Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott

Livsmedelsverket har tillsammans med myndigheterna i Danmark, Norge och Island tagit fram nya kriterier för Nyckelhålsmärkningen. Arbetet har skett i nära samarbete med företag och andra organisationer. Förslaget har nu anmälts till EU för notifiering, vilket ger andra medlemsstater möjlighet att lämna synpunkter innan reglerna kan införas.

En av förändringarna är lägre tillåtna salthalter i flera livsmedelsgrupper. Bland de produkter som berörs finns rågbröd, ost och charkprodukter. För bröd föreslås också högre krav på innehållet av fullkorn och fiber. Dessutom innehåller förslaget förenklingar och justeringar som ska göra märkningen lättare att använda.

Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, framhåller att det behövs ett brett utbud av hälsosamma produkter i butikerna. Samtidigt behöver kraven vara genomförbara för företagen och produkterna fortsatt attraktiva för konsumenterna.

Likvärdiga krav för växtbaserade alternativ 

Förslaget innebär även förändringar för växtbaserade och delvis växtbaserade produkter som ersätter kött, exempelvis korv och färs. Dessa ska få likvärdiga krav på salt, fett och socker som motsvarande köttprodukter.

I dag är kraven strängare för de växtbaserade alternativen. Enligt Livsmedelsverket kan ändringen göra det lättare för konsumenterna att hitta Nyckelhålsmärkta produkter även bland dessa alternativ.

Saltkraven ska stödja en bredare minskning

En stor del av saltet vi får i oss kommer från färdiga livsmedel som bröd, pålägg och färdigrätter. De skärpta kriterierna införs parallellt med livsmedelsbranschens frivilliga arbete för att sänka salthalterna i maten och ska fungera som ett stöd i det arbetet.

Bakgrunden är att de flesta i Sverige äter mer salt än vad som är bra för hälsan. För mycket natrium kan höja blodtrycket och därmed öka risken för bland annat hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Enligt Livsmedelsverket uppskattas var fjärde vuxen och mer än hälften av alla över 65 år ha högt blodtryck.

Om notifieringen går enligt plan väntas de nya föreskrifterna träda i kraft under andra halvan av 2027.

Fakta: Nyckelhålet

Nyckelhålet är en frivillig märkning som hjälper konsumenterna att hitta hälsosammare alternativ inom samma livsmedelsgrupp. Märkningen används i Sverige, Danmark, Norge, Island, Litauen och på Färöarna.