Diabetes

Hundars diabetes kan visa på ökad risk för deras ägare att utveckla typ 2-diabetes

Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare och deras katter tycks dock inga sådana samband finnas. Det här visar en ny registerstudie som gjorts vid bland annat Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften The BMJ.

Tidigare studier har visat på ett möjligt samband mellan övervikt hos hundägare och övervikt hos deras hundar. Men finns det också en gemensam risk för hundar, katter och deras ägare att drabbas av diabetes? Det har forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Karolinska Institutet och University of Liverpool nu tillsammans undersökt i en stor studie.

Genom att kombinera information från ett svenskt veterinärförsäkringsregister med svenska befolknings- och hälsoregister identifierades vuxna personer i Sverige med hund eller katt i hushållet. Totalt ingick drygt 175 000 hundägare och närmare 90 000 kattägare och deras djur i studien.

Hund- och kattägarna var alla medelålders eller äldre när studien startade och både de och deras husdjur följdes under sex års tid. Alla nyinsjuknanden av typ 2-diabetes hos djurägarna och av diabetes hos hundarna och katterna analyserades sedan.

Forskarna kunde se att ägare till hundar med diabetes hade 38 procent högre risk för att själva drabbas av typ 2-diabetes, jämför med ägare till hundar utan diabetes. Hos kattägare och deras katter hittade forskarna inget sådant samband. Den högre risken för hundägare kunde inte förklaras av andra faktorer som till exempel ägarnas ålder, kön eller socioekonomi, och inte heller av hundarnas ålder, kön eller ras.

– Våra resultat tyder på att en hund med diabetes skulle kunna signalera en ökad risk för hundägaren att också själv utveckla typ 2-diabetes. Vi har inte haft tillgång till information om hushållens levnadsvanor, men vi tror att sambandet skulle till exempel kunna bero på gemensamma motionsvanor och kanske också i viss mån kostvanor och gemensam risk för övervikt. Om gemensamma motionsvanor skulle utgöra en viktig faktor skulle det också kunna förklara varför vi inte ser någon liknande gemensam diabetesrisk för kattägare och deras katter, säger Beatrice Kennedy, postdoktor i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.

Diabetes hos hund kräver som regel insulinbehandling livet ut och uppträder framför allt hos äldre hundar och är vanligare hos okastrerade tikar i samband med efterlöp. Den form som drabbar tikar har också kopplats till övervikt och förekommer oftare hos några av de svenska jakthundraserna. Hur vanligt det är med kastration och vilka raser som är populärast varierar mellan olika länder och det är därför inte säkert att den gemensamma diabetesrisken för svenska hundägare och hundar som studien visar på är densamma på andra håll i världen.

– Hundar och människor har levt tillsammans under minst 15 000 år och delar sin vardag på gott och ont. I den här unika studien visar vi att det verkar finnas gemensamma livsstils- och miljöfaktorer som ökar risken för diabetes inom hushållet, både hos hunden och dess ägare, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.

Källa: Uppsala universitet

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens början fanns skillnader i tarmfloran mellan dem som senare utvecklade sjukdomen och övriga deltagare. Forskarna identifierade nio bakterier som var associerade med risken att insjukna.

– Vår studie kunde visa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen utvecklades. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar en roll i utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, postdoktor inom livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

Fiber kan påverka bakteriernas roll

Ett oväntat fynd gällde Akkermansia muciniphila, en bakterie som ofta har förknippats med positiva hälsoeffekter. Höga nivåer av bakterien sågs hos personer som senare utvecklade diabetes.

Enligt forskarna kan förklaringen hänga samman med kosten. Under gynnsamma förhållanden använder bakterien fibrer från maten, men vid ett lågt fiberintag kan den i stället börja bryta ned tarmens skyddande slemlager. Det skulle i sin tur kunna bidra till inflammation och metabola förändringar kopplade till insulinresistens.

Även bakterien Coprococcus catus visade ett intressant samband. Mycket låga nivåer var kopplade till diabetesrisk, medan sambandet inte sågs över en viss nivå.

Forskarna ser på sikt en möjlighet att använda information om tarmfloran tillsammans med etablerade riskfaktorer för att bättre identifiera personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes. Resultaten behöver dock först bekräftas i ytterligare stora studier.

– Vi kan ännu inte ge den typen av individuella kostråd, men på en generell nivå stöder studiens resultat dagens rekommendationer om att äta fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och en av forskarna bakom studien.

Läs mer: ”Gut microbiome composition and functional potential associate with incident type 2 diabetes in 4,685 adults from a Swedish prospective cohort”