Ändra attityden till fullkornsbröd

De flesta, ungdomar och unga vuxna i synnerhet, äter alldeles för lite fullkorn. Parallellt med att ohälsan kryper nedåt i åldrarna, vill Brödinstitutet ändra på … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

De flesta, ungdomar och unga vuxna i synnerhet, äter alldeles för lite fullkorn. Parallellt med att ohälsan kryper nedåt i åldrarna, vill Brödinstitutet ändra på attityden till fullkornsbröd hos yngre vuxna.

Brödinstitutets årliga opinionsundersökning Brödtermometern visar att fullkorn är mer uppskattat i de högre åldrarna och att ju yngre ålder, desto större benägenhet att välja bort fullkorn. Det är ett folkhälsoproblem då fullkorn numera visat sig vara den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i allra högsta grad, bland annat genom att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer såsom tjock- och ändtarmscancer.

För att få unga att förstå fullkornsbrödets fördelar går nu Brödinstitutet ut med en kampanj vid namn ”Det torra livet på Brödinstitutet”. Kampanjen består av en semidokumentär filmserie med en stor portion självdistans, där vi får följa med när karaktärerna Gunnar, Daniel och Bella från Brödinstitutet ger sig ut på sociala medier i ett till synes omöjligt uppdrag: att visa att fullkornsbröd inte behöver vara så torrt. De kan mycket om bröd och vitaminer, men lite mindre om TikTok-danser och ungdomskultur. Följ deras resa på TikTok och Instagram @brodinstitutet och på www.brodinstitutet.se.

Bild: Creative Commons

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Ur temat:

Vi tittar närmare på varför så få gravida når näringsmålen, kolinets betydelse under graviditeten och kostbehandling vid graviditetsdiabetes.

Dessutom i detta nummer:

Profilen: Gerd Faxén...