Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.

Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) uppfyller inte längre kriterierna för sjukdomen i unga vuxenår. Det visar en svensk långtidsstudie som följt drygt 2 500 personer. Forskarna konstaterar också att flera faktorer hos unga som ökar risken för vuxen-IBS är påverkbara.

Kunskapen om hur IBS utvecklas från tonår till vuxenliv har hittills varit begränsad, trots att faktorer i tidig ålder antas ha betydelse för sjukdomsförloppet. 

Den aktuella studien, publicerad i Gastroenterology, bygger på data från den svenska födelsekohorten BAMSE vid Karolinska Institutet. Totalt ingick 2 539 personer födda på 1990-talet, som vid 16 och 24 års ålder rapporterade IBS-symtom enligt en internationellt etablerad skattningsmodell.

IBS är inte ett statiskt tillstånd

Den starkaste riskfaktorn för IBS vid 24 års ålder var att ha haft IBS redan i tonåren. Samtidigt visade resultaten att prognosen ofta är god. Två av tre deltagare som uppfyllde IBS-kriterier vid 16 års ålder gjorde det inte längre vid 24.

– Våra resultat visar att IBS hos unga inte är ett statiskt tillstånd. För många förbättras symtomen över tid, och samtidigt kan vi nu bättre identifiera dem som löper ökad risk för kvarstående besvär, säger Jessica Sjölund, forskande läkare inom gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Utöver IBS i tonåren identifierades flera faktorer som ökade risken för IBS i unga vuxenår, däribland återkommande buksmärta, psykologisk stress, nedsatt självskattad hälsa, otillräcklig sömn och födoöverkänslighet. En särskilt stark riskfaktor för att IBS vid 16 års ålder skulle kvarstå var att minst en förälder hade IBS.

Förebyggande insatser

– Sambandet mellan generationer tyder på att både genetiska faktorer och delade miljö- och beteendemönster spelar roll. Det öppnar också för förebyggande strategier riktade till familjer där IBS redan finns, säger Ola Olén, överläkare i pediatrisk gastroenterologi och adjungerad professor vid Karolinska Institutet.

Forskarna betonar att resultaten är kliniskt relevanta eftersom flera av de identifierade riskfaktorerna är potentiellt påverkbara. Magnus Simrén, överläkare och professor i gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, säger:

– Tidiga insatser kring sömn, psykiskt välbefinnande och mag-tarmbesvär i tonåren, och i familjer där flera är drabbade, skulle kunna minska risken för långvariga symtom senare i livet

Läs mer HÄR.