Diabetes

Diabetiker drabbas hårt av läkemedelsbrist

Fler än hälften av Svenska Diabetesförbundets medlemmar har under det senaste året varit med om att ett eller flera av deras läkemedel inte finns på apoteket. För många påverkar det möjligheterna att sköta sin diabetes negativt.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det visar nya siffror från Svenska Diabetesförbundet, som vill se ett tydligt nationellt ansvar för läkemedelsförsörjning och att grupper som läkemedel är avsedda för prioriteras vid brist.

– Den läkemedelsbrist som allt för många personer med diabetes drabbas av, påverkar den omfattande och komplexa egenvården negativt. Byte till mindre effektiva läkemedel riskerar att leda till fler komplikationer, som i sin tur orsakar lidande och skapar många onödiga kostnader. Regeringen behöver säkerställa en stabil och säker läkemedelsförsörjning i hela Sverige på både kort och lång sikt, säger Björn Ehlin, ordförande för Svenska Diabetesförbundet.

Resultaten bygger på enkätsvar från drygt 3 400 medlemmar i Svenska Diabetesförbundet. Totalt svarar 14 procent, att läkemedlet var helt slut (restnoterat) och att apoteket inte kunde beställa det. Bland personer med diabetes typ 2 är det 18 procent som har drabbats av läkemedelsbristen i form av restnoteringar.

Motsvarande andel bland personer med diabetes typ 1 var tio procent. För bägge grupper gäller, att runt fyra av tio av dessa därför har fått byta behandling eller läkemedel via en läkare.

– Byte av läkemedel eller behandling tar kostsam tid från både individen och vården. Läkare får ägna tid åt att förskriva nya läkemedel, och i vissa fall behövs även egenvårdsutbildning för att individen ska klara av att sköta en ny behandling. Även personer som inte behöver byta läkemedel kan drabbas då ordinarie årskontroller kan behöva skjutas upp för att prioritera de som behöver få andra läkemedel förskrivna, förklarar Björn Ehlin.

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....