Diabetes

Diabetiker drabbas hårt av läkemedelsbrist

Fler än hälften av Svenska Diabetesförbundets medlemmar har under det senaste året varit med om att ett eller flera av deras läkemedel inte finns på apoteket. För många påverkar det möjligheterna att sköta sin diabetes negativt.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det visar nya siffror från Svenska Diabetesförbundet, som vill se ett tydligt nationellt ansvar för läkemedelsförsörjning och att grupper som läkemedel är avsedda för prioriteras vid brist.

– Den läkemedelsbrist som allt för många personer med diabetes drabbas av, påverkar den omfattande och komplexa egenvården negativt. Byte till mindre effektiva läkemedel riskerar att leda till fler komplikationer, som i sin tur orsakar lidande och skapar många onödiga kostnader. Regeringen behöver säkerställa en stabil och säker läkemedelsförsörjning i hela Sverige på både kort och lång sikt, säger Björn Ehlin, ordförande för Svenska Diabetesförbundet.

Resultaten bygger på enkätsvar från drygt 3 400 medlemmar i Svenska Diabetesförbundet. Totalt svarar 14 procent, att läkemedlet var helt slut (restnoterat) och att apoteket inte kunde beställa det. Bland personer med diabetes typ 2 är det 18 procent som har drabbats av läkemedelsbristen i form av restnoteringar.

Motsvarande andel bland personer med diabetes typ 1 var tio procent. För bägge grupper gäller, att runt fyra av tio av dessa därför har fått byta behandling eller läkemedel via en läkare.

– Byte av läkemedel eller behandling tar kostsam tid från både individen och vården. Läkare får ägna tid åt att förskriva nya läkemedel, och i vissa fall behövs även egenvårdsutbildning för att individen ska klara av att sköta en ny behandling. Även personer som inte behöver byta läkemedel kan drabbas då ordinarie årskontroller kan behöva skjutas upp för att prioritera de som behöver få andra läkemedel förskrivna, förklarar Björn Ehlin.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Undernäring hos äldre

Ekots kartläggning: Dyrare råvaror försvinner från äldres menyer

Feta mejeriprodukter, lax och nötkött har minskat eller försvunnit från menyerna i äldreomsorgen i ett antal svenska kommuner. Det visar en kartläggning som Ekot och P4 har genomfört om hur stigande matpriser påverkar måltiderna för äldre.

Nina Granberg 27 januari, 2026 • Uppdaterades 27 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Totalt svarade 211 av landets kommuner på Ekots och P4:s frågor om hur stigande matpriser påverkat äldreomsorgens menyer. Av dessa uppgav drygt 30 att de dragit ned på eller helt tagit bort vissa råvaror. Det handlar bland annat om lax, nötkött, Bregott och feta mejeriprodukter.

I flera kommuner motiveras förändringarna med ökade livsmedelskostnader och krav på budget i balans. Enligt kartläggningen har vissa kommuner även höjt matavgifter eller bytt till billigare råvarualternativ för att hålla nere kostnaderna.

Dietister och forskare varnar samtidigt för konsekvenserna när energirikare livsmedel tas bort ur kosten. Lisa Thungren, dietist inom primärvården i Region Västmanland, pekar på riskerna:

– Det kan generera fler äldre med undernäring som i sig medför en minskad livskvalitet för individen.

Livsmedelsverkets kostrekommendationer för äldre med nedsatt aptit betonar vikten av hög näringstäthet, där protein och fett spelar en central roll. Ekots kartläggning aktualiserar därmed frågan om hur kommunala besparingar påverkar möjligheten att följa dessa rekommendationer i praktiken.