Pepp på Generation Pep!

Nyligen arrangerades Pep Forum, där 1 400 engagerade deltagare samlades för att bli inspirerade att fortsätta arbeta för en hållbar framtid för barn och unga. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Nyligen arrangerades Pep Forum, där 1 400 engagerade deltagare samlades för att bli inspirerade att fortsätta arbeta för en hållbar framtid för barn och unga.

Livsmedelsverkets Elin Sandström och Emelie Eriksson deltog i programmet under Pep Forum och talade om barn och ungas matmiljöer och vilka förutsättningar barn har att äta hälsosamt och hållbart under en skoldag, vilket Livsmedelsverket har kartlagt.

Tre viktiga medskick för att förbättra barns möjligheter att äta hälsosamt var:

Servera frukt! Hjälp barnen att äta mer frukt och grönt genom att erbjuda alla en frukt under dagen.

Våga fråga! Fråga eleverna om de tycker att skolan är en trygg och trivsam plats att vara på – det inkluderar skolrestaurangen!

Visa vägen! Sätt gränser för vilken typ av mat som ska vara tillgänglig under skoldagen. Men ta hjälp av eleverna för att ta fram ett schysst utbud i skolkafeterian så att de inte vill gå någon annanstans!

Livsmedelsverkets kartläggning av matutbudet för barn och unga.

Stock.adobe.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.