Diabetes

Fullkorn bästa skyddet mot typ 2-diabetes

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara de innehåller fullkorn så skyddar de mot typ 2-diabetes. En portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara de innehåller fullkorn så skyddar de mot typ 2-diabetes. En portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen räcker för att minska risken för diabetes med 34 procent hos män och 22 procent hos kvinnor, visar en stor nordisk studie.\n\n\n

Studien, gjord av forskare på Chalmers och Cancerinstitutet i Köpenhamn ger en kraftfull bekräftelse av tidigare forskningsresultat om fullkornets stora betydelse för att förebygga typ 2-diabetes.

\nTidigare oklart om gäller alla sädesslag

Fullkornets skydd mot typ 2-diabetes – det man tidigare kallade ”åldersdiabetes” – har varit känt länge, men man har inte vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag. Det har också varit oklart hur höga intag av fullkorn som minskar risken för diabetes.\n– Hittills har de flesta liknande undersökningar gjorts i USA, säger Rikard Landberg, professor i livsmedel och hälsa på Chalmers och senior forskare i studien. Där äter man främst fullkorn från vete. Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan de olika spannmålssorterna, vilket man hade kunnat vänta sig eftersom de innehåller olika mängd och typer av kostfibrer och bioaktiva ämnen, som har visats påverka riskfaktorer för typ 2-diabetes olika.

\nFullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Det gäller både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.\nTill spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.\n

Studien är gjord på danskar, som har en stor variation i sitt fullkornsintag, liksom övriga Skandinavien. Den visar att det inte spelar någon roll vilken fullkornsprodukt eller vilken spannmålssort man äter – rågbröd, havregrynsgröt och müsli till verkar till exempel ge likartat skydd mot typ 2-diabetes.

\nMängden fullkorn spelar roll

Däremot är mängden fullkorn man får i sig per dag viktig – och även när det gäller dosen ger studien betydelsefulla bidrag till kunskapsläget.\nDeltagarna delades in i fyra olika grupper beroende på hur mycket fullkorn de rapporterade att de hade ätit. De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd till exempel.

\nLivsmedelsverkets råd är att äta cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män.\nNågra exempel på hur mycket fullkorn olika livsmedel innehåller:\n1 skiva rågbröd (50 gram): 16 gram fullkorn\n1 portion havregrynsgröt (35 gram gryn = 1 dl): 35 gram fullkorn\n1 skiva fullkornsknäckebröd (12 gram): 12 gram fullkorn\nKälla: Livsmedelsverket och Chalmers\n

Andelen som drabbades av typ 2-diabetes var lägst i den grupp som rapporterade högst fullkornsintag, och ökade för varje grupp ju mindre fullkorn de hade ätit. I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män, och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.\n– Det är ovanligt att kunna undersöka ett så stort spann när det gäller dosen av fullkorn, säger Rikard Landberg. Skandinavien ligger väldigt högt när det gäller fullkornskonsumtion. Om man hade delat in amerikanska deltagare i fyra grupper så hade den grupp som åt mest fullkorn konsumerat samma mängd som den grupp som åt minst fullkorn i Danmark. När det gäller Europa så är fullkornskonsumtionen högst i Skandinavien, och lägst i Spanien och Italien.

\nFöljdes under lång tid

Studien är dessutom ovanligt stor, med drygt 55 000 deltagare som följdes under 15 år, vilket är en lång tid.\nOm man jämför fullkornets betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes mot andra livsmedel som undersökts i andra studier så finner man att fullkorn är ett av de viktigaste livsmedlen för att minska risken. Även kaffe och frånvaro av rött kött minskar risken för typ 2-diabetes i motsvarande grad.\n– Våra resultat ligger i linje med kostråden, som rekommenderar att man byter ut livsmedel med vitt mjöl mot fullkorn, säger Rikard Landberg. Då får man en dubbel hälsovinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan, medan fullkorn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes.

