Var tredje gymnasietjej har järnbrist

En studie från Lunds universitet visar att 38 procent av gymnasietjejerna lider av järnbrist. Andelen är särskilt hög bland vegetarianer och veganer, där nästan 70 procent har för låga järnnivåer.

17 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare vid Lunds universitet undersökte 475 kvinnliga gymnasieelever i Malmö och Lund för att kartlägga järnbrist i åldersgruppen. Deltagarna fick svara på frågor om kost och menstruation samt lämna blodprov för att mäta ferritin och hemoglobin – två viktiga markörer för kroppens järnnivåer.

– Tonårstjejer har ett extra stort behov av järn, men många får inte i sig tillräckligt via kosten, säger Moa Wolff, forskare och specialistläkare.

Köttätare har bättre järnstatus

Studien visar att nästan var tredje gymnasietjej har järnbrist, men siffran är mer än dubbelt så hög bland de som utesluter kött ur kosten. Tre procent av deltagarna hade allvarlig järnbrist, så kallad järnbristanemi, vilket kan ge symtom som extrem trötthet och yrsel.

– Det är positivt att fler väljer en mer växtbaserad kost eftersom det har hälsofördelar och är bra för miljön. Men man måste tänka på hur man får i sig järn, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Hur kan man motverka järnbrist?

Enligt forskarna handlar det inte bara om hur mycket järn man får i sig, utan också hur väl kroppen kan ta upp det.

– Fullkorn och baljväxter som bönor, ärtor och linser är bra källor till järn, men för att kroppen ska kunna ta upp det effektivt bör man kombinera det med C-vitaminrika livsmedel som citrusfrukter eller surdegsbröd. Samtidigt kan drycker som kaffe och te minska upptaget, säger Anna Stubbendorff.

Studien visade också att de som åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist. Forskarna hoppas nu kunna utveckla en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera tonårstjejer i riskzonen för järnbrist.

Iron insight: exploring dietary patterns and iron deficiency among teenage girls in Sweden, European Journal of Nutrition

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...