Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Covid 19

Större risk för svår covid vid typ 2-diabetes

Foto: Mufid Majnun Personer med typ 2-diabetes har signifikant ökad risk för att behöva intensivvård vid covid-19. Det visar en studie som omfattar data om … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Foto: Mufid Majnun

Personer med typ 2-diabetes har signifikant ökad risk för att behöva intensivvård vid covid-19. Det visar en studie som omfattar data om 2,6 miljoner svenskar varav en halv miljon från diabetesregistret. Studien visar även på ökad dödlighet vid covid-19 hos dem med typ 2-diabetes.

I Sverige har omkring en halv miljon diabetes, varav 90 procent typ 2-diabetes. Den svenska studien har undersökt antalet nya fall och sannolikheten för sjukhusinläggning, intensivvårdsbehandling och dödlighet till följd av covid-19 hos personer med diabetes.

Studien, publicerad i The Lancet Regional Health – Europe, jämförde personer med diabetes mot slumpmässigt utvalda ålders-, köns- och regionmatchade kontroller utan diabetes, från befolkningen. Totalt omfattade studien 2,6 miljoner individer i Sverige, varav 500 000 från diabetesregistret.

– Studien visar att risken för personer med typ 2-diabetes att läggas in på sjukhus på grund av covid-19 var 1,4 gånger högre än för dem utan diabetes. Alltså en 40-procentig riskökning, säger Aidin Rawshani, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Även vid omfattande justering för störfaktorer noterades en signifikant ökad risk för intensivvård av patienter med covid-19 med 1,4 gånger och en ökad dödlighet till följd av covid-19 med 1,5 gånger hos personer med typ 2-diabetes jämfört med matchade kontroller.

För personer med typ 1-diabetes noterades en signifikant högre risk för samtliga utfall. Däremot noterades ingen signifikant överrisk för utfallen i statistiska modeller med komplett justering för riskfaktorer.

Studien som pågick 1 januari till 15 augusti 2020 finansierades av Hjärt-Lungfonden, där Kristina Sparreljung är generalsekreterare:

– Forskningen inom diabetesområdet har varit mycket framgångsrik med nya behandlingsmetoder och läkemedel. Men antalet personer med diabetes ökar i Sverige. Nu hoppas vi att de här nya forskningsresultaten ska kunna bidra till att rädda fler liv, säger hon i ett pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden.

Titel: Severe COVID-19 in people with type 1 and type 2 diabetes in Sweden: A nationwide retrospective cohort study

Källa: Göteborgs universitet


Dela artikeln

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Forskning

Inget stöd för blodsockermätare hos friska

En svensk narrativ översikt visar att det saknas vetenskapligt stöd för att kontinuerliga blodsockermätare förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_2121708961
AdobeStock

Översikten som har publicerats i JAMA Internal Medicine sammanfattar det aktuella vetenskapliga kunskapsläget om kontinuerliga blodsockermätare (CGM). Enligt forskarna saknas vetenskapligt stöd för att tekniken förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

CGM utvecklades för personer med typ 1-diabetes och används i dag även av många med typ 2-diabetes. För personer med typ 2-diabetes kan tekniken underlätta behandlingen, minska behovet av upprepade fingerstick och ge en mindre förbättring av långtidsblodsockret, särskilt hos personer med ökad risk för hypoglykemi.

För personer utan diabetes fann forskarna däremot inget vetenskapligt stöd för att kontinuerlig blodsockermätning leder till bättre hälsa eller förebygger sjukdom.

– Det här är en teknik som gör enorm nytta för vissa patientgrupper. Men den används allt mer av grupper där vi inte vet om den gör någon nytta alls, eller om den till och med kan vara skadlig, säger Minna Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin och en av författarna till översikten.

Forskarna varnar också för att normala variationer i blodsockret kan övertolkas, vilket riskerar att leda till onödig oro eller kostförändringar utan dokumenterad nytta. De lyfter även att den ökande användningen bland friska personer kan ta vårdresurser i anspråk när patienter söker hjälp att tolka sina mätvärden.

LÄS MER:



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.