\nLCHF-dieten missar positiva hälsoeffekter av fullkorn

Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskärnan finns med: skalet, grodden och frövitan. Den som undviker allt spannmål – till exempel för att följa en LCHF-diet – går alltså miste om de positiva hälsoeffekterna av fullkorn, som framförallt kommer från skalet och grodden. Rikard Landberg anser att spannmål, och kolhydrater generellt, inte ska uteslutas i kosten.\n– Kolhydrater är en väldigt varierad grupp av näringsämnen som innefattar både socker, stärkelse och kostfibrer. Vi borde diskutera dessa mer var för sig och inte slå ihop dem till en grupp, eftersom de har helt olika effekter på vår fysiologi och hälsa. När det gäller fullkorn är forskningsresultaten entydiga; det finns inte en enda studie som visar negativa hälsoeffekter, bland de många stora studier som har gjorts i varierande befolkningsgrupper runt om i världen.

\nArtikeln

Higher Whole-Grain Intake Is Associated with Lower Risk of Type 2 Diabetes among Middle-Aged Men and Women: The Danish Diet, Cancer, and Health Cohort

Mer om studien\nTill studien användes data från en dansk prospektiv kohort-studie om kost, cancer och hälsa. De drygt 55 000 deltagarna var 50 – 65 år och friska när studien startade. Deltagarna hade fyllt i detaljerade formulär om sina matvanor. Ur formulären kunde man få fram deltagarnas konsumtion av total mängd fullkorn (gram per dag), mängd fullkorn från de vanligaste spannmålsslagen (vete, råg och havre, gram per dag), total mängd fullkornsprodukter (gram per dag) och olika produktsorter (rågbröd, övrigt fullkornsbröd och havregrynsgröt/müsli). Kohort-studien kopplades samman med data från Danmarks nationella diabetesregister för att undersöka vilka deltagare som utvecklade typ 2-diabetes under 15 års lopp; totalt drygt 7 000 personer.

Källa: Chalmers tekniska högskola

\n\n

Forskning

Unik obesitasstudie ger ny kunskap efter 40 år

SOS är en av världens mest omfattande långtidsstudier inom obesitasområdet. Efter mer än 40 års forskning är budskapet tydligt: omfattande, varaktig viktnedgång ger mätbara hälsovinster och minskar risken för flera sjukdomar.

Nina Granberg 8 juli, 2026 • Uppdaterades 24 juli, 2026 • 4 minuters läsning

Sedan slutet av 1980-talet har forskare följt över 4 000 personer med obesitas i SOS-studien (Swedish Obese Subjects) för att undersöka hur en stor och varaktig viktnedgång påverkar hälsa, sjukdom och livskvalitet.

För Ingrid Larsson, dietist och docent i experimentell klinisk nutrition vid Göteborgs universitet, har SOS-studien varit en del av forskarkarriären under lång tid. Hon gjorde sin avhandling med data från studien och har därefter medverkat i flera arbeten med fokus på bland annat kroppssammansättning, energiintag och andra nutritionella aspekter av obesitas.

Hennes handledare var professor Lars Sjöström, som grundade SOS-studien. Enligt Ingrid Larsson var han tidigt övertygad om att det skulle krävas mycket långa uppföljningstider för att förstå hur en stor viktnedgång påverkar hälsa, sjukdom och överlevnad.

– Jag är väldigt glad för att Lars Sjöström grundade den här studien. Han var långt före sin tid i sitt tänkande om obesitas, säger hon.

Unik storlek och uppföljningstid

Den kirurgiskt behandlade gruppen omfattade drygt 2 000 personer och jämfördes med en lika stor kontrollgrupp. Varje deltagare följdes under lång tid, i många fall upp till 20 år.

– Det är storleken och uppföljningstiden som gör studien unik.

Det som framför allt har gjort SOS-studien betydelsefull är enligt Ingrid Larsson möjligheten att följa deltagarna under så lång tid att effekter på sjukdomsrisk, hälsa och överlevnad har kunnat studeras.

– Det stora och genomgående resultatet är hur viktig en varaktig viktnedgång är för hälsan. Det gäller inte bara metabola riskfaktorer utan också risken att insjukna i många olika sjukdomar.

Genom åren har SOS-studien visat att en stor och varaktig viktnedgång kan minska risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, vissa cancerformer och förtida död. Resultaten har också visat positiva effekter på psykiskt mående och livskvalitet.

