Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Energidrycksboomen: "Lätt att bli beroende"

Konsumtionen av energi- och sportdrycker ökar stadigt bland barn och unga. Försäljningen av den typ av drycker har fyrdubblats på tio år. Vad gör det med hälsa och välmående? 

Kajsa Asp 20 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning
Jacob Gudiol och Sabina Karlsson.

Foto: Pressbild

Enligt riksmaten ungdom 2016-2017 är cola­drycker, kaffe och te större källor till koffeinintaget hos barn och ungdomar än vad energi­dryckerna är. Dock talar nyare statistik för att konsumtionen av energidrycker har ökat kraftigt, vilket troligtvis även speglar ungdomarnas dryckes­vanor. 

– Det är mycket möjligt att det skulle se annorlunda ut om vi gör en ny matvaneundersökning, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverkets avdelning Råd och reglering.

Det finns ingen juridisk åldersgräns för energidryckerna och det finns alltid butiker som struntar i handelns frivilliga överenskommelse som innebär att man behöver vara minst 15 år för att få köpa dem.

– Efsa har dragit slutsatsen att en måttlig konsumtion av energidryck är säker. Men innehål­let i dryckerna varierar. Vissa har betydligt högre mängd koffein än andra och även vid en måt­tlig konsumtion behövs det inte så mycket för att yngre ungdomar ska reagera.

Det är främst koffeinet som bidrar till de oönskade effekterna. De övriga ämnen som är tillsatta, såsom höga halter av B-vitaminer, taurin, guarana och ginseng, är inte lika väl undersökta.

– De flesta vuxna och äldre ungdomar kan dricka en burk om dagen av en energidryck med lite lägre koffeinhalt utan att få oönskade effekter. För en elvaåring kan det räcka med en halv burk av en sort med lägre koffeinhalt för att få problem med sömnen. Det är också relativt vanligt med hjärtklappning, att bli lite speedad, samt rastlöshet, spänningar, yrsel och illamående. Alla de effekterna är övergående, säger Sabina Litens Karlsson.

Sömnen påverkas även av relativt små mängder koffein. Halveringstiden kan av genetiska orsaker variera mellan tre och sju timmar, och beror även på om man är van vid koffein. För den som har en lägre kroppsvikt och är ovan blir halterna i blodet högre.

Om man dricker energidrycker ofta är risken att hälsan påverkas även på längre sikt. Det är lätt att bli beroende av koffeinet och känslan av att vara pigg och fokuserad. 

Barn är känsligare och bygger kanske snabbare upp ett beroende.

Livsmedelsverket ser även en fara i att energi­dryckerna kan bli en ersättning för bra mat och bra mellanmål, vilket innebär risk för näringsbrister. De som är sötade med socker har ungefär samma sockerhalt som läsk och kan bidra till övervikt. Även tandhälsan riskerar att försämras, både på grund av socker och eftersom sura ämnen i dryckerna kan ge frätskador på tänderna.

Jacob Gudiol, som är en av Sveriges mest pålästa vad gäller kost och träning, konstaterar att det inte finns någon definition för energidrycker och dess innehåll. Och hur hälsan påverkas är inte studerat.

– Barn är känsligare och bygger kanske snabbare upp ett beroende.

Han poängterar att yngre människor konsumerar koffein på ett annat sätt än vid traditionellt kaffedrickande. Koffeindrycker används till exempel i samband med träning som ofta sker på kväl­len, och gaming på kvällar och nätter. Medan kaffe korrelerar med många positiva hälsoparametrar så är de långsiktiga effekterna av energidrycker inte studerade. Koffeinmängden och övrigt innehåll i dryckerna varierar, till skillnad från kaffet där det är mer standardiserat.

– Folk har ofta ingen koll på vad burkarna innehåller, eller att det kan vara stora skillnader i mängden koffein – upp till sex gånger högre i vissa burkar.

I forskningsstudier om ökad prestation, som görs på vuxna, ges ofta 3-6 milligram koffein per kilo kroppsvikt. 

– En liten tjej som väger 40 kilo, som dricker en energidryck med 200 milligram koffein, får i sig dessa mängder när hon kanske ska sitta still och vara koncentrerad. Det är inte konstigt att det leder till ångestkänslor och hjärtklappning. Om man dricker den på eftermiddagen är koffeinhalten i blodet fortfarande hög när man ska sova. Det leder till sämre sömn, och mindre djupsömn, man blir trött på morgonen, och många tar då en energi­dryck för att vakna och bli piggare. Det är lätt att hamna i en ond cirkel, säger Jacob Gudiol.

