Diabetes

Betydelsen av GABA för diabetes stärks av två nya studier

Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.\nDet är känt att nervtransmittorn beta-aminosmörsyra (GABA) har betydelse för diabetes, men mer kunskap behövs för att förstå sambanden i detalj. GABA syntetiseras med hjälp av ett enzym som kallas GAD, dels från aminosyran glutamat i nervceller, men också i de insulinproducerande beta-cellerna i Langerhanska öar i bukspottskörteln. GAD finns två former i, GAD65 och GAD67. Vid typ-1-diabetes förstörs beta-celler medan typ-2-diabetes är associerad med nedsatt beta-cellfunktion och insulinresistens.

Patienter som nyligen har insjuknat i typ-1-diabetes har ofta antikroppar mot GAD65. Däremot har det inte funnits någon stark länk mellan GABA och typ-2-diabetes tills alldeles nyligen när det påvisades att GABA är viktigt för att kunna bevara och även bilda nya beta-celler.

De båda aktuella studierna, som nu publiceras i EBioMedicine (https://www.ebiomedicine.com) förstärker bilden av GABAs betydelse, för båda typerna av diabetes. Forskarna använde jonkanaler som GABA öppnar, GABAA-receptorn, som biologisk sensor för GABA och kunde på så sätt bestämma GABAs fysiologiska koncentrationsnivå i Langerhanska öar från människa. De kunde även visa att dessa jonkanaler blev mera känsliga för GABA vid typ-2-diabetes och att GABA hjälper till att reglera utsöndringen av insulin (artikel 1).

Forskarna isolerade sedan immunceller från blod från människa och studerade effekten av GABA på dessa. De visar att GABA bromsade dessa och även minskade utsöndring av ett stort antal inflammatoriska molekyler (artikel 2).\n– GABAs antiinflammatoriska effekt är viktig för bukspottskörtelns Langerhanska öar eftersom överlevnaden hos insulinproducerande beta-cellerna ökar när toxiska vita blodkroppar hämmas.\n– När beta-celler minskar i antal och försvinner, som är fallet i typ-1-diabetes, minskar även GABA och dess skyddande effekt på beta-cellerna. När inflammatoriska molekyler ökar kan dessa försvaga eller till och med döda de återstående beta-cellerna\nI sina fortsatta studier fokuserar forskarna på att klargöra verkningsmekanismerna för GABA i immunceller och i beta-celler från människa. De kommer också att studera hur läkemedel som redan finns kan öka, minska eller härma effekten GABA, säger Bryndis Birnir.

Artikelreferenser:\n1. Functional characterization of native, high-affinity GABAA receptors in human pancreatic beta cells (2018). Sergiy V. Korol#, Zhe Jin#, Yang Jin, Amol K. Bhandage, Anders Tengholm, Nikhil R. Gandasi, Sebastian Barg, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Derek Laver, Bryndis Birnir*, EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.014

2. GABA regulates release of inflammatory cytokines from peripheral blood mononuclear cells and CD4+ T cells and is immunosuppressive in type 1 diabetes (2018). Amol K. Bhandage, Zhe Jin, Sergiy V. Korol, Qiujin Shen, Yu Pei, Qiaolin Deng, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Masood Kamali-Moghaddam, Bryndis Birnir*,\nEBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.019

Källa: Uppsala Universitet

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 1 juli, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.