Diabetes

Fullkorn bästa skyddet mot typ 2-diabetes

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara de innehåller fullkorn så skyddar de mot typ 2-diabetes. En portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara de innehåller fullkorn så skyddar de mot typ 2-diabetes. En portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen räcker för att minska risken för diabetes med 34 procent hos män och 22 procent hos kvinnor, visar en stor nordisk studie.\n\n\n

Studien, gjord av forskare på Chalmers och Cancerinstitutet i Köpenhamn ger en kraftfull bekräftelse av tidigare forskningsresultat om fullkornets stora betydelse för att förebygga typ 2-diabetes.

\nTidigare oklart om gäller alla sädesslag

Fullkornets skydd mot typ 2-diabetes – det man tidigare kallade ”åldersdiabetes” – har varit känt länge, men man har inte vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag. Det har också varit oklart hur höga intag av fullkorn som minskar risken för diabetes.\n– Hittills har de flesta liknande undersökningar gjorts i USA, säger Rikard Landberg, professor i livsmedel och hälsa på Chalmers och senior forskare i studien. Där äter man främst fullkorn från vete. Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan de olika spannmålssorterna, vilket man hade kunnat vänta sig eftersom de innehåller olika mängd och typer av kostfibrer och bioaktiva ämnen, som har visats påverka riskfaktorer för typ 2-diabetes olika.

\nFullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Det gäller både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.\nTill spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.\n

Studien är gjord på danskar, som har en stor variation i sitt fullkornsintag, liksom övriga Skandinavien. Den visar att det inte spelar någon roll vilken fullkornsprodukt eller vilken spannmålssort man äter – rågbröd, havregrynsgröt och müsli till verkar till exempel ge likartat skydd mot typ 2-diabetes.

\nMängden fullkorn spelar roll

Däremot är mängden fullkorn man får i sig per dag viktig – och även när det gäller dosen ger studien betydelsefulla bidrag till kunskapsläget.\nDeltagarna delades in i fyra olika grupper beroende på hur mycket fullkorn de rapporterade att de hade ätit. De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd till exempel.

\nLivsmedelsverkets råd är att äta cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män.\nNågra exempel på hur mycket fullkorn olika livsmedel innehåller:\n1 skiva rågbröd (50 gram): 16 gram fullkorn\n1 portion havregrynsgröt (35 gram gryn = 1 dl): 35 gram fullkorn\n1 skiva fullkornsknäckebröd (12 gram): 12 gram fullkorn\nKälla: Livsmedelsverket och Chalmers\n

Andelen som drabbades av typ 2-diabetes var lägst i den grupp som rapporterade högst fullkornsintag, och ökade för varje grupp ju mindre fullkorn de hade ätit. I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män, och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.\n– Det är ovanligt att kunna undersöka ett så stort spann när det gäller dosen av fullkorn, säger Rikard Landberg. Skandinavien ligger väldigt högt när det gäller fullkornskonsumtion. Om man hade delat in amerikanska deltagare i fyra grupper så hade den grupp som åt mest fullkorn konsumerat samma mängd som den grupp som åt minst fullkorn i Danmark. När det gäller Europa så är fullkornskonsumtionen högst i Skandinavien, och lägst i Spanien och Italien.

\nFöljdes under lång tid

Studien är dessutom ovanligt stor, med drygt 55 000 deltagare som följdes under 15 år, vilket är en lång tid.\nOm man jämför fullkornets betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes mot andra livsmedel som undersökts i andra studier så finner man att fullkorn är ett av de viktigaste livsmedlen för att minska risken. Även kaffe och frånvaro av rött kött minskar risken för typ 2-diabetes i motsvarande grad.\n– Våra resultat ligger i linje med kostråden, som rekommenderar att man byter ut livsmedel med vitt mjöl mot fullkorn, säger Rikard Landberg. Då får man en dubbel hälsovinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan, medan fullkorn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes.

\nLCHF-dieten missar positiva hälsoeffekter av fullkorn

Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskärnan finns med: skalet, grodden och frövitan. Den som undviker allt spannmål – till exempel för att följa en LCHF-diet – går alltså miste om de positiva hälsoeffekterna av fullkorn, som framförallt kommer från skalet och grodden. Rikard Landberg anser att spannmål, och kolhydrater generellt, inte ska uteslutas i kosten.\n– Kolhydrater är en väldigt varierad grupp av näringsämnen som innefattar både socker, stärkelse och kostfibrer. Vi borde diskutera dessa mer var för sig och inte slå ihop dem till en grupp, eftersom de har helt olika effekter på vår fysiologi och hälsa. När det gäller fullkorn är forskningsresultaten entydiga; det finns inte en enda studie som visar negativa hälsoeffekter, bland de många stora studier som har gjorts i varierande befolkningsgrupper runt om i världen.

\nArtikeln

Higher Whole-Grain Intake Is Associated with Lower Risk of Type 2 Diabetes among Middle-Aged Men and Women: The Danish Diet, Cancer, and Health Cohort

Mer om studien\nTill studien användes data från en dansk prospektiv kohort-studie om kost, cancer och hälsa. De drygt 55 000 deltagarna var 50 – 65 år och friska när studien startade. Deltagarna hade fyllt i detaljerade formulär om sina matvanor. Ur formulären kunde man få fram deltagarnas konsumtion av total mängd fullkorn (gram per dag), mängd fullkorn från de vanligaste spannmålsslagen (vete, råg och havre, gram per dag), total mängd fullkornsprodukter (gram per dag) och olika produktsorter (rågbröd, övrigt fullkornsbröd och havregrynsgröt/müsli). Kohort-studien kopplades samman med data från Danmarks nationella diabetesregister för att undersöka vilka deltagare som utvecklade typ 2-diabetes under 15 års lopp; totalt drygt 7 000 personer.

Källa: Chalmers tekniska högskola

\n\n

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...