Om man däremot vet hur man använder det kan det användas på ett positivt vis:

– Koffein i mindre doser ökar fokus och koncentration. De som köper energidryck för att de är trötta under skoldagen kanske tar till sig undervisningen bättre, och kanske är mer trötta på kvällen när det är dags att sova. Men på gruppnivå är det nog inte så bra. Det är svårt att veta vilken dos som är lagom och när man ska dricka energidrycken för att koffeinet inte ska påverka sömnen. 

De andra ämnena som ofta ingår i energi­dryckerna har inte heller visats utgöra någon hälso­risk. BCAA (grenade aminosyror) finns även i proteinet i maten vi äter, och taurin finns bland annat i kyckling. Vissa av dryckerna innehåller väldigt höga halter av vitaminer, men utgör ingen hälsorisk om man dricker en burk per dag.

Han menar att det främsta problemet med energidryckerna är att de påverkar sömnen, och att många inte förstår att det kan påverka det psykiska måendet. 

– Om man kan visa att det är problem vore det önskvärt med en åldersgräns eller gräns för hur mycket koffein en dryck får innehålla. Men vi har inte data på hur konsumtionen ser ut eller vid vilken koffeinnivå man i så fall skulle sätta gränsen. Det behövs fler undersökningar som Riksmaten för att vi ska kunna veta, och de behöver göras oftare.



Kostråd & riktlinjer

Nya brittiska riktlinjer ger evidensbaserat stöd vid kostbehandling av kronisk förstoppning

Kiwifrukt, rågbröd och vatten med hög mineralhalt kan spela en viktig roll i kostbehandlingen av kronisk förstoppning. Det visar de första renodlade, evidensbaserade kostriktlinjerna för vuxna med kronisk förstoppning.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 Uppdaterades 24 oktober, 2025 4 minuters läsning
IMG_1157

Foto: AdobeStock

Riktlinjerna som är godkända av British Dietetic Association (BDA) har tagits fram av forskare vid King’s College London. Syftet är att förbättra hur denna vanliga och ofta långvariga magåkomma hanteras i vården och hur patienter själva kan förebygga och lindra sina symtom.

Kronisk förstoppning påverkar livskvaliteten kraftigt och innebär en betydande belastning på både individ och sjukvård. Trots det har kostråden hittills ofta varit generella och ibland föråldrade. Vanligtvis har det handlat om att öka fiber- och vätskeintaget.

 ”Ät mer fibrer” räcker inte

De nya brittiska riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av över 75 kliniska studier. Ett expertteam bestående av dietister, nutritionister, gastroenterologer, fysiologer och allmänläkare har tagit fram 59 rekommendationer och 12 prioriterade forskningsområden med hjälp av GRADE-metodiken.

– För första gången har vi kunnat ge tydliga råd om vilka koststrategier som faktiskt hjälper, och vilka som saknar vetenskapligt stöd, säger Eirini Dimidi, Reader in Nutritional Sciences vid King’s College London och huvudförfattare till studien.

Bland de kostkomponenter som visat sig kunna förbättra symtom finns psylliumfiber, vissa probiotiska stammar och magnesiumoxid, samt livsmedel som kiwifrukt, rågbröd och mineralrikt vatten.

I kontrast till detta fann forskarna svagt eller otillräckligt stöd för allmänt formulerade ”högfiberkoster” och för senna-preparat, som ofta används som växtbaserade laxermedel.

– Att kunna lindra tillståndet genom kostförändringar gör det möjligt för fler att själva hantera sina symtom och förhoppningsvis förbättra sin livskvalitet, säger Eirini Dimidi.

Åsa Doktár Wilén, leg. dietist på Danderyds sjukhus och verksam inom gastroenterologi, vad tycker du om de nya brittiska riktlinjerna? Verkar de överensstämma med den kostbehandling ni rekommenderar?

– Riktlinjerna känns mycket välkomna, vi behöver stärka de råd vi ger med evidens. I dag utgår många från ökat fiber- och vätskeintag som grund i sin kostbehandling, vilket också framgår av material som riktar sig till både patienter och läkare, som 1177 och Internetmedicin. Det finns också många tillskott som marknadsförs starkt utan tydlig evidens, vilket vi i och med dessa riktlinjer nu kan få mer kunskap om – och därigenom bättre stötta patienter som söker lösning på sin problematik.

Finns det ett behov av liknande svenska riktlinjer?

– Både ja och nej. Evidensen finns nu med denna publikation, även om författarna också har lämnat flera konkreta förslag på fortsatta studier för att stärka upp evidensen ytterligare. Vi behöver också konsensus bland berörda parter i Sverige, bland annat Dietisternas riksförbund och Svensk gastroenterologisk förening, för implementering av evidensen i kliniken och anpassning utifrån svenska förhållanden, säger hon.

