Diabetes

Betydelsen av GABA för diabetes stärks av två nya studier

Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.\nDet är känt att nervtransmittorn beta-aminosmörsyra (GABA) har betydelse för diabetes, men mer kunskap behövs för att förstå sambanden i detalj. GABA syntetiseras med hjälp av ett enzym som kallas GAD, dels från aminosyran glutamat i nervceller, men också i de insulinproducerande beta-cellerna i Langerhanska öar i bukspottskörteln. GAD finns två former i, GAD65 och GAD67. Vid typ-1-diabetes förstörs beta-celler medan typ-2-diabetes är associerad med nedsatt beta-cellfunktion och insulinresistens.

Patienter som nyligen har insjuknat i typ-1-diabetes har ofta antikroppar mot GAD65. Däremot har det inte funnits någon stark länk mellan GABA och typ-2-diabetes tills alldeles nyligen när det påvisades att GABA är viktigt för att kunna bevara och även bilda nya beta-celler.

De båda aktuella studierna, som nu publiceras i EBioMedicine (https://www.ebiomedicine.com) förstärker bilden av GABAs betydelse, för båda typerna av diabetes. Forskarna använde jonkanaler som GABA öppnar, GABAA-receptorn, som biologisk sensor för GABA och kunde på så sätt bestämma GABAs fysiologiska koncentrationsnivå i Langerhanska öar från människa. De kunde även visa att dessa jonkanaler blev mera känsliga för GABA vid typ-2-diabetes och att GABA hjälper till att reglera utsöndringen av insulin (artikel 1).

Forskarna isolerade sedan immunceller från blod från människa och studerade effekten av GABA på dessa. De visar att GABA bromsade dessa och även minskade utsöndring av ett stort antal inflammatoriska molekyler (artikel 2).\n– GABAs antiinflammatoriska effekt är viktig för bukspottskörtelns Langerhanska öar eftersom överlevnaden hos insulinproducerande beta-cellerna ökar när toxiska vita blodkroppar hämmas.\n– När beta-celler minskar i antal och försvinner, som är fallet i typ-1-diabetes, minskar även GABA och dess skyddande effekt på beta-cellerna. När inflammatoriska molekyler ökar kan dessa försvaga eller till och med döda de återstående beta-cellerna\nI sina fortsatta studier fokuserar forskarna på att klargöra verkningsmekanismerna för GABA i immunceller och i beta-celler från människa. De kommer också att studera hur läkemedel som redan finns kan öka, minska eller härma effekten GABA, säger Bryndis Birnir.

Artikelreferenser:\n1. Functional characterization of native, high-affinity GABAA receptors in human pancreatic beta cells (2018). Sergiy V. Korol#, Zhe Jin#, Yang Jin, Amol K. Bhandage, Anders Tengholm, Nikhil R. Gandasi, Sebastian Barg, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Derek Laver, Bryndis Birnir*, EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.014

2. GABA regulates release of inflammatory cytokines from peripheral blood mononuclear cells and CD4+ T cells and is immunosuppressive in type 1 diabetes (2018). Amol K. Bhandage, Zhe Jin, Sergiy V. Korol, Qiujin Shen, Yu Pei, Qiaolin Deng, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Masood Kamali-Moghaddam, Bryndis Birnir*,\nEBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.019

Källa: Uppsala Universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...