Samtidigt har forskningen bidragit med kunskap om de utmaningar som många möter när de försöker bibehålla förändrade mat- och aktivitetsvanor över tid.

Effekten av stor viktnedgång

SOS-studien bygger på personer som genomgått bariatrisk kirurgi. Men enligt Ingrid Larsson är det inte operationsmetoden i sig som är studiens viktigaste lärdom.

– Det är effekten av den omfattande viktnedgången som bibehålls som är det viktiga. Vilken operationsteknik som användes spelar mindre roll, säger hon.

Två nya delstudier illustrerar detta. Den ena visar att betydande och långvarig viktnedgång är kopplad till minskad risk för cancer och cancerrelaterad dödlighet hos kvinnor.

Forskarna har också undersökt möjliga mekanismer bakom sambandet. Resultaten pekar bland annat mot att särskilt de med högst insulinnivåer före kirurgin hade störst riskreduktion vad gäller bröstcancer, även om studien inte kan fastställa några direkta orsakssamband.

Lättare vardag

Den andra nya delstudien visar att personer som lyckas bibehålla en stor viktnedgång klarar dagliga sysslor bättre och upplever färre begränsningar. När vardagliga aktiviteter blir mindre ansträngande påverkas även välbefinnandet.

– Då är det också lättare att bli gladare, att bli förnöjd med sin tillvaro.

Men att uppnå en stor viktnedgång är en sak. Att behålla den över tid är en annan.

I ett arbete som publicerades förra året undersökte forskarna vilka faktorer som var kopplade till långsiktig viktutveckling. Resultaten visade att personer som lyckades bibehålla ett lägre energiintag och en högre fysisk aktivitetsnivå hade mindre viktuppgång över tid.

Ingrid Larsson, dietist och docent i experimentell klinisk nutrition.Pressbild

Samtidigt såg forskarna att många hade svårt att hålla fast vid de förändrade matvanorna. Under det första halvåret skedde de största förändringarna. Men därefter började många gradvis överge dem.

– Mellan sex månader och fyra år överger man i större grad de förändringar man hade gjort under det första halvåret.

Enligt Ingrid Larsson kan resultaten ur ett kliniskt perspektiv tolkas som att patienter behöver stöd under lång tid för att mat- och aktivitetsvanor som bidrar till en lägre vikt ska kunna bibehållas.

Viktkontroll på egen hand

SOS-studien ger också en bild av hur mycket arbete många personer med obesitas lägger ner på att försöka kontrollera sin vikt. I kontrollgruppen uppgav 83 procent av deltagarna att de försökte göra det under en tioårsperiod. Den vanligaste metoden var att göra det på egen hand, utan professionellt stöd.

– Vi har alltså en patientgrupp som hela tiden försöker kontrollera sin vikt, och de gör det på egen hand, med egen metod.

Frågan blir då vilket stöd patienter behöver för att bibehålla en lägre vikt över tid. Det är också något som uppmärksammas i det nya nationella kunskapsstödet för obesitas, som Ingrid Larsson har varit med och tagit fram.

Blick mot framtiden

Hundratals vetenskapliga publikationer senare anser Ingrid Larsson att SOS-studien fortfarande har mer att ge. Hon lyfter särskilt frågor om ärftlighet och hur obesitas utvecklas över generationer som intressanta framtida forskningsområden.

– Det skulle vara oerhört intressant att fortsätta studera barnen och barnbarnen till dem som opererades. Men om sådana studier kan bli möjliga avgörs i stor utsträckning av framtida forskningsanslag.

Delstudierna hittar du här:

Sex-specific associations between surgery-induced weight loss and cancer outcomes: A post hoc analysis of the prospective, controlled Swedish Obese Subjects study.

Health outcomes and their association with weight regain after substantial weight loss in Sweden: a prospective cohort study.

Association between bariatric surgery and long‑term ability to perform household tasks in the Swedish Obese Subjects study: a controlled prospective cohort study.

Self-Reported Weight-Loss Methods and Weight Change: Ten-Year Analysis in the Swedish Obese Subjects Study Control Group

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 juli, 2026 • Uppdaterades 16 juli, 2026 • 7 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...