Diabetes

Kostfiber kan bli broms för typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes-patienter har färre bakterier som gör smörsyra i tarmen. Nu ska forskare undersöka hur kostfiber kan stimulera tillväxten av sådana bakterier – i tjocktarmen … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes-patienter har färre bakterier som gör smörsyra i tarmen. Nu ska forskare undersöka hur kostfiber kan stimulera tillväxten av sådana bakterier – i tjocktarmen hos personer som är i förstadiet till sjukdomen. Visionen är livsmedel som hindrar sjukdomen innan den bryter ut.\n\n\n

Kan smörsyra bidra till att personer i riskgruppen för typ 2-diabetes slipper drabbas av sjukdomen? Hur påverkar kostfibrer tillväxten av de bakterier i tarmfloran som producerar smörsyra? Det ska Örebroforskaren Rebecca Wall ta reda på.

Antiinflammatoriskt

– Det finns mycket som talar för att en hög koncentration av smörsyra i tjocktarmen är bra för hälsan. Nyligen upptäcktes dessutom att tarmfloran kan ha en påverkan på typ 2-diabetes. I synnerhet är andelen bakterier i tjocktarmen som producerar smörsyra lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska, berättar forskaren Rebecca Wall vid Örebro universitet.\nStudier har även visat att personer med typ 2-diabetes har en förhöjd genomsläpplighet i tarmen. Det kan leda till att giftiga substanser tar sig genom tarmslemhinnan och vidare ut i kroppen. Men smörsyra har antiinflammatoriska effekter och tros kunna stärka tarmens barriärfunktion, det vill säga minska genomsläppligheten.

Nya livsmedel mot typ 2-diabetes

Nu ska Rebecca Wall studera vilken effekt smörsyra har på utsöndringen av tarmens hormoner hos personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes.\n– Vi hoppas kunna öka förståelsen av hur smörsyra påverkar utsöndringen av viktiga tarmhormoner hos människan, dess effekt på regleringen av blodsockret och insulinkänsligheten hos personer i riskzonen för typ 2-diabetes.\n– Vår forskning kan leda till produktion av nya livsmedel som förhindrar uppkomsten av sjukdomen. Det är av stor betydelse eftersom den har ökat markant under senare år och numera ses som ett globalt hälsohot, säger hon.

Kostfibrer viktigt

Kostfibrer är det viktigaste näringsmedlet för de bakterier i tjocktarmen som producerar smörsyra. Tillsammans med postdoktor Tatiana Marques har Rebecca Wall tidigare undersökt olika kostfibrers förmåga att öka mängden smörsyra i tarmen.\nDe kostfibrer som de såg stimulerade produktionen av smörsyra ska de nu utvärdera i en klinisk studie i personer som löper risk att insjukna i typ 2-diabetes.\n– Vi ska undersöka kostfibrernas potential att stimulera tillväxten av smörsyreproducerande bakterier hos personer som är i förstadiet till typ 2-diabetes, förklarar Rebecca Wall.\nKostfibrernas effekter på sådant som insulinkänsligheten, blodsockerregleringen och utsöndringen av tarmhormoner hos personer i riskgruppen ska bland annat utvärderas.

Källa Örebro

\n\n

Obesitas

Nytt kunskapsstöd för obesitas: ”Dietisten syns överallt”

Ett nytt nationellt kunskapsstöd för obesitas hos vuxna har publicerats på 1177.se för vårdpersonal. Stödet lyfter fram kombinerad levnadsvanebehandling som grunden i all obesitasbehandling. Enligt Ingrid Larsson, dietist och medlem i nationella arbetsgruppen som tagit fram stödet, lyfts dietistens roll tydligt fram genom hela dokumentet.

Nina Granberg 4 juni, 2026 • Uppdaterades 11 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Det nya kunskapsstödet omfattar diagnostik, utredning, behandling och uppföljning av obesitas hos vuxna. Ingrid Larsson har ansvarat för nutritionsdelen inom området ”kombinerad levnadsvanebehandling” och menar att arbetsgruppen medvetet arbetat för att tydliggöra dietistens kompetens och ansvar.

– Dietisten syns överallt i kunskapsstödet.

Det märks bland annat i terminologin, menar hon.

– Vi skriver till exempel inte kostbehandling. Vi använder begrepp som nutritionsbehandling och nutritionsutredning för att tydliggöra vem som ansvarar för insatserna.

Hon menar att dietistperspektivet löper genom hela dokumentet, från utredning och behandling till uppföljning och långsiktigt stöd.

Nutrition grunden för behandlingen

Kunskapsstödet slår fast att kombinerad levnadsvanebehandling är grunden i all obesitasbehandling. Vid behov kan behandlingen kompletteras med läkemedel eller kirurgi, men dessa insatser beskrivs som tillägg till levnadsvanebehandlingen.

För Ingrid Larsson är kopplingen till nutrition central.

