Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Pepp på Generation Pep!

Nyligen arrangerades Pep Forum, där 1 400 engagerade deltagare samlades för att bli inspirerade att fortsätta arbeta för en hållbar framtid för barn och unga.  … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Nyligen arrangerades Pep Forum, där 1 400 engagerade deltagare samlades för att bli inspirerade att fortsätta arbeta för en hållbar framtid för barn och unga. 

Livsmedelsverkets Elin Sandström och Emelie Eriksson deltog i programmet under Pep Forum och talade om barn och ungas matmiljöer och vilka förutsättningar barn har att äta hälsosamt och hållbart under en skoldag, vilket Livsmedelsverket har kartlagt.

Tre viktiga medskick för att förbättra barns möjligheter att äta hälsosamt var:

  • Servera frukt! Hjälp barnen att äta mer frukt och grönt genom att erbjuda alla en frukt under dagen.
  • Våga fråga! Fråga eleverna om de tycker att skolan är en trygg och trivsam plats att vara på – det inkluderar skolrestaurangen!
  • Visa vägen! Sätt gränser för vilken typ av mat som ska vara tillgänglig under skoldagen. Men ta hjälp av eleverna för att ta fram ett schysst utbud i skolkafeterian så att de inte vill gå någon annanstans!
  • Livsmedelsverkets kartläggning av matutbudet för barn och unga.

    Stock.adobe.com



    Forskning

    Hälsosam nordisk kost gav bäst resultat vid fettlever och typ 2-diabetes

    En hälsosam nordisk kost kan bidra till behandling av både typ 2-diabetes och icke-alkoholrelaterad fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskare vid Uppsala universitet jämfört tre olika kostmönster under ett år.

    Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 7 januari, 2026 3 minuters läsning
    IMG_1394

    Foto: Andréa Flores

    Resultaten bygger på en randomiserad kontrollerad studie där 150 personer med typ 2-diabetes eller prediabetes lottades till antingen en anti-lipogen lågkolhydratkost, en hälsosam nordisk kost eller sedvanliga kostråd enligt Nordiska näringsrekommendationer. Efter ett år kunde forskarna visa att den hälsosamma nordiska kosten gav bättre samlade resultat än både lågkolhydratkosten och kontrollkosten.

    – Den hälsosamma nordiska kosten gav de bästa resultaten hos deltagarna med diabetes; drygt 20 procent av leverfettet minskade och blodsockerkontrollen förbättrades över ett år. Mer än hälften av deltagarna fick också remission av sin fettlever. Det gör resultaten lika viktiga för personer med icke-alkoholrelaterad fettlever som för personer med typ 2-diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism, som lett studien. 

    Inte traditionell husmanskost

    Risérus betonar att det inte handlar om traditionell nordisk husmanskost.

    – Kosten som studerats är inte en traditionell nordisk kost med isterband, fläsk och mycket smör, utan en ’nordisk variant på medelhavskosten’, som jag brukar kalla den. Precis som medelhavskosten är den i hög grad växtbaserad, men med lokala nordiska hälsosamma livsmedel, säger han.

    Tre kostupplägg jämfördes

    Deltagarna följde ett av tre kostmönster under ett år:

    1. Anti-lipogen kost, en lågkolhydratkost med låg andel animaliska livsmedel och hög andel fleromättade fetter från växter.
    2. Hälsosam nordisk kost, låg i mättat fett men rik på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker, med fokus på nordiska livsmedel.
    3. Kontrollkost, sedvanliga kostråd enligt Nordiska näringsrekommendationer.

    I samtliga grupper uppmanades deltagarna att begränsa intaget av rött och processat kött, sötade drycker, godis och snacks med tillsatt socker.

    Forskarna hade förväntat sig positiva effekter av alla tre kostmönster, men blev överraskade av hur tydligt den nordiska kosten stack ut.

    – Studien visar att både den anti-lipogena kosten och den nordiska kosten var relativt likvärdiga när det gäller att minska leverfett och det ’onda’ LDL-kolesterolet. Men den hälsosamma nordiska kosten var mer effektiv när det gäller att sänka blodsockret på lång sikt och hade också mer gynnsamma effekter på kroppsvikt, inflammation och blodfettsprofil samt minskade tecken på leverskada, säger Ulf Risérus.

    Kost utan kalorirestriktion

    Kosterna åts ad libitum, det vill säga utan uttalat mål om kalorirestriktion eller viktnedgång. Trots det gick deltagarna i den nordiska kostgruppen ned i vikt.

    – Även om deltagarna fick äta så mycket de ville av de rekommenderade livsmedlen gick de ändå ned i vikt. I många tidigare studier har kaloriintaget begränsats, vilket kan vara effektivt på kort sikt men ofta är svårt att följa över längre tid, säger studiens försteförfattare Michael Fridén.

    Enligt forskarna förklarade viktnedgången endast drygt hälften av effekten på leverfett, vilket tyder på att kostens sammansättning i sig haft betydelse.

    – Det är mycket intressant, eftersom det tyder på att kosten i sig har bidragit till att minska fettinlagringen i levern, men sannolikt också till förbättrad blodsockerkontroll och blodfetter samt minskad inflammation”, säger Ulf Risérus.

    Exempel på livsmedel i den hälsosamma nordiska kosten

    Havre, råg, havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor, fet fisk som makrill och lax. Därutöver även magra naturella mejeriprodukter och växtbaserade matfetter.

    Läs mer: Fridén, M., Rosqvist, F., Kullberg, J. et al. Effects of an anti-lipogenic low-carbohydrate high polyunsaturated fat diet or a healthy Nordic diet versus usual care on liver fat and cardiometabolic disorders in type 2 diabetes or prediabetes: a randomized controlled trial (NAFLDiet). Nat Commun 16, 11130 (2025). https://doi.org/10.1038/s41467-025-65613-2



    Diabetes

    Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

    Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

    Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
    IMG_1364

    Foto: AdobeStock



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.