 gram osaltade nötter per dag. Den samlade evidensen bedöms fortfarande som otillräcklig för säkra slutsatser om nötter i sig.

Kaffe och te

En aktuell metaanalys tyder på att både kaffe och te kan skydda mot demens, vilket ligger i linje med tidigare paraplyöversikter. Eftersom studierna ofta inkluderat även medelålders deltagare och resultaten delvis varit motsägelsefulla är det dock för tidigt att dra säkra slutsatser om betydelsen för äldre.

Ultraprocessad mat – osäker och svårtolkad evidens

Ett par översikter konstaterar att intag av ultraprocessade livsmedel kan öka risken för lindrig kognitiv nedsättning eller demens. Evidensen är dock svårtolkad, bland annat eftersom det saknas en forskningsanknuten definition av ultraprocessad mat, klassificeringssystemen varierar och kostundersökningar sällan är utformade för att mäta bearbetningsgrad. Intaget samvarierar dessutom ofta med andra kostfaktorer, vilket försvårar tolkningen. Den samlade evidensen bedöms därför inte som tillräcklig för att ligga till grund för specifika kostråd.

Näringsämnen kopplade till kognitiv hälsa

Alkohol

Ett högt intag kan öka risken för demenssjukdom. Den lägre risk som ibland setts vid lågt till måttligt intag bedöms sannolikt delvis bero på omvänd kausalitet. En nyligen publicerad mendelsk randomiseringsstudie indikerar att även låga nivåer alkohol kan bidra till förhöjd risk. Detta ligger i linje med NNR 2023, där man konstaterar att det inte finns någon säker nedre gräns för alkoholkonsumtion.

B-vitaminer och folat

Metaanalyser antyder att folat från kost och kosttillskott kan motverka demens och lindrig kognitiv nedsättning hos äldre. På grund av komplexa interaktioner mellan B-vitaminer och varierande näringsstatus krävs fler väldesignade studier innan rekommendationer om folsyratillskott kan bli aktuella.

E-vitamin

Ett högt intag kan möjligen minska risken för demens, men optimala intagsnivåer är oklara och risker med höga intag från kosttillskott diskuteras. E-vitaminrika livsmedel harmonierar dock med befintliga kostråd.

D-vitamin

Det finns ingen tydlig koppling mellan D-vitaminintag och demensutveckling, men tillskott förefaller snarare främja än försämra kognitiv hälsa hos äldre. Rådet om tillskott till personer 75+ kvarstår.

I linje med NNR 2023

Sammanfattningsvis överensstämmer de kostmönster som i litteraturstudien visat sig kunna förebygga demens väl med NNR 2023 och därmed med Livsmedelsverkets generella kostråd för vuxna.

För äldre behöver dessa rekommendationer kombineras med strategier för att säkerställa energi- och proteinintaget, i enlighet med nuvarande riktlinjer.

Läs rapporten HÄR.

Demens i siffror

130 000–150 000 svenskar beräknas leva med en demenssjukdom. Bland de som fyllt 65 år uppskattas sju procent ha demens, över 80 år uppskattas nära en av fem (18 procent) ha demens. Antalet som har demens beräknas öka med närmare 80 procent till år 2050 i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och uppskattas utgöra mer än hälften av all demenssjukdom i Sverige. Näst vanligast är vaskulär demens som utgör omkring en fjärdedel av demensfallen.