Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Fullkorn bästa skyddet mot typ 2-diabetes

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara de innehåller fullkorn så skyddar de mot typ 2-diabetes. En portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Bara de innehåller fullkorn så skyddar de mot typ 2-diabetes. En portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen räcker för att minska risken för diabetes med 34 procent hos män och 22 procent hos kvinnor, visar en stor nordisk studie.\n\n\n

Studien, gjord av forskare på Chalmers och Cancerinstitutet i Köpenhamn ger en kraftfull bekräftelse av tidigare forskningsresultat om fullkornets stora betydelse för att förebygga typ 2-diabetes.

\nTidigare oklart om gäller alla sädesslag

Fullkornets skydd mot typ 2-diabetes – det man tidigare kallade ”åldersdiabetes” – har varit känt länge, men man har inte vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag. Det har också varit oklart hur höga intag av fullkorn som minskar risken för diabetes.\n– Hittills har de flesta liknande undersökningar gjorts i USA, säger Rikard Landberg, professor i livsmedel och hälsa på Chalmers och senior forskare i studien. Där äter man främst fullkorn från vete. Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan de olika spannmålssorterna, vilket man hade kunnat vänta sig eftersom de innehåller olika mängd och typer av kostfibrer och bioaktiva ämnen, som har visats påverka riskfaktorer för typ 2-diabetes olika.

\nFullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Det gäller både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.\nTill spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.\n

Studien är gjord på danskar, som har en stor variation i sitt fullkornsintag, liksom övriga Skandinavien. Den visar att det inte spelar någon roll vilken fullkornsprodukt eller vilken spannmålssort man äter – rågbröd, havregrynsgröt och müsli till verkar till exempel ge likartat skydd mot typ 2-diabetes.

\nMängden fullkorn spelar roll

Däremot är mängden fullkorn man får i sig per dag viktig – och även när det gäller dosen ger studien betydelsefulla bidrag till kunskapsläget.\nDeltagarna delades in i fyra olika grupper beroende på hur mycket fullkorn de rapporterade att de hade ätit. De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd till exempel.

\nLivsmedelsverkets råd är att äta cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män.\nNågra exempel på hur mycket fullkorn olika livsmedel innehåller:\n1 skiva rågbröd (50 gram): 16 gram fullkorn\n1 portion havregrynsgröt (35 gram gryn = 1 dl): 35 gram fullkorn\n1 skiva fullkornsknäckebröd (12 gram): 12 gram fullkorn\nKälla: Livsmedelsverket och Chalmers\n

Andelen som drabbades av typ 2-diabetes var lägst i den grupp som rapporterade högst fullkornsintag, och ökade för varje grupp ju mindre fullkorn de hade ätit. I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män, och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.\n– Det är ovanligt att kunna undersöka ett så stort spann när det gäller dosen av fullkorn, säger Rikard Landberg. Skandinavien ligger väldigt högt när det gäller fullkornskonsumtion. Om man hade delat in amerikanska deltagare i fyra grupper så hade den grupp som åt mest fullkorn konsumerat samma mängd som den grupp som åt minst fullkorn i Danmark. När det gäller Europa så är fullkornskonsumtionen högst i Skandinavien, och lägst i Spanien och Italien.

\nFöljdes under lång tid

Studien är dessutom ovanligt stor, med drygt 55 000 deltagare som följdes under 15 år, vilket är en lång tid.\nOm man jämför fullkornets betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes mot andra livsmedel som undersökts i andra studier så finner man att fullkorn är ett av de viktigaste livsmedlen för att minska risken. Även kaffe och frånvaro av rött kött minskar risken för typ 2-diabetes i motsvarande grad.\n– Våra resultat ligger i linje med kostråden, som rekommenderar att man byter ut livsmedel med vitt mjöl mot fullkorn, säger Rikard Landberg. Då får man en dubbel hälsovinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan, medan fullkorn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes.

