Debatt

Barn med celiaki behöver både stöd och bröd

För de barn som drabbats av den kroniska autoimmuna sjukdomen celiaki ser det alltmer dystert ut vad gäller stöd och hjälp från samhället, och särskilt från hälso- och sjukvården. Ett nytt förslag från regeringen kan leda till att vården för barn med celiaki blir sämre, och än mer olik beroende på vilken region barnet bor i.

24 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Svenska celiakiförbundet anser att flera av förslagen strider mot både FN:s Barnrättskonvention och Funktionsrättskonvention, där det tydligt framgår att barn har rätt till adekvat och lika vård.

Dietisten är den viktigaste vårdkontakten

Dietister är de som har bäst kunskap och förutsättningar för att ge information och råd till barn med celiaki, att följa upp både hur den glutenfria kosten sköts, samt hur patienten mår i sin sjukdom. Ett av verktygen dietister enligt lag ska ha tillgång till är glutenfria livsmedel på recept, för att bättre kunna kontrollera och säkra upp den glutenfria nutritionsbehandlingen.

Dietisterna är ofta även de som väljer att guida sina patienter ut i samhället med sin nya diagnos. Många tipsar även sina patienter om Svenska Celiakiförbundet för att få råd och stöd som ligger utanför sjukvårdens domän.

Risk för försämrad vård

Socialdepartementet skickade i våras ut ett förslag på remiss rörande hur stödet till barn med bland annat celiaki ska moderniseras, Förutom att åldersgränsen föreslås höjas från 16 till 18 år är det inte någon munter läsning. En ökning av egenavgiften från 480 till 2 500 kronor är det som allra tydligast slår mot de med minst pengar.

Flera av förslagen i den utredning som ligger till grund för remissen handlar om att decentralisera beslut om vård och stöd från staten till regionerna. Det handlar om bedömning av vem som ska kunna få förskrivning, beslut om vilka varor som ska kunna förskrivas, och mycket annat.

Kraftigt försämrad vård

Svenska Celiakiförbundet skickade i juni in ett remissvar och påtalade där att det redan i dag finns flera regioner som i strid med gällande lag tillämpar en generell regel, där de mer eller mindre förbjuder sina anställda att förskriva glutenfria produkter till barn med celiaki. Och i strid med lagen får barn med celiaki i dessa regioner inte några glutenfria produkter på recept. Oftast försvinner samtidigt vårdkontakt med både dietist och läkare när förskrivningen upphör.

Större ojämlikhet och risk att vården uteblir

Det är tydligt för oss att förslaget som skickats ut på remiss rimmar illa med de rättigheter som finns inskrivna i både FN:s Barnkonvention och i Funktionsrättskonventionen, som Sverige har att förhålla sig till. Alla barn har rätt till en adekvat och likvärdig vård, och vår starka förhoppning är att dessa internationella regelverk, tillsammans med intresseföreningar för berörda vårdyrken och andra, ska kunna stoppa förslaget i dess nuvarande form.

Vi är positiva till både ett större omtag och en modernisering av vården och stödet till både barn och vuxna med celiaki. Men vi ser framför oss en bättre, likvärdig och mer inkluderande vård med mer genomtänkt kontakt med dietist, inte en nedmontering av densamma.

Linus Engqvist Richert

Tf generalsekreterare

Svenska Celiakiförbundet

Dietisterna är ofta även de som väljer att guida sina patienter ut i samhället med sin nya diagnos.

Kalkyler & Verktyg

Ny nationell webbutbildning om levnadsvanor för vårdpersonal

Nu lanseras Sveriges första nationella webbutbildning om levnadsvanor. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård som har individuell patientkontakt.

Nina Granberg 29 augusti, 2025 • Uppdaterades 29 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Att prata levnadsvanor med patienter ska vara en självklar del av vårdens uppdrag. Nu lanseras Levnadsvanor.se – fakta och arbetssätt i vården, Sveriges första nationella webbutbildning i ämnet. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård med självständig patientkontakt.

Bakom utbildningen står Nationellt programområde levnadsvanor och Regionala cancercentrum i samverkan, genom den nationella arbetsgruppen för cancerprevention. Syftet är att höja kvaliteten och skapa struktur i arbetet med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge standardiserade råd och vid behov hänvisa vidare till stöd.

