Mindre söta drycker och onyttigt snacks, men också minskad skärmtid. En mobilapp på flera språk hjälpte föräldrar att ge sina barn hälsosammare vanor, visar en studie.
Drygt 500 familjer med små barn har nu deltagit i en studie där en mobilapp testades för att förbättra kostvanorna. Appen MINISTOP 2.0 har utformats av forskare vid Karolinska institutet.
– En viktig och unik aspekt av studien är att appen anpassats till flera språk såsom svenska, somaliska, arabiska och engelska för att nå ut till så många familjer som möjligt, säger forskaren Marie Löf vid Karolinska institutet.
Under de sex månader som studien pågick fick föräldrarna information om hälsosamma levnadsvanor via appen. De hade även möjlighet att registrera barnets intag av frukt, grönsaker, sötsaker, snacks och sockersötade drycker. De kunde också anteckna barnets fysiska aktivitet och skärmtid.
– Publikationen visar att barnen i interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre intag av söta och salta snacks, söta drycker, samt mindre skärmtid, säger forskaren Christina Alexandrou vid Karolinska institutet.
Resultaten är viktiga för hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården, menar forskarna.
– Vi har visat att vi med ett digitalt verktyg kan göra skillnad och appen kommer nu att implementeras vid ett flertal barnavårdscentraler i Sverige. Vi når många familjer oavsett språk och vi kan bidra till hälsosammare levnadsvanor hos små barn, samt bidra till att föräldrar känner sig stärkta i sitt föräldraskap kopplat till levnadsvanor, säger Marie Löf.
Den vetenskapliga grunden och de avvägningar som gjorts beskrivs i rapporten ”Kostråd för att främja ett hälsosamt åldrande”. Nu går förslaget ut på remiss och Livsmedelsverket välkomnar synpunkter från berörda myndigheter, pensionärsorganisationer, hälso- och sjukvård, företrädare för livsmedelsbranschen och andra aktörer.
I rapporten presenteras de föreslagna råden, men de är ännu inte formulerade eller anpassade för allmänheten. Ett exempel på anpassad text bifogas för att ge en inblick i hur informationen kan komma att se ut, men ingår inte i själva remissen.
De uppdaterade råden ska ligga till grund för ett nytt informationsmaterial som vänder sig till personer 65+ och tas fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. De färdiga kostråden planeras att presenteras under våren 2026.
Exempel på förändringar utifrån remissunderlaget
Nytt råd: Baljväxter ofta, gärna varje dag (bönor, ärtor, linser).
Nytt råd: Ät gärna ägg (kopplat till att täcka proteinbehov).
Nytt råd: Ät gärna kött från fågel (kopplat till att täcka proteinbehov)
Delvis förändrat: Rådet om energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel breddas (tidigare låg fokus främst på socker och sockerrika livsmedel).
Rådet om rött kött ligger kvar på max 350 gram i veckan, men i vissa fall kan protein- och energibehov göra att rådet behöver vägas mot andra behov.
Justering: I rådet om nötter ingår frön inte längre i den rekommenderade mängden.
USA:s nya kostråd väcker debatt -
Svenska experter: stå fast vid NNR
USA:s nya kostråd har fått stor uppmärksamhet. I sociala medier används råden redan som argument i debatter om allt från kött till klimat. Men svenska experter menar att dietister tryggt kan luta sig mot NNR och svenska kostråd när budskap krockar och förvirrar.
Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, vill inte recensera dem.
– Vi kommenterar generellt inte andra länders kostråd.
Men hon konstaterar att de skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av typisk skräpmat behöver minska.
– Vi ser att de har fokus på att man ska äta riktig mat och skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också.
Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora menar hon. Det gäller särskilt för rött kött och fett. Därför uppmanar hon dietister att stå stadigt i de nordiska och svenska rekommendationerna.
Åsa Brugård Konde. Foto: Livsmedelsverket
– Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.
Köttmängderna är helt hälsobaserade
En återkommande fråga på sociala medier gäller påståenden om att svenska kostråd skulle vara mer styrda av klimatmål än hälsa.
– Det stämmer verkligen inte. Vi har tagit in miljöaspekter, men det har inte påverkat mängdrekommendationerna, säger Åsa Brugård Konde.
Hon betonar att nivån på till exempel köttintag i svenska råd är hälsobaserad. Men vi ger också information om fördelarna med svenskt, särskilt naturbeteskött, som ett bra val ur miljösynpunkt och för djuren.
Oro för folkhälsan
Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, följer utvecklingen med oro. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.
– Jag är bekymrad och tycker det är väldigt ledsamt.
Hon reagerar både på hur råden tagits fram och på delar av innehållet.
– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter.
Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.
– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt.
Hon pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.
När “processat” blir en fälla
De amerikanska riktlinjerna använder inte den ofta ifrågasatta NOVA-klassificeringen, utan i stället begreppet “highly processed foods”. Men även det kan skapa missförstånd, menar Åsa Brugård Konde.
– Mycket av de processade livsmedel som man bör äta mindre av handlar om snacks, godis och läsk. Men det finns också processat som kan vara en del av en hälsosam kost, som yoghurt och fullkornsbröd.
Fokusera på individen
Mai-Lis Hellenius menar att turbulensen i USA gör det ännu viktigare att dietister i Sverige lutar sig mot den nordiska kunskapsbasen.
– I all den här röran nu, så framstår ju de nordiska näringsrekommendationerna och våra svenska uppdaterade kostråd som ännu bättre.
Hennes budskap till dietister är att hålla fast vid dessa, men att samtidigt fokusera på individen.
– Våga ta debatten och lita på att du har den samlade kunskapen, men glöm inte att se individens unika behov och situation.
FAKTA: USA:s kostråd i korthet
“Eat real food” är huvudbudskapet.
Råden uppmanar till en kraftig minskning av “highly processed foods”, bland annat sådant med raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och högt natriuminnehåll.
Protein ska prioriteras vid varje måltid, med målet 1,2–1,6 g/kg kroppsvikt och dag.
Fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker lyfts fram (mål: 3 portioner/dag vid 2 000 kcal).
Fullkorn rekommenderas (mål: 2–4 portioner/dag vid 2 000 kcal).
Tillsatt socker: en måltid bör innehålla max 10 gram.
Natrium: från 14 år rekommenderas <2 300 mg per dag.
Mättat fett: bör generellt inte överstiga 10 E%.
Alkohol: “drick mindre alkohol” för bättre hälsa, och vissa grupper bör undvika helt.
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