\nLCHF-dieten missar positiva hälsoeffekter av fullkorn

Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskärnan finns med: skalet, grodden och frövitan. Den som undviker allt spannmål – till exempel för att följa en LCHF-diet – går alltså miste om de positiva hälsoeffekterna av fullkorn, som framförallt kommer från skalet och grodden. Rikard Landberg anser att spannmål, och kolhydrater generellt, inte ska uteslutas i kosten.\n– Kolhydrater är en väldigt varierad grupp av näringsämnen som innefattar både socker, stärkelse och kostfibrer. Vi borde diskutera dessa mer var för sig och inte slå ihop dem till en grupp, eftersom de har helt olika effekter på vår fysiologi och hälsa. När det gäller fullkorn är forskningsresultaten entydiga; det finns inte en enda studie som visar negativa hälsoeffekter, bland de många stora studier som har gjorts i varierande befolkningsgrupper runt om i världen.

\nArtikeln

Higher Whole-Grain Intake Is Associated with Lower Risk of Type 2 Diabetes among Middle-Aged Men and Women: The Danish Diet, Cancer, and Health Cohort

Mer om studien\nTill studien användes data från en dansk prospektiv kohort-studie om kost, cancer och hälsa. De drygt 55 000 deltagarna var 50 – 65 år och friska när studien startade. Deltagarna hade fyllt i detaljerade formulär om sina matvanor. Ur formulären kunde man få fram deltagarnas konsumtion av total mängd fullkorn (gram per dag), mängd fullkorn från de vanligaste spannmålsslagen (vete, råg och havre, gram per dag), total mängd fullkornsprodukter (gram per dag) och olika produktsorter (rågbröd, övrigt fullkornsbröd och havregrynsgröt/müsli). Kohort-studien kopplades samman med data från Danmarks nationella diabetesregister för att undersöka vilka deltagare som utvecklade typ 2-diabetes under 15 års lopp; totalt drygt 7 000 personer.

Källa: Chalmers tekniska högskola

\n\n


Dela artikeln

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Löpet

Havreprodukter kan påverka både kolesterol och järnstatus

Ett ökat intag av havrebaserade produkter kan ge positiva effekter på flera markörer för hjärt-kärlhälsa. Samtidigt såg forskarna sjunkande ferritinnivåer. Det visar en ny randomiserad studie med forskare från bland annat SLU.

Dietisten
Redaktionen 1 september, 2026 1 minuts läsning
Gröt
Stock.adobe

I studien, som publicerats i Clinical Nutrition, deltog 56 vuxna med milda metabola riskfaktorer. Under en 12 veckor lång studie fick deltagarna under olika perioder äta två särskilt framtagna havreprodukter: en fermenterad yoghurtliknande produkt och en icke-fermenterad gröt. Produkterna innehöll samma ingredienser och var berikade med fiber och protein.

Efter perioden med den fermenterade havreprodukten hade deltagarnas LDL-kolesterol och non-HDL-kolesterol sjunkit något. Forskarna såg även mindre förbättringar av bland annat blodtryck och HbA1c efter grötperioden. Skillnaderna mellan de två produkterna var dock små.

Resultaten tyder därför på att det framför allt kan vara det ökade intaget av havrefiber, snarare än fermenteringen i sig, som ligger bakom effekterna på kolesterol.

Ferritinnivåerna sjönk 

Ett annat resultat var att ferritinnivåerna sjönk efter båda perioderna. Efter den fermenterade produkten minskade ferritin med 4 mikrogram per liter jämfört med utgångsvärdet och efter grötperioden med 7,5 mikrogram per liter.

Forskarna drar slutsatsen att ett ökat intag av havreprodukter kan ha mindre positiva effekter på flera kardiometabola markörer, men samtidigt påverka ferritinnivåerna. Minskningen var särskilt tydlig hos deltagare som hade högre ferritin från början.

Studien är en del av det europeiska forskningsprojektet HealthFerm och har genomförts av forskare från flera europeiska universitet, däribland Sveriges lantbruksuniversitet.

Källa: ”Role of bioprocessing in modifying cardiometabolic outcomes of an oat-based dairy alternative in a randomised controlled clinical intervention”. ScienceDirect


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.