Diabetes

Hundars diabetes kan visa på ökad risk för deras ägare att utveckla typ 2-diabetes

Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare och deras katter tycks dock inga sådana samband finnas. Det här visar en ny registerstudie som gjorts vid bland annat Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften The BMJ.

Tidigare studier har visat på ett möjligt samband mellan övervikt hos hundägare och övervikt hos deras hundar. Men finns det också en gemensam risk för hundar, katter och deras ägare att drabbas av diabetes? Det har forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Karolinska Institutet och University of Liverpool nu tillsammans undersökt i en stor studie.

Genom att kombinera information från ett svenskt veterinärförsäkringsregister med svenska befolknings- och hälsoregister identifierades vuxna personer i Sverige med hund eller katt i hushållet. Totalt ingick drygt 175 000 hundägare och närmare 90 000 kattägare och deras djur i studien.

Hund- och kattägarna var alla medelålders eller äldre när studien startade och både de och deras husdjur följdes under sex års tid. Alla nyinsjuknanden av typ 2-diabetes hos djurägarna och av diabetes hos hundarna och katterna analyserades sedan.

Forskarna kunde se att ägare till hundar med diabetes hade 38 procent högre risk för att själva drabbas av typ 2-diabetes, jämför med ägare till hundar utan diabetes. Hos kattägare och deras katter hittade forskarna inget sådant samband. Den högre risken för hundägare kunde inte förklaras av andra faktorer som till exempel ägarnas ålder, kön eller socioekonomi, och inte heller av hundarnas ålder, kön eller ras.

– Våra resultat tyder på att en hund med diabetes skulle kunna signalera en ökad risk för hundägaren att också själv utveckla typ 2-diabetes. Vi har inte haft tillgång till information om hushållens levnadsvanor, men vi tror att sambandet skulle till exempel kunna bero på gemensamma motionsvanor och kanske också i viss mån kostvanor och gemensam risk för övervikt. Om gemensamma motionsvanor skulle utgöra en viktig faktor skulle det också kunna förklara varför vi inte ser någon liknande gemensam diabetesrisk för kattägare och deras katter, säger Beatrice Kennedy, postdoktor i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.

Diabetes hos hund kräver som regel insulinbehandling livet ut och uppträder framför allt hos äldre hundar och är vanligare hos okastrerade tikar i samband med efterlöp. Den form som drabbar tikar har också kopplats till övervikt och förekommer oftare hos några av de svenska jakthundraserna. Hur vanligt det är med kastration och vilka raser som är populärast varierar mellan olika länder och det är därför inte säkert att den gemensamma diabetesrisken för svenska hundägare och hundar som studien visar på är densamma på andra håll i världen.

– Hundar och människor har levt tillsammans under minst 15 000 år och delar sin vardag på gott och ont. I den här unika studien visar vi att det verkar finnas gemensamma livsstils- och miljöfaktorer som ökar risken för diabetes inom hushållet, både hos hunden och dess ägare, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.

Källa: Uppsala universitet

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Skolmåltiden 80 år

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skolmåltider skulle vara kostnadsfria. Reformen blev en viktig del av framväxten av det svenska välfärdssamhället – men utvecklingen hade börjat långt tidigare.

Nina Granberg 19 juni, 2026 • Uppdaterades 21 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Under stora delar av 1800-talet fanns ingen organiserad skolmat. Många barn tog med sig smörgås och mjölk hemifrån, andra gick hem för att äta mitt på dagen. För barn i fattiga familjer räckte maten...