Diabetes

Bra långtidseffekter av kontinuerlig glukosmätning

Nu finns nya och betydligt mer långsiktiga data än tidigare av kontinuerlig glukosmätning för personer med typ 1-diabetes. En studie från Göteborgs universitet visar att … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Nu finns nya och betydligt mer långsiktiga data än tidigare av kontinuerlig glukosmätning för personer med typ 1-diabetes. En studie från Göteborgs universitet visar att tekniken, som hela tiden bevakar blodsockernivån, ger gynnsamma effekter på flera års sikt.

Tekniken, så kallad CGM (continuous glucose monitoring), ersätter de klassiska bärbara blodsockermätarna, som kräver stick i fingret ett flertal gånger per dygn. Allt fler personer med typ 1-diabetes har tillgång till behandlingen.

Med CGM sker en kontinuerlig glukosmätning, via en tunn fibertråd under huden, som rapporterar om blodsockernivån till personen som bär den, via telefon eller en separat dosa. Ett larm kan ställas in som varnar vid för låga eller höga värden.

De tidigare kliniska prövningar som har gjorts av kontinuerlig glukosmätning har undersökt användningen under cirka sex månader. I den aktuella prövningen utvärderades patienter under betydligt längre tid – två och ett halvt år.

Flera positiva effekter påvisade

I studien ingick 108 vuxna patienter vid 13 olika sjukhus i Sverige. Alla patienter hade injektionsbehandling med insulin.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes Care och visar att kontinuerlig glukosmonitorering, CGM, har ett flertal positiva effekter över lång tid för personer med typ 1-diabetes.

Den genomsnittliga blodsockernivån sjönk med ett så kallat HbA1c-värde om 4 mmol/mol under prövningstiden, vilket är en tydlig förbättring trots att patienterna hade mindre support från vårdpersonal under studietiden med CGM än vid kapillär testning, den äldre tekniken.

Tiden med mycket låga blodsockervärden, under 3,0 mmol/l, som ger kognitiv påverkan och ofta är obehagligt för patienten, minskade med cirka 70 procent. Svängningar i blodsockret minskade och patienterna trivdes bättre med behandlingen, och var mindre rädda för alltför låga blodsockervärden.

Tekniken gav alltså effekter som var både medicinskt skyddande för patienterna, men som också ökade deras psykiska välmående, och därmed möjligheterna till en långsiktigt väl fungerande behandling.

Behandlingen inte självklar överallt

Ansvarig för studien är Marcus Lind, professor i diabetologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och överläkare i Uddevalla. Studien genomfördes vid den forskningsenhet inom NU-sjukvården som han leder.

– I dag får de flesta personer med typ 1-diabetes i Sverige behandlingen. Det är dock viktigt för beslutsfattare att ha mer långsiktiga data som underlag för vilka behandlingar som ska subventioneras och stödjas, säger Marcus Lind.

– Vi har haft perioder där behandlingen har ifrågasatts i vissa delar av landet, även om den har blivit alltmer etablerad efter hand. Robusta data är också viktigt i perioder där finansiering för olika hjälpmedel diskuteras allt mer, fortsätter han.

– Studien är också viktig ur ett internationellt perspektiv eftersom behandlingen inte är tillgänglig för de flesta personer med typ 1-diabetes i världen – och detta gäller även i västerländska länder. Det behövs långsiktiga data för att fler patienter ska kunna erhålla behandlingen. Den aktuella studien visar att när patienter får behandlingen tillsammans med support på den nivå som rekommenderas i klinisk praktik under längre perioder, så förbättras många viktiga variabler för personer med typ 1-diabetes, och är därför viktig för patienter med typ 1-diabetes i hela världen, avslutar Marcus Lind.

Titel: Sustained Intensive Treatment and Long-term Effects on A1c Reduction (SILVER Study) by CGM in Persons with T1D Treated with MDI, https://care.diabetesjournals.org/lookup/doi/10.2337/dc20-1468

Källa: Göteborgs universitets medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin

Livsmedel

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”, ”Smaken formar framtidens livsmedel”,

Gastroenterologi

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.