Första kostspecifika riktlinjerna

Tidigare internationella riktlinjer, exempelvis från American Gastroenterological Association (AGA) och European Society of Neurogastroenterology and Motility (ESNM), har visserligen inkluderat vissa kostråd, men de har främst fokuserat på farmakologisk behandling och andra medicinska åtgärder. BDA:s nya dokument är det första som uteslutande fokuserar på kostbehandling och som systematiskt graderar evidensen för enskilda livsmedel och kosttillskott vid kronisk förstoppning.

Fokus på praktiska utfall

Riktlinjerna betonar utfallsmått som avföringsfrekvens, konsistens, krystning och livskvalitet, vilket gör dem mer användbara i personcentrerad vård. En klinikeranpassad verktygsguide har också tagits fram för att underlätta implementering i olika vårdmiljöer.

– Att äta fiberrikt är bra för hälsan i stort, men vår genomgång visar att evidensen för just kronisk förstoppning är svag. Däremot ser vi nya strategier som kan hjälpa patienter, och ett stort behov av fler högkvalitativa studier inom området, säger Eirini Dimidi.

Ett genombrott 

Seniorförfattaren Kevin Whelan, professor i dietetik vid King’s College London, beskriver riktlinjerna som ett genombrott:

– Personer som lider av förstoppning kan nu få uppdaterade råd baserade på bästa tillgängliga evidens för att förbättra sina symtom och sitt välbefinnande. Med fortsatt forskning finns potential att på sikt förbättra livskvaliteten avsevärt, säger han.

Yvonne Jeanes, forskningschef vid British Dietetic Association, framhåller också betydelsen av dokumentet:

– Dessa riktlinjer är en utmärkt resurs för dietister och andra vårdprofessioner. De stärker ett mer kostinriktat och evidensbaserat arbetssätt vid behandling av kronisk förstoppning, säger Yvonne Jeanes.

Behov av mer forskning

Forskarna konstaterar att även om vissa livsmedel och tillskott visat effekt, är den samlade evidensen fortfarande begränsad. De flesta studier har fokuserat på enskilda komponenter snarare än hela kostmönster, något som bör ändras framöver.

De nya riktlinjerna markerar ändå ett viktigt steg mot att ge både vårdpersonal och patienter bättre stöd för att behandla kronisk förstoppning genom kosten.

Läs mer: Journal of Human Nutrition & Dietetics och Neurogastroenterology & Motility (2025)


Dela artikeln

Forskning

Blåbär i spädbarnsåldern kan minska allergisymtom

Dagligt intag av blåbär under spädbarnsåren kan bidra till att minska allergisymtom och påverka utvecklingen av immunförsvaret. Det visar en amerikansk studie där dietisten och forskaren Stina Bodén vid Umeå universitet har medverkat.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 Uppdaterades 22 oktober, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_281699321

Foto: AdobeStock

I studien deltog 76 friska, ammande spädbarn från Denverområdet i USA. Under sju månader fick hälften av barnen dagligen ett pulver som motsvarade två matskedar blåbär, medan den andra hälften fick ett placebopulver utan blåbär.

Föräldrarna rapporterade in eventuella allergiliknande symtom, samtidigt som forskarna analyserade blod- och avföringsprover för att mäta immunmarkörer och tarmbakterier.

Färre symtom i blåbärsgruppen

Vid studiens start hade flera barn i blåbärsgruppen redan allergiliknande besvär, särskilt från luftvägarna. När studien avslutades hade dessa barn i högre grad blivit av med sina symtom, framför allt andningsrelaterade, jämfört med barnen som fick placebo.

– Det är särskilt intressant att vi såg en minskning av IL-13, en inflammatorisk markör kopplad till allergi, samtidigt som IL-10, som har antiinflammatoriska egenskaper, ökade. Det tyder på en möjlig dubbel effekt av blåbären, säger Stina Bodén, dietist och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Påverkan på immunförsvaret

Resultaten tyder på att blåbärskonsumtion i tidig ålder kan bidra till att lindra allergiska symtom och möjligen påverka utvecklingen av immunförsvaret. Forskarna såg även samband mellan vissa tarmbakterier och immunmarkörerna IL-10 och IL-13, vilket pekar på tänkbara mål för framtida forskning.

– Våra resultat tyder på att blåbär kan påverka utvecklingen av immunförsvaret under spädbarnsåldern, men mer evidens behövs liksom att studera vad i blåbären som skapar effekterna, säger hon.

Forskarna betonar att resultaten är preliminära. Fler studier krävs för att bekräfta sambandet och förstå vilka ämnen i blåbären som ligger bakom effekterna – och om andra livsmedel kan ha liknande påverkan.

IMG_1156
Stina Bodén. Foto: Hans Karlsson

Pulvret som användes i studien kom inte från vilda blåbär, utan från odlade så kallade highbush blueberries.

Läs mer: Blueberry Consumption in Early Life and Its Effects on Allergy, Immune Biomarkers, and Their Association with the Gut Microbiome, Nutrients, 2025.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.