Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Bra långtidseffekter av kontinuerlig glukosmätning

Nu finns nya och betydligt mer långsiktiga data än tidigare av kontinuerlig glukosmätning för personer med typ 1-diabetes. En studie från Göteborgs universitet visar att … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Nu finns nya och betydligt mer långsiktiga data än tidigare av kontinuerlig glukosmätning för personer med typ 1-diabetes. En studie från Göteborgs universitet visar att tekniken, som hela tiden bevakar blodsockernivån, ger gynnsamma effekter på flera års sikt.

Tekniken, så kallad CGM (continuous glucose monitoring), ersätter de klassiska bärbara blodsockermätarna, som kräver stick i fingret ett flertal gånger per dygn. Allt fler personer med typ 1-diabetes har tillgång till behandlingen.

Med CGM sker en kontinuerlig glukosmätning, via en tunn fibertråd under huden, som rapporterar om blodsockernivån till personen som bär den, via telefon eller en separat dosa. Ett larm kan ställas in som varnar vid för låga eller höga värden.

De tidigare kliniska prövningar som har gjorts av kontinuerlig glukosmätning har undersökt användningen under cirka sex månader. I den aktuella prövningen utvärderades patienter under betydligt längre tid – två och ett halvt år.

Flera positiva effekter påvisade

I studien ingick 108 vuxna patienter vid 13 olika sjukhus i Sverige. Alla patienter hade injektionsbehandling med insulin.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes Care och visar att kontinuerlig glukosmonitorering, CGM, har ett flertal positiva effekter över lång tid för personer med typ 1-diabetes.

Den genomsnittliga blodsockernivån sjönk med ett så kallat HbA1c-värde om 4 mmol/mol under prövningstiden, vilket är en tydlig förbättring trots att patienterna hade mindre support från vårdpersonal under studietiden med CGM än vid kapillär testning, den äldre tekniken.

Tiden med mycket låga blodsockervärden, under 3,0 mmol/l, som ger kognitiv påverkan och ofta är obehagligt för patienten, minskade med cirka 70 procent. Svängningar i blodsockret minskade och patienterna trivdes bättre med behandlingen, och var mindre rädda för alltför låga blodsockervärden.

Tekniken gav alltså effekter som var både medicinskt skyddande för patienterna, men som också ökade deras psykiska välmående, och därmed möjligheterna till en långsiktigt väl fungerande behandling.

Behandlingen inte självklar överallt

Ansvarig för studien är Marcus Lind, professor i diabetologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och överläkare i Uddevalla. Studien genomfördes vid den forskningsenhet inom NU-sjukvården som han leder.

– I dag får de flesta personer med typ 1-diabetes i Sverige behandlingen. Det är dock viktigt för beslutsfattare att ha mer långsiktiga data som underlag för vilka behandlingar som ska subventioneras och stödjas, säger Marcus Lind.

– Vi har haft perioder där behandlingen har ifrågasatts i vissa delar av landet, även om den har blivit alltmer etablerad efter hand. Robusta data är också viktigt i perioder där finansiering för olika hjälpmedel diskuteras allt mer, fortsätter han.

– Studien är också viktig ur ett internationellt perspektiv eftersom behandlingen inte är tillgänglig för de flesta personer med typ 1-diabetes i världen – och detta gäller även i västerländska länder. Det behövs långsiktiga data för att fler patienter ska kunna erhålla behandlingen. Den aktuella studien visar att när patienter får behandlingen tillsammans med support på den nivå som rekommenderas i klinisk praktik under längre perioder, så förbättras många viktiga variabler för personer med typ 1-diabetes, och är därför viktig för patienter med typ 1-diabetes i hela världen, avslutar Marcus Lind.

Titel: Sustained Intensive Treatment and Long-term Effects on A1c Reduction (SILVER Study) by CGM in Persons with T1D Treated with MDI, https://care.diabetesjournals.org/lookup/doi/10.2337/dc20-1468

Källa: Göteborgs universitets medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin


Dela artikeln

Forskning

Eliminationskost vid eosinofil esofagit – praktisk vägledning

Eliminationskost är en central del i behandlingen av eosinofil esofagit (EoE), men kräver noggrann uppföljning och ett strukturerat arbetssätt. Här sammanfattas aktuell kunskap om hur kostbehandlingen genomförs, utvärderas och anpassas i klinisk praxis.

