Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Barn med ARFID löper högre risk för andra sjukdomar

Barn som lider av den restriktiva ätstörningen ARFID har en ökad risk att utveckla andra sjukdomar, såsom epilepsi och kroniska lungsjukdomar. De löper också större risk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt en ny studie från Karolinska institutet.

3 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Barn vägrar äta mat

Foto: Stock.adobe.com

ARFID står för avoidant restrictive food intake disorder och innebär att barnet undviker viss mat på grund av smak, konsistens, lukt eller utseende. Många upplever också rädsla för att sätta i halsen eller kvävas vid måltider, vilket kan leda till kraftigt begränsat matintag. Vissa barn har även dålig aptit.

– Våra resultat visar att ARFID är mer än bara en ätstörning – det är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med andra allvarliga hälsoproblem. Detta understryker vikten av att vården tar ett helhetsgrepp på dessa barns behov, säger forskaren Lisa Dinkler vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

En ätstörning med allvarliga konsekvenser

ARFID kan orsaka näringsbrist, viktnedgång och bristande tillväxt. Men i vissa fall kan också ätstörningen leda till övervikt om barnet endast äter en smal grupp livsmedel, ofta energirik men näringsfattig mat.

– Som exempel kanske barnet bara vill äta mat som är beige och då blir det bara pommes, glass, chips och pannkakor. Det finns även extrema fall dokumenterade där barn blivit blinda på grund av brist på vitamin A, säger Lisa Dinkler.

Högre risk för neuropsykiatriska och fysiska sjukdomar

I studien deltog närmare 31 000 barn från det svenska tvillingregistret, varav drygt 600 barn mellan 6 och 12 år hade diagnosen ARFID. Forskarna fann att barn med ätstörningen hade tio gånger högre risk att ha intellektuell funktionsnedsättning och autism jämfört med barn utan diagnosen.

Även fysiska sjukdomar var vanligare hos dessa barn. Forskarna såg en ökad förekomst av:

  • Refluxsjukdom, som kan orsaka sura uppstötningar och halsbränna
  • Epilepsi
  • Kroniska lungsjukdomar
  • Behov av bättre anpassad vård

    Studien visade även att barn med ARFID fick fler medicinska diagnoser och behövde längre sjukhusvistelser än andra barn. Forskarna såg ingen skillnad mellan pojkar och flickor.

    – Vi hoppas att de här insikterna kan bidra till förbättrad upptäckt och mer anpassad vård, vilket skulle kunna förbättra prognosen för barn med ARFID, säger Lisa Dinkler.

    Forskarna betonar vikten av att sjukvården tar ett helhetsgrepp på dessa barns hälsa, då ARFID ofta samexisterar med andra allvarliga medicinska och psykiatriska tillstånd.

    Mental and somatic conditions in Swedish children with the broad avoidant restrictive food intake disorder phenotype, Jama Pediatrics.



    Folkhälsa

    Matvanorna i Norden går åt fel håll

    Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

    Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
    AdobeStock_1549146029

    Foto: AdobeStock

    56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

    Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

    -Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

    Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

    Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

    Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

    Tydliga skillnader mellan grupper

    Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

    • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
    • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
    • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

    Politiska verktyg lyfts fram

    Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

    • Sänkt moms på frukt och grönsaker
    • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
    • Reklambegränsningar riktade till barn
    • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

    Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

    Fakta: Vad är NORMO?

    NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

    Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

    Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


    Dela artikeln

    Livsmedel

    EU ska undersöka mikroplaster i mat

    Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

    Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
    AdobeStock_1759119640

    Foto: AdobeStock

    Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

    - Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

    Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

    Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

    Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.