Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Debatt

Barn med celiaki behöver både stöd och bröd

För de barn som drabbats av den kroniska autoimmuna sjukdomen celiaki ser det alltmer dystert ut vad gäller stöd och hjälp från samhället, och särskilt från hälso- och sjukvården. Ett nytt förslag från regeringen kan leda till att vården för barn med celiaki blir sämre, och än mer olik beroende på vilken region barnet bor i.

24 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Liten flicka som äter bröd med röd sylt på.
Stock.adobe.com

Svenska celiakiförbundet anser att flera av förslagen strider mot både FN:s Barnrättskonvention och Funktionsrättskonvention, där det tydligt framgår att barn har rätt till adekvat och lika vård.

Dietisten är den viktigaste vårdkontakten

Dietister är de som har bäst kunskap och förutsättningar för att ge information och råd till barn med celiaki, att följa upp både hur den glutenfria kosten sköts, samt hur patienten mår i sin sjukdom. Ett av verktygen dietister enligt lag ska ha tillgång till är glutenfria livsmedel på recept, för att bättre kunna kontrollera och säkra upp den glutenfria nutritionsbehandlingen.

Dietisterna är ofta även de som väljer att guida sina patienter ut i samhället med sin nya diagnos. Många tipsar även sina patienter om Svenska Celiakiförbundet för att få råd och stöd som ligger utanför sjukvårdens domän.

Risk för försämrad vård

Socialdepartementet skickade i våras ut ett förslag på remiss rörande hur stödet till barn med bland annat celiaki ska moderniseras, Förutom att ålders­gränsen föreslås höjas från 16 till 18 år är det inte någon munter läsning. En ökning av egenavgiften från 480 till 2 500 kronor är det som allra tydligast slår mot de med minst pengar.

Flera av förslagen i den utredning som ligger till grund för remissen handlar om att decentralisera beslut om vård och stöd från staten till regionerna. Det handlar om bedömning av vem som ska kunna få förskrivning, beslut om vilka varor som ska kunna förskrivas, och mycket annat.

Kraftigt försämrad vård

Svenska Celiakiförbundet skickade i juni in ett remissvar och påtalade där att det redan i dag finns flera regioner som i strid med gällande lag tillämpar en generell regel, där de mer eller mindre förbjuder sina anställda att förskriva glutenfria produkter till barn med celiaki. Och i strid med lagen får barn med celiaki i dessa regioner inte några glutenfria produkter på recept. Oftast försvinner samtidigt vårdkontakt med både dietist och läkare när förskrivningen upphör.

Större ojämlikhet och risk att vården uteblir

Det är tydligt för oss att förslaget som skickats ut på remiss rimmar illa med de rättigheter som finns inskrivna i både FN:s Barnkonvention och i Funktionsrättskonventionen, som Sverige har att förhålla sig till. Alla barn har rätt till en adekvat och likvärdig vård, och vår starka förhoppning är att dessa internationella regelverk, tillsammans med intresseföreningar för berörda vårdyrken och andra, ska kunna stoppa förslaget i dess nuvarande form.

Vi är positiva till både ett större omtag och en modernisering av vården och stödet till både barn och vuxna med celiaki. Men vi ser framför oss en bättre, likvärdig och mer inkluderande vård med mer genomtänkt kontakt med dietist, inte en nedmontering av densamma.

Linus Engqvist Richert

Tf generalsekreterare

Svenska Celiakiförbundet

Dietisterna är ofta även de som väljer att guida sina patienter ut i samhället med sin nya diagnos.


Dela artikeln

Folkhälsa

Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

Dietisten
Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

Mer kompletta måltider i skolan 

Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

Skollunchen har också förbättringspotential 

Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

Bilderna visar val – inte hela intaget 

Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026. 


Dela artikeln

Koll på kollegor

Hon gör kostråden begripliga

När Helén Sahlstrand började arbeta som dietist saknade hon pedagogiska bilder att använda i patientmötet. Därför började hon utveckla Ät bra!, ett digitalt bildstöd som i dag innehåller omkring 2 000 bilder för olika behov och patientgrupper.

Nina Granberg 22 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Helen-Sahlstrand,-i-köket-2
Helén Sahlstrand.

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.