Skärmavbild 2026-06-18 kl. 08.36.04
Åsa Doktár Wilén 12 juni, 2026 Uppdaterades 16 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock_1085247736
Foto: Adobestock

Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 16 juli, 2026 7 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt mönster framkom. Ju mindre andel animaliska livsmedel kosten innehöll, desto bättre överensstämde kosten med nordiska näringsrekommendationerna för bland annat fiber och mättat fett. Samtidigt ökade risken på gruppnivå för otillräckligt intag av vissa vitaminer och mineraler.

– Det övergripande resultatet var att det fanns både näringsmässiga fördelar och utmaningar med respektive kosthållning, säger Isabelle Mulkerrins.

Hon menar vidare att resultaten visar att näringsmässiga utmaningar inte är begränsade till växtbaserad kost.

– En kost blir inte per automatik mer eller mindre hälsosam om den inkluderar eller exkluderar animaliska livsmedel, det beror istället på helheten i kosten och vad som faktiskt äts.

B12 inte bara en veganfråga

Många förknippar vitamin B12 främst med vegankost. Men ett av de fynd som Isabelle Mulkerrins själv lyfter fram som särskilt relevant för dietister gäller lakto-ovo-vegetarianer. I studien sågs risk för otillräckligt intag av vitamin B12, trots att gruppen åt både ägg och mejeriprodukter.

Mer än hälften hade ett intag under genomsnittsbehovet och 16 procent hade förhöjda MMA-värden, vilket kan tyda på funktionell B12-brist.

En möjlig förklaring är att gruppen använde B12-tillskott i betydligt lägre utsträckning än veganerna. Dessutom varierar konsumtionen av ägg, mejeriprodukter och berikade alternativ stort mellan individer som äter lakto-ovo-vegetariskt.

– Eftersom lakto-ovo-vegetarianer inkluderar animaliska livsmedel i sin kost kanske de inte tänker på att de kan riskera att få i sig för lite B12.

Enligt Isabelle Mulkerrins är detta särskilt viktigt att uppmärksamma hos unga kvinnor i fertil ålder eftersom behovet av vitamin B12 ökar under graviditet och amning.

Jod och selen behöver uppmärksammas

Avhandlingen identifierar också jod och selen som näringsämnen som kan vara utmanande att få i tillräckliga mängder och därför kan behöva särskild uppmärksamhet vid kostplanering, inte minst i en vegansk kost.

– Våra resultat tyder på att dessa näringsämnen, bland annat jod och selen, inte enbart är relevanta för de som äter växtbaserad kost att ha koll på, utan potentiellt även för andra grupper i befolkningen.

Enligt Isabelle Mulkerrins blir frågan särskilt aktuell när allt fler väljer att äta mer växtbaserat. Animaliska livsmedel är viktiga källor till både jod och selen i den svenska kosten. Samtidigt är relativt få växtbaserade alternativ till mjölk och yoghurt berikade med jod.

Hon betonar att frågan är särskilt viktig för unga kvinnor eftersom behovet av jod ökar under graviditet och amning.

IMG_1970
Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap.Pressfoto

Även resultaten för vitamin D är värda att lyfta fram. Samtliga fyra kosthållningar visade risk för otillräckligt intag av vitamin D, något som också stöddes av resultaten från blodproverna hos veganerna, lakto-ovo-vegetarianerna och allätarna. 

Få följde kostråden

Avhandlingen visar också att utmaningarna inte enbart handlade om specifika näringsämnen. Oavsett kosthållning var följsamheten till de livsmedelsbaserade kostråden låg. Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker (minst 500–800 gram per dag).                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                 

Lika få kom upp i rekommenderat intag av fullkorn (minst 90 gram per dag). Skillnaderna mellan kostgrupperna för fullkorn var dessutom stora. Bland veganerna nådde endast två procent rekommendationen för fullkorn, jämfört med 23 procent bland dem som åt blandkost. Endast var fjärde deltagare åt rekommenderad mängd nötter (20–30 gram per dag).

Resultaten tyder enligt Isabelle Mulkerrins på att unga behöver mer stöd för att omsätta kostråd i praktiken.

