Diabetes

Kostfiber kan bli broms för typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes-patienter har färre bakterier som gör smörsyra i tarmen. Nu ska forskare undersöka hur kostfiber kan stimulera tillväxten av sådana bakterier – i tjocktarmen … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes-patienter har färre bakterier som gör smörsyra i tarmen. Nu ska forskare undersöka hur kostfiber kan stimulera tillväxten av sådana bakterier – i tjocktarmen hos personer som är i förstadiet till sjukdomen. Visionen är livsmedel som hindrar sjukdomen innan den bryter ut.\n\n\n

Kan smörsyra bidra till att personer i riskgruppen för typ 2-diabetes slipper drabbas av sjukdomen? Hur påverkar kostfibrer tillväxten av de bakterier i tarmfloran som producerar smörsyra? Det ska Örebroforskaren Rebecca Wall ta reda på.

Antiinflammatoriskt

– Det finns mycket som talar för att en hög koncentration av smörsyra i tjocktarmen är bra för hälsan. Nyligen upptäcktes dessutom att tarmfloran kan ha en påverkan på typ 2-diabetes. I synnerhet är andelen bakterier i tjocktarmen som producerar smörsyra lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska, berättar forskaren Rebecca Wall vid Örebro universitet.\nStudier har även visat att personer med typ 2-diabetes har en förhöjd genomsläpplighet i tarmen. Det kan leda till att giftiga substanser tar sig genom tarmslemhinnan och vidare ut i kroppen. Men smörsyra har antiinflammatoriska effekter och tros kunna stärka tarmens barriärfunktion, det vill säga minska genomsläppligheten.

Nya livsmedel mot typ 2-diabetes

Nu ska Rebecca Wall studera vilken effekt smörsyra har på utsöndringen av tarmens hormoner hos personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes.\n– Vi hoppas kunna öka förståelsen av hur smörsyra påverkar utsöndringen av viktiga tarmhormoner hos människan, dess effekt på regleringen av blodsockret och insulinkänsligheten hos personer i riskzonen för typ 2-diabetes.\n– Vår forskning kan leda till produktion av nya livsmedel som förhindrar uppkomsten av sjukdomen. Det är av stor betydelse eftersom den har ökat markant under senare år och numera ses som ett globalt hälsohot, säger hon.

Kostfibrer viktigt

Kostfibrer är det viktigaste näringsmedlet för de bakterier i tjocktarmen som producerar smörsyra. Tillsammans med postdoktor Tatiana Marques har Rebecca Wall tidigare undersökt olika kostfibrers förmåga att öka mängden smörsyra i tarmen.\nDe kostfibrer som de såg stimulerade produktionen av smörsyra ska de nu utvärdera i en klinisk studie i personer som löper risk att insjukna i typ 2-diabetes.\n– Vi ska undersöka kostfibrernas potential att stimulera tillväxten av smörsyreproducerande bakterier hos personer som är i förstadiet till typ 2-diabetes, förklarar Rebecca Wall.\nKostfibrernas effekter på sådant som insulinkänsligheten, blodsockerregleringen och utsöndringen av tarmhormoner hos personer i riskgruppen ska bland annat utvärderas.

Källa Örebro

\n\n

Forskning

Ny forskning: Gluten sällan orsaken bakom upplevd känslighet

Många upplever att de mår bättre utan gluten, men ny forskning visar att det sällan är själva glutenproteinet som är boven. I en omfattande internationell genomgång i The Lancet har forskare gått igenom decennier av studier om så kallad icke-celiakisk glutenkänslighet och kommit fram till att fenomenet ofta har andra förklaringar.

Nina Granberg 30 oktober, 2025 • Uppdaterades 30 oktober, 2025 • 1 minuts läsning

Försteförfattaren Jessica R Biesiekierski (La Trobe University) beskriver i ett inlägg på LinkedIn att forskargruppen har analyserat decennier av forskning för att besvara frågan: är det verkligen gluten som är problemet?