Behövs i det dagliga arbetet

Även om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa är välkänt och arbetet med dessa frågor inte är något nytt finns det utmaningar i praktiken. Många chefer och medarbetare beskriver att faktakunskapen brister och att arbetet ofta blir personberoende.

– Det har funnits en efterfrågan av en nationell, grundläggande webbutbildning kring levnadsvanornas betydelse för hälsa och hur man kan jobba med dessa frågor i vården. Det finns flera fina regionala exempel, men att ha en nationellt tillgänglig resurs som är öppen för alla sorters vårdaktörer att använda tycker vi är en styrka, säger Kristine Bergström, processledare för Nationellt programområde levnadsvanor.

Baseras på vårdprogrammet

Utbildningen bygger på det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor och har fokus på fyra områden: tobaks- och nikotinbruk, alkoholbruk, matvanor och fysisk aktivitet. Innehållet är varierat och inkluderar film- och ljudreportage, faktamaterial om sjukdomsrisk och behandlingseffekt, standardiserade råd samt interaktiva övningar.

– En av delarna går ut på att medarbetare från olika delar av vården delar med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Dessa kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och gruppdiskussion, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst.

Ska bidra till mer jämlik hälsa

Enligt ansvariga bakom utbildningen är strukturerat arbete med levnadsvanor avgörande inte bara för individens hälsa utan också för att minska ojämlikhet.

– Hälso- och sjukvården är en av flera aktörer som behöver ta en mer aktiv roll för att stötta människor till hälsosamma levnadsvanor. Alla delar av vården och alla medarbetare kan bidra i detta arbete, säger Mats Börjesson, ordförande i Nationellt programområde levnadsvanor, och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Webbutbildningen är kostnadsfri och tillgänglig HÄR.

Forskning

Ny studie: 100-åringar drabbas av färre sjukdomar

Att bli hundra år innebär inte automatiskt ett liv med många sjukdomar. Tvärtom. En ny svensk studie visar att hundraåringar både drabbas av färre sjukdomar och har en långsammare sjukdomsutveckling än andra äldre.

Nina Granberg 27 augusti, 2025 • Uppdaterades 27 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare vid Karolinska institutet har följt drygt 270 000 personer födda mellan 1920 och 1922, från 70 års ålder och upp till 30 år framåt. Syftet var att undersöka hur hälsa och sjukdom utvecklas över tid hos dem som blir mycket gamla – och hur deras åldrande skiljer sig från andras.

Resultaten, som nyligen publicerats i eClinicalMedicine, utmanar den gängse bilden av att fler levnadsår också innebär fler år med sjukdom.

– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och studiens huvudförfattare.

Mindre sjukdomsbörda efter 90

Med hjälp av nationella hälsoregister har forskarna jämfört sjukdomsbördan hos dem som nådde 100-årsåldern med dem som dog tidigare. Hundraåringarna visade sig ha färre diagnoser totalt sett, och utvecklade dessutom sjukdomar i långsammare takt. Medan sjukdomsbördan ofta ökar snabbt hos många äldre under de sista levnadsåren, planar den i stället ut hos hundraåringarna efter 90.

Det handlar också om vilka sjukdomar de får. Hundraåringar har i högre grad sjukdomar som är isolerade till ett enda organsystem – och betydligt färre fall av multimorbiditet. De löper också lägre risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdomar och neuropsykiatriska diagnoser, och får dem i så fall senare i livet.

En särskild biologisk profil?

En möjlig förklaring är att de som når mycket hög ålder har ett särskilt motstånd mot fysiologiska påfrestningar och sjukdomar – ett slags bevarad homeostas.* Det kan i sin tur vara resultatet av en lycklig kombination av gener, livsstil och miljö.

– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar, säger Karin Modig. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar.

Källa: Modig, K. et al. Disease accumulation and distribution across the lifespan in Swedish centenarians and non-centenarians, eClinicalMedicine, 2025.

* Homeostas innebär kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö – till exempel genom att reglera temperatur, blodsocker och blodtryck – trots yttre och inre förändringar.