Mobilapp gav bättre matvanor

Mindre söta drycker och onyttigt snacks, men också minskad skärmtid. En mobilapp på flera språk hjälpte föräldrar att ge sina barn hälsosammare vanor, visar en studie.

Redaktionen 24 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Drygt 500 familjer med små barn har nu deltagit i en studie där en mobilapp testades för att förbättra kostvanorna. Appen MINISTOP 2.0 har utformats av forskare vid Karolinska institutet.

– En viktig och unik aspekt av studien är att appen anpassats till flera språk såsom svenska, somaliska, arabiska och engelska för att nå ut till så många familjer som möjligt, säger forskaren Marie Löf vid Karolinska institutet.

Under de sex månader som studien pågick fick föräldrarna information om hälsosamma levnadsvanor via appen. De hade även möjlighet att registrera barnets intag av frukt, grönsaker, sötsaker, snacks och sockersötade drycker. De kunde också anteckna barnets fysiska aktivitet och skärmtid.

– Publikationen visar att barnen i interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre intag av söta och salta snacks, söta drycker, samt mindre skärmtid, säger forskaren Christina Alexandrou vid Karolinska institutet.

Resultaten är viktiga för hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården, menar forskarna.

– Vi har visat att vi med ett digitalt verktyg kan göra skillnad och appen kommer nu att implementeras vid ett flertal barnavårdscentraler i Sverige. Vi når många familjer oavsett språk och vi kan bidra till hälsosammare levnadsvanor hos små barn, samt bidra till att föräldrar känner sig stärkta i sitt föräldraskap kopplat till levnadsvanor, säger Marie Löf.

(Källa: forskning.se)

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Undernäring hos äldre

Ekots kartläggning: Dyrare råvaror försvinner från äldres menyer

Feta mejeriprodukter, lax och nötkött har minskat eller försvunnit från menyerna i äldreomsorgen i ett antal svenska kommuner. Det visar en kartläggning som Ekot och P4 har genomfört om hur stigande matpriser påverkar måltiderna för äldre.

Nina Granberg 27 januari, 2026 • Uppdaterades 27 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Totalt svarade 211 av landets kommuner på Ekots och P4:s frågor om hur stigande matpriser påverkat äldreomsorgens menyer. Av dessa uppgav drygt 30 att de dragit ned på eller helt tagit bort vissa råvaror. Det handlar bland annat om lax, nötkött, Bregott och feta mejeriprodukter.

I flera kommuner motiveras förändringarna med ökade livsmedelskostnader och krav på budget i balans. Enligt kartläggningen har vissa kommuner även höjt matavgifter eller bytt till billigare råvarualternativ för att hålla nere kostnaderna.

Dietister och forskare varnar samtidigt för konsekvenserna när energirikare livsmedel tas bort ur kosten. Lisa Thungren, dietist inom primärvården i Region Västmanland, pekar på riskerna:

– Det kan generera fler äldre med undernäring som i sig medför en minskad livskvalitet för individen.

Livsmedelsverkets kostrekommendationer för äldre med nedsatt aptit betonar vikten av hög näringstäthet, där protein och fett spelar en central roll. Ekots kartläggning aktualiserar därmed frågan om hur kommunala besparingar påverkar möjligheten att följa dessa rekommendationer i praktiken.