– Att många av ungdomarna i studien når upp till näringsrekommendationerna betyder dock inte att kosten är optimal. De livsmedelsbaserade kostråden syftar till att främja hälsa och minska risken för vissa kostrelaterade sjukdomar på lång sikt och där visar resultaten tydliga brister i vad ungdomarna faktiskt äter.

Processad mat ingen enkel fråga

Diskussionen om ultraprocessad mat har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. I samma studiepopulation såg forskarna att veganer fick en större andel av sitt energiintag från livsmedel som klassificerades som ultraprocessade jämfört med övriga kostgrupper.

Samtidigt menar Isabelle Mulkerrins att resultaten behöver tolkas med viss försiktighet.

– Många växtbaserade mejerisubstitut klassificeras som ultraprocessade trots att de inte nödvändigtvis är ohälsosamma eller näringsfattiga.

I studien stod berikade växtbaserade alternativ för en betydande del av intaget av vitamin B12, vitamin D, riboflavin och kalcium hos veganerna.

– Fokus bör enligt min mening ligga mindre på graden av processning och mer på livsmedlens näringsinnehåll och vilken roll de spelar i det totala kostintaget.

Samtidigt framhåller hon att alla växtbaserade substitut inte är näringsmässigt likvärdiga. Många köttsubstitut innehåller relativt mycket salt och få är naturligt rika på, eller berikade med, näringsämnen som jod, selen, vitamin D och B12.

Ställer högre krav på dietister

Berikade växtbaserade alternativ till mejeriprodukter var de största livsmedelskällorna till vitamin B12 och vitamin D bland veganerna och bidrog även med betydande mängder kalcium och riboflavin.

– Jag ser inte användningen av berikade livsmedel och vissa kosttillskott som ett tecken på att växtbaserad kost är näringsmässigt otillräcklig.

Däremot menar Isabelle Mulkerrins att det ställer högre krav på kunskap, både hos personer som äter växtbaserat och hos de dietister som ger råd.

– I praktiken innebär det att kostrådgivning behöver fokusera på vilka näringsämnen som kräver särskild uppmärksamhet, vilka livsmedel som bidrar med dem och vilka mängder som behövs för att uppnå rekommenderade intag.

Kunskap viktig för kostkvalitet

I en av delstudierna undersöktes även deltagarnas så kallade food literacy competencies, det vill säga kunskaper och färdigheter kopplade till mat och måltider. Resultaten visade att högre kostkunskap var kopplad till bättre kostkvalitet, mätt som följsamhet till kost- och näringsrekommendationerna i nordiska näringsrekommendationerna 2023. Ett högre intag av måltider utanför hemmet var däremot kopplat till sämre kostkvalitet.

Enligt Isabelle Mulkerrins räcker det dock inte att känna till kostråden.

– För att kunna omsätta kostråd i praktiken krävs också färdigheter och förståelse för hur rekommendationerna kan tillämpas i vardagen.

För personer som äter växtbaserat handlar det bland annat om kunskap om hur kosten kan planeras för att täcka näringsbehoven. För personer som äter blandkost handlar det i större utsträckning om att öka intaget av vegetabiliska livsmedel och minska intaget av mättat fett samt rött och processat kött.

– Det avgörande är därför inte om kosten innehåller animaliska livsmedel eller inte, utan hur väl den är sammansatt i sin helhet, sammanfattar hon.

FAKTA

Avhandling: Dietary intake, nutritional status, and food literacy competencies among youth adhering to vegan, lacto-ovo-vegetarian, pescatarian or omnivorous diets in Sweden.

• Deltagarna hade följt sin kosthållning (vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost) i minst sex månader före studiestarten.

  • Avhandlingen, som lades fram i maj 2026, bygger på data från 235 ungdomar i åldern 16–24 år, bosatta i Göteborg och närliggande områden.
  • Studien undersökte kostintag, näringsstatus, kroppssammansättning och så kallad food literacy, det vill säga kunskaper och färdigheter kopplade till mat och måltider.
  • Majoriteten av deltagarna var kvinnor (78 procent).
  • Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval.
  • Studien kan påvisa skillnader mellan kosthållningarna, men inte fastställa orsakssamband.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.