Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Hundars diabetes kan visa på ökad risk för deras ägare att utveckla typ 2-diabetes

Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare och deras katter tycks dock inga sådana samband finnas. Det här visar en ny registerstudie som gjorts vid bland annat Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften The BMJ.

Tidigare studier har visat på ett möjligt samband mellan övervikt hos hundägare och övervikt hos deras hundar. Men finns det också en gemensam risk för hundar, katter och deras ägare att drabbas av diabetes? Det har forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Karolinska Institutet och University of Liverpool nu tillsammans undersökt i en stor studie.

Genom att kombinera information från ett svenskt veterinärförsäkringsregister med svenska befolknings- och hälsoregister identifierades vuxna personer i Sverige med hund eller katt i hushållet. Totalt ingick drygt 175 000 hundägare och närmare 90 000 kattägare och deras djur i studien.

Hund- och kattägarna var alla medelålders eller äldre när studien startade och både de och deras husdjur följdes under sex års tid. Alla nyinsjuknanden av typ 2-diabetes hos djurägarna och av diabetes hos hundarna och katterna analyserades sedan.

Forskarna kunde se att ägare till hundar med diabetes hade 38 procent högre risk för att själva drabbas av typ 2-diabetes, jämför med ägare till hundar utan diabetes. Hos kattägare och deras katter hittade forskarna inget sådant samband. Den högre risken för hundägare kunde inte förklaras av andra faktorer som till exempel ägarnas ålder, kön eller socioekonomi, och inte heller av hundarnas ålder, kön eller ras.

– Våra resultat tyder på att en hund med diabetes skulle kunna signalera en ökad risk för hundägaren att också själv utveckla typ 2-diabetes. Vi har inte haft tillgång till information om hushållens levnadsvanor, men vi tror att sambandet skulle till exempel kunna bero på gemensamma motionsvanor och kanske också i viss mån kostvanor och gemensam risk för övervikt. Om gemensamma motionsvanor skulle utgöra en viktig faktor skulle det också kunna förklara varför vi inte ser någon liknande gemensam diabetesrisk för kattägare och deras katter, säger Beatrice Kennedy, postdoktor i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.

Diabetes hos hund kräver som regel insulinbehandling livet ut och uppträder framför allt hos äldre hundar och är vanligare hos okastrerade tikar i samband med efterlöp. Den form som drabbar tikar har också kopplats till övervikt och förekommer oftare hos några av de svenska jakthundraserna. Hur vanligt det är med kastration och vilka raser som är populärast varierar mellan olika länder och det är därför inte säkert att den gemensamma diabetesrisken för svenska hundägare och hundar som studien visar på är densamma på andra håll i världen.

– Hundar och människor har levt tillsammans under minst 15 000 år och delar sin vardag på gott och ont. I den här unika studien visar vi att det verkar finnas gemensamma livsstils- och miljöfaktorer som ökar risken för diabetes inom hushållet, både hos hunden och dess ägare, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.

Källa: Uppsala universitet


Dela artikeln

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 3 minuters läsning
IMG_1952
AdobeStock

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever att det blir svårare att hålla vikten i samband med klimakteriet. Men enligt Ingrid Larsson är det viktigt att skilja mellan förändringar som beror på hormonella omställningar och sådant som följer av det naturliga åldrandet.

Redan från vuxen ålder sker en gradvis förändring av kroppssammansättningen. Muskelmassan minskar långsamt medan andelen fettmassa ökar, även om vikten är oförändrad. Eftersom muskelmassa står för den största delen av kroppens basala energiomsättning sjunker energibehovet successivt.

– Det är den förändringen som vi behöver anpassa våra matvanor och träningsvanor till.

Några särskilda kostrekommendationer för kvinnor i klimakteriet finns däremot inte. Råden är desamma som för den övriga befolkningen: näringstät mat, regelbunden fysisk aktivitet och ett energiintag som motsvarar behovet.

Järnbrist vanligt före klimakteriet

Den vanligaste näringsbristen bland kvinnor i fertil ålder är järnbrist.

– Det är en av tre kvinnor som har järnbrist i Sverige.

När menstruationerna upphör minskar förlusterna, men behovet av järn och andra mikronäringsämnen finns kvar. Samtidigt minskar energibehovet med stigande ålder, vilket gör det allt viktigare att välja näringstäta livsmedel och upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet.

D-vitamin är ett annat näringsämne som ofta diskuteras i dessa sammanhang. Men även här handlar det främst om åldrande och allmän nutritionsstatus snarare än om klimakteriet i sig. Intaget i befolkningen är generellt lågt och behovet ökar hos äldre personer, bland annat eftersom många vistas mindre utomhus och därmed får mindre solexponering.

IMG_1953
Ingrid Larsson  Pressbild

Hormonell balans säljer

På sociala medier och i reklam marknadsförs ett stort antal produkter med löften om hormonell balans, ökad energi och lindring av olika klimakteriebesvär. Ingrid Larsson är kritisk till den typen av budskap.

– Det saknas vetenskapligt underlag för hormonell balans.

Hon menar att företagen identifierat en köpstark målgrupp och anpassat sina produkter därefter.

– De lever på vår osäkerhet och i sin reklam förstärker de den här osäkerheten väldigt mycket.

När osäkerheten väl etablerats presenteras kosttillskottet som lösningen.– Vad blir konsekvensen? Man får en tunnare plånbok, säger hon.

Hjälper kreatin i klimakteriet?

Ett tillskott som fått stor uppmärksamhet på senare år är kreatin. Här är Ingrid Larsson noga med att skilja mellan olika användningsområden.

Det finns omfattande forskning som visar att kreatintillskott kan förbättra prestationsförmågan vid träning, särskilt vid kortvariga, intensiva aktiviteter. Däremot är forskningen betydligt svagare när det gäller klimakteriebesvär.

– Själva substansen kreatin är väl studerad. Men i relation till klimakteriebesvär? Nej.

Studier har inte kunnat visa någon tydlig effekt på exempelvis vallningar eller kognitiva symtom. När det gäller bentäthet finns vissa studier där kreatin kombinerats med styrketräning, men effekterna beskrivs som små.

Dessutom pekar Ingrid Larsson på att forskningen inom området ofta har kopplingar till den industri som säljer produkterna.

– Det måste vi ta i beaktande när vi tolkar studierna.

Tester och tillskott kan skapa nya problem

Parallellt med kosttillskotten växer marknaden för olika tester som påstås kartlägga näringsstatus, hormonnivåer eller tarmhälsa.

Enligt Ingrid Larsson bör personer som misstänker näringsbrist i stället vända sig till hälso- och sjukvården.

– Har man misstanke om att man har brist av något slag så ska man gå till vården.

Hon varnar också för att självmedicinering med kosttillskott inte alltid är riskfritt. Höga doser av ett näringsämne kan påverka upptaget av ett annat.

Som exempel nämner hon järn och zink, som använder samma transportsystem i tarmen.

– Blir det för mycket zink så absorberas järnet till en mindre grad.

Tillskott kan dessutom maskera en bakomliggande brist och därmed försvåra utredning.

Vilka råd bör då dietister ge kvinnor som funderar över kosttillskott i klimakteriet?

Ingrid Larsson återkommer här till samma budskap som tidigare: lita på dina matvanor, ät varierat, håll dig fysiskt aktiv och försök genomskåda marknadsföringen. Hon lyfter också fram vikten av att hålla en stabil vikt, undvika rökning och vara försiktig med alkohol. 

– Good enough är en väldigt bra tumregel.


Dela artikeln

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.