Diabetes

Betydelsen av GABA för diabetes stärks av två nya studier

Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.\nDet är känt att nervtransmittorn beta-aminosmörsyra (GABA) har betydelse för diabetes, men mer kunskap behövs för att förstå sambanden i detalj. GABA syntetiseras med hjälp av ett enzym som kallas GAD, dels från aminosyran glutamat i nervceller, men också i de insulinproducerande beta-cellerna i Langerhanska öar i bukspottskörteln. GAD finns två former i, GAD65 och GAD67. Vid typ-1-diabetes förstörs beta-celler medan typ-2-diabetes är associerad med nedsatt beta-cellfunktion och insulinresistens.

Patienter som nyligen har insjuknat i typ-1-diabetes har ofta antikroppar mot GAD65. Däremot har det inte funnits någon stark länk mellan GABA och typ-2-diabetes tills alldeles nyligen när det påvisades att GABA är viktigt för att kunna bevara och även bilda nya beta-celler.

De båda aktuella studierna, som nu publiceras i EBioMedicine (https://www.ebiomedicine.com) förstärker bilden av GABAs betydelse, för båda typerna av diabetes. Forskarna använde jonkanaler som GABA öppnar, GABAA-receptorn, som biologisk sensor för GABA och kunde på så sätt bestämma GABAs fysiologiska koncentrationsnivå i Langerhanska öar från människa. De kunde även visa att dessa jonkanaler blev mera känsliga för GABA vid typ-2-diabetes och att GABA hjälper till att reglera utsöndringen av insulin (artikel 1).

Forskarna isolerade sedan immunceller från blod från människa och studerade effekten av GABA på dessa. De visar att GABA bromsade dessa och även minskade utsöndring av ett stort antal inflammatoriska molekyler (artikel 2).\n– GABAs antiinflammatoriska effekt är viktig för bukspottskörtelns Langerhanska öar eftersom överlevnaden hos insulinproducerande beta-cellerna ökar när toxiska vita blodkroppar hämmas.\n– När beta-celler minskar i antal och försvinner, som är fallet i typ-1-diabetes, minskar även GABA och dess skyddande effekt på beta-cellerna. När inflammatoriska molekyler ökar kan dessa försvaga eller till och med döda de återstående beta-cellerna\nI sina fortsatta studier fokuserar forskarna på att klargöra verkningsmekanismerna för GABA i immunceller och i beta-celler från människa. De kommer också att studera hur läkemedel som redan finns kan öka, minska eller härma effekten GABA, säger Bryndis Birnir.

Artikelreferenser:\n1. Functional characterization of native, high-affinity GABAA receptors in human pancreatic beta cells (2018). Sergiy V. Korol#, Zhe Jin#, Yang Jin, Amol K. Bhandage, Anders Tengholm, Nikhil R. Gandasi, Sebastian Barg, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Derek Laver, Bryndis Birnir*, EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.014

2. GABA regulates release of inflammatory cytokines from peripheral blood mononuclear cells and CD4+ T cells and is immunosuppressive in type 1 diabetes (2018). Amol K. Bhandage, Zhe Jin, Sergiy V. Korol, Qiujin Shen, Yu Pei, Qiaolin Deng, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Masood Kamali-Moghaddam, Bryndis Birnir*,\nEBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.019

Källa: Uppsala Universitet

Krönika

Med framtiden som metod

Krönika av Anna Lindelöw Mannheimer

Anna Lindelöw Mannheimer 20 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Som dietister möter ni dagligen människor som behöver förändra levnadsvanor här och nu, men där effekterna av de val som görs idag ofta ligger långt fram i tiden. Min upplevelse är dock att människor...

Diabetes

Typ 2-diabetes minskar på Mauritius

Efter flera decennier av ökning har förekomsten av typ 2-diabetes minskat i Mauritius. Även förhöjda blodsockervärden under gränsen för diabetes har blivit mindre vanliga. En ny studie, med forskare från bland annat Umeå universitet, lyfter landets långsiktiga arbete med prevention och behandling som en möjlig förklaring.

Redaktionen 19 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på sju undersökningar mellan 1987 och 2021, med sammanlagt 36 744 undersökningstillfällen bland vuxna i åldern 25–74 år. Deltagandet översteg 85 procent vid varje undersökning.

År 1987 var den standardiserade förekomsten av typ 2-diabetes 14,7 procent. Den steg därefter till som högst 23,3 procent 2009, innan den sjönk till 19,9 procent 2021. Trots vändningen var förekomsten alltså fortfarande högre än vid den första mätningen.

Även intermediär hyperglykemi minskade från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt minskade andelen tidigare oupptäckta fall bland dem som hade diabetes: från 67 procent 1987 till 32,5 procent 2021.

Samma test under flera decennier

En styrka är att undersökningarna har använt oralt glukostoleranstest, OGTT. Då mäts blodsockret efter fasta och på nytt två timmar efter att personen har druckit en glukoslösning.

Metoden kan upptäcka diabetes och nedsatt glukostolerans som inte fångas med enbart fasteglukos eller HbA1c. Att använda samma undersökningsmetod över tid ger också bättre förutsättningar att jämföra resultaten.

Enligt forskarna är Mauritius det första landet som har dokumenterat en minskning av både typ 2-diabetes och intermediär hyperglykemi med långvarig, systematisk uppföljning baserad på OGTT.

Prevention på flera nivåer

Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar till utvecklingen. Mauritius har arbetat med nationella handlingsplaner för nutrition, fysisk aktivitet och tobakskontroll, screening av riskfaktorer genom bland annat mobila kliniker och samverkan med lokalsamhällen. Landet har också gemensamma riktlinjer för prevention och behandling. Offentlig vård, inklusive grundläggande läkemedel, är kostnadsfri.

Stefan Söderberg, professor vid Umeå universitet och en av studiens författare, framhåller att Mauritius har kombinerat lagstiftning och politiska åtgärder med lokalt arbete för att förebygga och behandla diabetes. Han ser resultaten som ett hoppfullt exempel för andra länder.

Studien kan däremot inte avgöra hur mycket enskilda åtgärder har bidragit. Den bygger på upprepade tvärsnittsundersökningar och mäter förekomsten i befolkningen vid olika tidpunkter, snarare än effekten av en bestämd behandling eller preventionsinsats. Resultaten ger därför inget färdigt recept, men forskarna bedömer att de understryker betydelsen av långsiktigt förebyggande arbete och systematisk uppföljning.

Källa: Tuomilehto J et al. Trends in prevalence of type 2 diabetes and intermediate hyperglycaemia in Mauritius from 1987 to 2021 based on results from the oral glucose tolerance test: a repeated cross-sectional study. The Lancet Diabetes & Endocrinology, 2026.