Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Insulin ökar innan celler utvecklar resistens, antyder ny diabetesforskning

Forskare vid Göteborgs universitet presenterar nu resultat som kanske kan förändra grundsynen om hur diabetes typ 2 uppstår. Studien tyder på att fria fettsyror i … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Forskare vid Göteborgs universitet presenterar nu resultat som kanske kan förändra grundsynen om hur diabetes typ 2 uppstår. Studien tyder på att fria fettsyror i blodet triggar frisättning av insulin redan vid normalt blodsocker, utan tecken på att detta drivs av fettceller med någon uppenbar insulinresistens. Forskarna visar också att mängden fria fettsyror beror på hur många extra kilo fettvävnad man bär på, och hur kroppen anpassar sig till ökad fetma.

Det pågår omfattande forskning i hela världen för att klarlägga exakt vad som händer i kroppen när diabetes typ 2 utvecklas och varför fetma är en så stor riskfaktor för sjukdomen. I närmare femtio år har diabetesforskare diskuterat sin variant av hönan eller ägget: vad kommer egentligen först – insulinresistens eller förhöjda insulinnivåer? Den tongivande hypotesen har länge varit att bukspottskörteln ökar sin produktion av insulin för att cellerna redan blivit insulinresistenta och blodsockret stiger, men resultat publicerade i tidskriften EBioMedicine stärker nu den andra idén, att det är insulinet som ökar först.

Omfattande undersökningar

Studien pekar på att det är höga nivåer av fria fettsyror i blodet efter nattens fasta som på morgonen triggar ökad insulinproduktion. Fria fettsyror har länge ingått i den stora forskningsekvationen kring diabetes typ 2, men de föreslås nu också ha en annan roll i sjukdomsutvecklingen.

För studien har forskarna jämfört ämnesomsättningen i fettvävnaden hos 27 noga utvalda forskningspersoner (nio normalviktiga, nio med fetma och normalt blodsocker, samt nio med både fetma och utvecklad diabetes typ 2). Under flera dagar genomgick forskningspersonerna omfattande undersökningar, där de fick ge prover tagna under olika förutsättningar. Forskarna analyserade ämnesomsättning och genuttryck i underhudsfettet samt nivåer av blodsocker, insulin och fria fettsyror i blodet.

Fettsyror verkar trigga insulinproduktion

Personerna med fetma, men som inte hade diabetes, visade sig ha samma, normala blodsockernivåer som normalviktiga friska personer.

– Intressant nog hade diabetesfria personer med fetma förhöjda nivåer i blodet av både fria fettsyror och av insulin, och nivåerna var likartade eller högre jämfört med de nivåer vi kunde mäta i blodet från dem som hade både fetma och typ 2 diabetes, säger Emanuel Fryk, ST-läkare i allmänmedicin, och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som är en av studiens försteförfattare.

I samarbete med forskare vid Uppsala universitet sågs samma mönster i en befolkningsstudie med blodprover tagna från 500 personer efter en natts fasta:

– Att vi även där såg ett samband mellan fria fettsyror och insulin talar för att fettsyrorna är kopplade till insulinfrisättning och bidrar till ökad insulinproduktion på fastande mage, när blodsockret inte ökat, säger Emanuel Fryk, som dock poängterar fyndet behöver bekräftas med mer forskning.

Forskning fortsätter

Fria fettsyror finns naturligt i blodomloppet, och är tillsammans med glycerol en produkt av kroppens fettomsättning. Frisättningen av glycerol visade sig vara i stort sett det samma per kilo kroppsfett, oavsett om man är normalviktig, har fetma eller dessutom har diabetes typ 2.

– Vår hypotes är att de fria fettsyrorna i blodet ökar för att fettvävnaden inte längre klarar att lagra överskottsenergin, och vi tror att det i så fall skulle kunna vara ett tidigt tecken på begynnande diabetes typ 2. Om våra fynd bekräftas med andra forskningsmetoder kan det finnas en möjlighet att några specifika fettsyror skulle kunna utvecklas till biomarkörer, men det är en lång väg kvar dit, säger Emanuel Fryk.

Livsstilen avgörande

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna, med uppskattningsvis en halv miljon drabbade i Sverige. Det finns dessutom ett stort mörkertal, eftersom många med diabetes typ 2 ännu inte vet att de är sjuka. Den som har diabetes har ökad risk för en rad andra sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke.

– Det är många faktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes typ 2, men det är vår livsstil som har absolut störst betydelse. Vår studie ger ytterligare ett argument för att det viktigaste man kan göra för att bromsa diabetesutvecklingen är att gå in med livsstilsförändringar tidigt, gärna innan sockret börjar stiga, säger Emanuel Fryk.

Titel: Hyperinsulinemia and insulin resistance in the obese may develop as part of a homeostatic response to elevated free fatty acids

Källa: Götebrogs Universitet


Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Nya koffeinråd för barn och unga

Livsmedelsverket inför nya råd om koffein för barn och unga. Samtidigt växer diskussionen om ytterligare åtgärder som kan minska konsumtionen. Både politiker och delar av branschen vill se lagstadgade åldersgränser för energidrycker.

