Diabetes

Fullkorn bästa skyddet mot typ 2-diabetes

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara de innehåller fullkorn så skyddar de mot typ 2-diabetes. En portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara de innehåller fullkorn så skyddar de mot typ 2-diabetes. En portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen räcker för att minska risken för diabetes med 34 procent hos män och 22 procent hos kvinnor, visar en stor nordisk studie.\n\n\n

Studien, gjord av forskare på Chalmers och Cancerinstitutet i Köpenhamn ger en kraftfull bekräftelse av tidigare forskningsresultat om fullkornets stora betydelse för att förebygga typ 2-diabetes.

\nTidigare oklart om gäller alla sädesslag

Fullkornets skydd mot typ 2-diabetes – det man tidigare kallade ”åldersdiabetes” – har varit känt länge, men man har inte vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag. Det har också varit oklart hur höga intag av fullkorn som minskar risken för diabetes.\n– Hittills har de flesta liknande undersökningar gjorts i USA, säger Rikard Landberg, professor i livsmedel och hälsa på Chalmers och senior forskare i studien. Där äter man främst fullkorn från vete. Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan de olika spannmålssorterna, vilket man hade kunnat vänta sig eftersom de innehåller olika mängd och typer av kostfibrer och bioaktiva ämnen, som har visats påverka riskfaktorer för typ 2-diabetes olika.

\nFullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Det gäller både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.\nTill spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.\n

Studien är gjord på danskar, som har en stor variation i sitt fullkornsintag, liksom övriga Skandinavien. Den visar att det inte spelar någon roll vilken fullkornsprodukt eller vilken spannmålssort man äter – rågbröd, havregrynsgröt och müsli till verkar till exempel ge likartat skydd mot typ 2-diabetes.

\nMängden fullkorn spelar roll

Däremot är mängden fullkorn man får i sig per dag viktig – och även när det gäller dosen ger studien betydelsefulla bidrag till kunskapsläget.\nDeltagarna delades in i fyra olika grupper beroende på hur mycket fullkorn de rapporterade att de hade ätit. De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd till exempel.

\nLivsmedelsverkets råd är att äta cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män.\nNågra exempel på hur mycket fullkorn olika livsmedel innehåller:\n1 skiva rågbröd (50 gram): 16 gram fullkorn\n1 portion havregrynsgröt (35 gram gryn = 1 dl): 35 gram fullkorn\n1 skiva fullkornsknäckebröd (12 gram): 12 gram fullkorn\nKälla: Livsmedelsverket och Chalmers\n

Andelen som drabbades av typ 2-diabetes var lägst i den grupp som rapporterade högst fullkornsintag, och ökade för varje grupp ju mindre fullkorn de hade ätit. I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män, och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.\n– Det är ovanligt att kunna undersöka ett så stort spann när det gäller dosen av fullkorn, säger Rikard Landberg. Skandinavien ligger väldigt högt när det gäller fullkornskonsumtion. Om man hade delat in amerikanska deltagare i fyra grupper så hade den grupp som åt mest fullkorn konsumerat samma mängd som den grupp som åt minst fullkorn i Danmark. När det gäller Europa så är fullkornskonsumtionen högst i Skandinavien, och lägst i Spanien och Italien.

\nFöljdes under lång tid

Studien är dessutom ovanligt stor, med drygt 55 000 deltagare som följdes under 15 år, vilket är en lång tid.\nOm man jämför fullkornets betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes mot andra livsmedel som undersökts i andra studier så finner man att fullkorn är ett av de viktigaste livsmedlen för att minska risken. Även kaffe och frånvaro av rött kött minskar risken för typ 2-diabetes i motsvarande grad.\n– Våra resultat ligger i linje med kostråden, som rekommenderar att man byter ut livsmedel med vitt mjöl mot fullkorn, säger Rikard Landberg. Då får man en dubbel hälsovinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan, medan fullkorn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes.

\nLCHF-dieten missar positiva hälsoeffekter av fullkorn

Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskärnan finns med: skalet, grodden och frövitan. Den som undviker allt spannmål – till exempel för att följa en LCHF-diet – går alltså miste om de positiva hälsoeffekterna av fullkorn, som framförallt kommer från skalet och grodden. Rikard Landberg anser att spannmål, och kolhydrater generellt, inte ska uteslutas i kosten.\n– Kolhydrater är en väldigt varierad grupp av näringsämnen som innefattar både socker, stärkelse och kostfibrer. Vi borde diskutera dessa mer var för sig och inte slå ihop dem till en grupp, eftersom de har helt olika effekter på vår fysiologi och hälsa. När det gäller fullkorn är forskningsresultaten entydiga; det finns inte en enda studie som visar negativa hälsoeffekter, bland de många stora studier som har gjorts i varierande befolkningsgrupper runt om i världen.

\nArtikeln

Higher Whole-Grain Intake Is Associated with Lower Risk of Type 2 Diabetes among Middle-Aged Men and Women: The Danish Diet, Cancer, and Health Cohort

Mer om studien\nTill studien användes data från en dansk prospektiv kohort-studie om kost, cancer och hälsa. De drygt 55 000 deltagarna var 50 – 65 år och friska när studien startade. Deltagarna hade fyllt i detaljerade formulär om sina matvanor. Ur formulären kunde man få fram deltagarnas konsumtion av total mängd fullkorn (gram per dag), mängd fullkorn från de vanligaste spannmålsslagen (vete, råg och havre, gram per dag), total mängd fullkornsprodukter (gram per dag) och olika produktsorter (rågbröd, övrigt fullkornsbröd och havregrynsgröt/müsli). Kohort-studien kopplades samman med data från Danmarks nationella diabetesregister för att undersöka vilka deltagare som utvecklade typ 2-diabetes under 15 års lopp; totalt drygt 7 000 personer.

Källa: Chalmers tekniska högskola

\n\n

Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 14 november, 2025 • 2 minuters läsning

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 13 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y