– Man kan inte genomföra obesitasbehandling utan nutrition.

Dietister behövs genom hela vårdkedjan

Enligt Ingrid Larsson är dietistkompetens viktig genom hela vårdförloppet, från utredning och nutritionsbehandling till läkemedelsbehandling, kirurgi och långsiktigt bibehållande av viktnedgång.

Hon lyfter också fram de prioriteringar som görs i kunskapsstödet. Patienter med störst risk för obesitasrelaterad sjukdom ska erbjudas behandling först. Till den gruppen hör personer med BMI 40 eller högre samt personer med BMI från 30 och uppåt som har svår samsjuklighet.

För patienter som inte omfattas av prioriteringarna rekommenderas i stället egenvård.

– Det är så oerhört viktigt att vi som professionsgrupp kan ge tydliga råd om vad patienten kan göra utan läkemedel och vad patienten kan göra med stöd av läkemedel.

Nästa steg i arbetet

Samtidigt betonar Ingrid Larsson att kunskapsstödet bara är början.

Hon menar att regionerna nu behöver säkerställa att den kompetens som krävs finns tillgänglig.

– Vi är inte tillräckligt många dietister i dag. Regionerna har ansvar för att erbjuda så jämlik och evidensbaserad vård. Och i det arbetet så måste man säkra tillgången till dietister.

Enligt Ingrid Larsson handlar utmaningen inte enbart om dietistresurser utan om hur vården ska organiseras för att kunna genomföra rekommendationerna i praktiken. Nästa steg blir att ta fram regionala riktlinjer och lokala vårdprogram.

– Vi har ett väldigt bra och evidensbaserat underlag i kunskapsstödet att luta oss mot när den här processen ska genomföras.

Dietister behöver vara delaktiga

Ingrid Larsson uppmanar dietister att engagera sig i det fortsatta arbetet.

– Läs in er på kunskapsstödet, framför allt de delar som rör nutritionsbehandling. Sitter du ensam på en arbetsplats så försök att liera dig med andra. Starta diskussionsgrupper och diskutera hur man kan arbeta med de här frågorna på lokal och regional nivå.

Hon vill också se fler dietister i arbetet med de nya riktlinjerna och vårdprogrammen.

– Dietistrepresentationen måste finnas med överallt så att nutritionsperspektivet inte saknas.

Läs kunskapsstödet HÄR.

Livsmedel

Svenskarna håller fast vid klassiska mellanmål

Trots ett växande utbud av bars, färdiga snacks och proteinprodukter är det fortfarande de klassiska mellanmålen som dominerar. Frukt, smörgåsar och mjölkprodukter toppar svenskarnas lista över de vanligaste mellanmålen, enligt Mellanmålsrapporten 2026.

Nina Granberg 11 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Undersökningen, som tagits fram av LRF Mjölk och Brödinstitutet, visar att 70 procent av svenskarna äter mellanmål hemma minst en gång i veckan och att 42 procent gör det varje vardag. Utanför hemmet äter hälften mellanmål minst en gång i veckan.

När deltagarna fick ange vilka mellanmål de oftast väljer hamnade färsk frukt, bär och grönsaker i topp med 51 procent. Därefter följde smörgås på mjukt bröd med pålägg (37 procent), knäckebröd med pålägg (28 procent) och filmjölk, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli (21 procent). Även proteinrika alternativ som kvarg och cottage cheese finns med bland de tio vanligaste mellanmålen.

– Mellanmålet ska fungera i vardagen. Att äta mejeriprodukter som yoghurt, filmjölk och mjölk är ett snabbt och smidigt sätt att få i sig protein och andra viktiga näringsämnen, säger Peter Kofoed, chef på LRF Mjölk.

Den vanligaste orsaken till att äta mellanmål är hunger. Hälften av de tillfrågade uppger detta som främsta skäl, medan 43 procent anger behov av energi och näring. Många lyfter också fram att mellanmålet ska vara gott (45 procent) och lättillgängligt (36 procent).

Rapporten visar samtidigt att 26 procent ersätter en huvudmåltid med mellanmål någon gång i veckan, särskilt yngre vuxna.

Tio vanligaste mellanmålen

Färsk frukt, bär eller grönsaker (51 %)
Smörgås på mjukt bröd med pålägg (37 %)
Knäckebröd med pålägg (28 %)
Kaffebröd och fikabröd (25 %)
Filmjölk, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli (21 %)
Nötter, mandel eller frön (20 %)
Ägg (19 %)
Glass, godis eller choklad (18 %)
Kvarg eller cottage cheese (13 %)
Energi- eller proteinbars (13 %)

Om undersökningen

Mellanmålsrapporten 2026 bygger på en Novusundersökning genomförd i oktober 2025 bland 1 082 personer i åldern 18–65 år. Undersökningen genomfördes som en webbintervju i Novus riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sverigepanel på uppdrag av LRF Mjölk och Brödinstitutet