– ”Glutensensitivitet är ett av modern nutritions mest missförstådda tillstånd,” skriver hon.

Symtomen är verkliga

Cirka en av tio vuxna globalt uppger att de är känsliga för gluten eller vete, men i kontrollerade provokationsstudier får endast 16–30 procent symtom som faktiskt utlöses av gluten.

– Symtomen är verkliga, men mekanismerna är ofta kopplade till samspelet mellan tarm och hjärna, inte till gluten i sig, skriver Biesiekierski.

I de flesta fall handlar det i stället om fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) eller förväntanseffekter (nocebo).

Dietistledd vägledning rekommenderas

Forskarna betonar vikten av ett balanserat förhållningssätt: att först utesluta celiaki, optimera kostens kvalitet och vid behov pröva kortvariga, dietistledda kostförsök i stället för livslång glutenfri kost.

– ”Det bästa är ett balanserat förhållningssätt – uteslut celiaki, förbättra kostens kvalitet och överväg kortare, dietistledda kostförsök snarare än livslång restriktion,” skriver hon.

Översikten pekar också på att den snabbt växande marknaden för glutenfria produkter, liksom mediebevakningen kring dem, kan påverka hur icke-celiakisk glutenkänslighet framställs och hur forskningen på området prioriteras.

Läs mer: Biesiekierski JR m.fl. Non-coeliac gluten sensitivity. The Lancet. 2025; DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01533-8.

Yrkesliv

EFAD-kongress 2025 – Dietister från hela Europa samlades i Malmö

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? Det var några av frågorna som diskuterades när över 300 dietister från hela Europa möttes i Malmö under EFAD:s kongress den 24–25 oktober.

Kajsa Asp Jonson 29 oktober, 2025 • Uppdaterades 29 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

Med temat Rethink, Reform, Sustain lyfte kongressen dietistens roll i att driva förändring, från individ till systemnivå. Grigoris Risvas, nyvald president för EFAD, öppnade tillsammans med Fiona McCullough från EFAD:s vetenskapliga kommitté och Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund.

– Dietisten har en nyckelroll för jämlik hälsa och hållbar utveckling, sa Kjell Olsson.

”It’s all about policies”

Första talare var Melanie Nichols från WHO:s avdelning för prevention och hälsopromotion i Köpenhamn. Hon betonade vikten av styrning och gemensamma policys för att främja hälsosamma levnadsvanor.

– It’s all about policies, konstaterade hon, och lyfte behovet av samlade insatser för att vända trenden med övervikt och obesitas i Europa.

Nordiskt arbete inspirerar

Rune Blomhoff, professor vid Universitetet i Oslo, presenterade arbetet bakom de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023) som är ett av världens mest omfattande evidensbaserade underlag.

– Att metodologin nu används globalt är ett erkännande. Nu gäller det att bygga vidare och lära av varandra, sa Blomhoff.

Kongressen bjöd på ett brett program med allt från folkhälsa till AI, primärvård, offentliga måltider till hållbara och hälsosamma matvanor. Fokus låg på hur nutrition kan bidra till jämlik hälsa och minskad sjukdomsbörda.

Boost för dietister

Många deltagare lyfte kongressen som en viktig mötesplats för kunskapsutbyte och gemensam utveckling.

– Det är roligt att träffa kollegor från Europa och se hur man i andra länder hanterar liknande utmaningar, sa Kjell Olsson.

Latifa Lindberg, dietist inom Region Stockholm, instämde:

– Melanie Nichols inledning var ett upprop till Europas beslutsfattare om möjliga verktyg och åtgärder framåt.

EFAD:s kongress arrangerades av European Federation of the Associations of Dietitians, som från Sverige representeras av Dietisternas riksförbund och Kost & Näring.

MISSA INTE VÅR FULLSPÄCKADE EFAD-RAPPORT I NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN