Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Diabetiker drabbas hårt av läkemedelsbrist

Fler än hälften av Svenska Diabetesförbundets medlemmar har under det senaste året varit med om att ett eller flera av deras läkemedel inte finns på apoteket. För många påverkar det möjligheterna att sköta sin diabetes negativt.

Dietisten
Redaktionen 24 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
stock.adobe.com

Det visar nya siffror från Svenska Diabetesförbundet, som vill se ett tydligt nationellt ansvar för läkemedelsförsörjning och att grupper som läkemedel är avsedda för prioriteras vid brist.

– Den läkemedelsbrist som allt för många personer med diabetes drabbas av, påverkar den omfattande och komplexa egenvården negativt. Byte till mindre effektiva läkemedel riskerar att leda till fler komplikationer, som i sin tur orsakar lidande och skapar många onödiga kostnader. Regeringen behöver säkerställa en stabil och säker läkemedelsförsörjning i hela Sverige på både kort och lång sikt, säger Björn Ehlin, ordförande för Svenska Diabetesförbundet.

Resultaten bygger på enkätsvar från drygt 3 400 medlemmar i Svenska Diabetesförbundet. Totalt svarar 14 procent, att läkemedlet var helt slut (restnoterat) och att apoteket inte kunde beställa det. Bland personer med diabetes typ 2 är det 18 procent som har drabbats av läkemedelsbristen i form av restnoteringar.

Motsvarande andel bland personer med diabetes typ 1 var tio procent. För bägge grupper gäller, att runt fyra av tio av dessa därför har fått byta behandling eller läkemedel via en läkare.

– Byte av läkemedel eller behandling tar kostsam tid från både individen och vården. Läkare får ägna tid åt att förskriva nya läkemedel, och i vissa fall behövs även egenvårdsutbildning för att individen ska klara av att sköta en ny behandling. Även personer som inte behöver byta läkemedel kan drabbas då ordinarie årskontroller kan behöva skjutas upp för att prioritera de som behöver få andra läkemedel förskrivna, förklarar Björn Ehlin.


Dela artikeln

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Löpet

Havreprodukter kan påverka både kolesterol och järnstatus

Ett ökat intag av havrebaserade produkter kan ge positiva effekter på flera markörer för hjärt-kärlhälsa. Samtidigt såg forskarna sjunkande ferritinnivåer. Det visar en ny randomiserad studie med forskare från bland annat SLU.

Dietisten
Redaktionen 1 september, 2026 1 minuts läsning
Gröt
Stock.adobe

I studien, som publicerats i Clinical Nutrition, deltog 56 vuxna med milda metabola riskfaktorer. Under en 12 veckor lång studie fick deltagarna under olika perioder äta två särskilt framtagna havreprodukter: en fermenterad yoghurtliknande produkt och en icke-fermenterad gröt. Produkterna innehöll samma ingredienser och var berikade med fiber och protein.

Efter perioden med den fermenterade havreprodukten hade deltagarnas LDL-kolesterol och non-HDL-kolesterol sjunkit något. Forskarna såg även mindre förbättringar av bland annat blodtryck och HbA1c efter grötperioden. Skillnaderna mellan de två produkterna var dock små.

Resultaten tyder därför på att det framför allt kan vara det ökade intaget av havrefiber, snarare än fermenteringen i sig, som ligger bakom effekterna på kolesterol.

Ferritinnivåerna sjönk 

Ett annat resultat var att ferritinnivåerna sjönk efter båda perioderna. Efter den fermenterade produkten minskade ferritin med 4 mikrogram per liter jämfört med utgångsvärdet och efter grötperioden med 7,5 mikrogram per liter.

Forskarna drar slutsatsen att ett ökat intag av havreprodukter kan ha mindre positiva effekter på flera kardiometabola markörer, men samtidigt påverka ferritinnivåerna. Minskningen var särskilt tydlig hos deltagare som hade högre ferritin från början.

Studien är en del av det europeiska forskningsprojektet HealthFerm och har genomförts av forskare från flera europeiska universitet, däribland Sveriges lantbruksuniversitet.

Källa: ”Role of bioprocessing in modifying cardiometabolic outcomes of an oat-based dairy alternative in a randomised controlled clinical intervention”. ScienceDirect


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.