Nina Granberg 27 maj, 2026 Uppdaterades 28 maj, 2026 3 minuters läsning
Digital skärm_utökad text

Foto: Livsmedelsverket

De nya råden innebär att barn under 6 år helt bör undvika koffein, medan ungdomar under 16 år rekommenderas att begränsa sitt intag till högst 70 milligram koffein per dag. Livsmedelsverket uppmanar också unga att vara extra försiktiga med produkter som pre-workout och koffeintabletter.

Bakgrunden till de nya råden är den kraftigt ökade konsumtionen av energidrycker bland unga, samt en ökad tillgång på andra koffeinhaltiga produkter.

– Vi ser att många unga idag får i sig koffeinmängder som kan påverka hälsan negativt. Genom tydligare råd om koffeinkonsumtion vill vi öka ungas kunskap och medvetenhet. Råden kan samtidigt fungera som ett stöd för föräldrar, skolpersonal och andra vuxna i arbetet med att skydda ungas hälsa, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

De nya råden fungerar som ett komplement till dagligvaruhandelns frivilliga åldersgränser för energidrycker.

Nytt bildstöd

För att göra råden mer konkreta har Livsmedelsverket även tagit fram bildmaterial som visar hur mycket 70 milligram koffein motsvarar i exempelvis energidryck, kaffe och cola. Materialet riktar sig bland annat till elevhälsa, ungdomsmottagningar och idrottsföreningar.

Nästan fördubblad försäljning

Livsmedelsverket skriver i hanteringsrapporten, som är underlaget till de nya råden, att försäljningen av energidrycker i Sverige nästan har fördubblats sedan 2018, från cirka 72 miljoner liter till 133 miljoner liter år 2024.

Samtidigt visar flera studier att konsumtionen ökar bland unga. Enligt data från Skåne uppgav nästan hälften av flickorna i gymnasiets årskurs 2 att de drack energidryck minst en gång i veckan år 2024. Ökningen bland flickor beskrivs som särskilt tydlig.

Rapporten visar också att konsumtionsmönstren skiljer sig åt. Flickor dricker oftare energidryck under skoldagen, medan pojkar oftare konsumerar dem i samband med träning och gaming.

Istället för frukost

Myndigheten skriver vidare att energidrycker ibland ersätter måltider, särskilt frukost, vilket kan påverka intaget av viktiga näringsämnen negativt. Detta beskrivs som vanligare bland flickor. Även tandhälsa lyfts fram. Det låga pH-värdet i energidrycker kopplas till ökade problem med frätskador på tandemaljen hos unga. 

Handlar inte bara om energidrycker

Livsmedelsverket betonar att unga idag exponeras för betydligt fler koffeinhaltiga produkter än tidigare. Förutom energidrycker nämns bland annat:

  • pre-workout-produkter
  • koffeintuggummi
  • koffeintabletter
  • koffeinsnus utan nikotin
  • energibars och energigeler

Pre-workout-produkter kan enligt rapporten innehålla upp till 400 milligram koffein per dos, motsvarande nästan sex koppar kaffe.

Första steget mot skärpt reglering?

I hanteringsrapporten beskrivs de nya råden som ett första steg för att minska barns och ungas exponering för höga koffeinintag. Flera europeiska länder har redan infört olika former av reglering, exempelvis lagstadgade åldersgränser, maxhalter för koffein och begränsningar av marknadsföring riktad till unga.

Myndigheten konstaterar också att informationsinsatser sannolikt har begränsad effekt om de inte kombineras med andra styrmedel.

Samtidigt pågår en bredare politisk diskussion om hårdare reglering i Sverige.

Socialminister Jakob Forssmed sa nyligen till Dagligvarunytt att han vill se en lagstadgad 15-årsgräns för energidrycker samt begränsningar av koffeinhalten för personer under 18 år.

Även delar av energidrycksbranschen är positiva till tydligare reglering. Vitamin Well Group, där Nocco ingår, säger till Dagligvarunytt att företaget stödjer en lagstadgad åldersgräns och hänvisar till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets riktvärden för säkert koffeinintag.

Affischer och bildmaterial finns att ladda ner via Livsmedelsverkets webbplats.

Faktaruta: Vanliga effekter av högt koffeinintag hos unga

  • sömnstörningar och insomningsbesvär
  • hjärtklappning
  • skakningar och yrsel
  • oro och illamående
  • magbesvär
  • koffeinberoende
  • abstinenssymtom som huvudvärk, irritabilitet och koncentrationssvårigheter


Alkohol

”Det blir en naturlig del av samtalet”

Birgitta Forsberg, primärvårdsdietist i Sjöbo om att arbeta med MET i praktiken.

Nina Granberg 29 maj, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_608103739

Foto: Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.