Vissa måste äta mer socker för att känna söt smak

Personer med en speciell genvariant behöver äta mer socker för att känna söt smak, och de får också mer karies i tänderna. Det visar en … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Personer med en speciell genvariant behöver äta mer socker för att känna söt smak, och de får också mer karies i tänderna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att även personer som inte har den vanligaste kariesbakterien i munnen kan drabbas.

– En slutsats är att man skulle kunna använda smaktest eller gentest för att identifiera personer som är i riskgrupp och som kan behöva särskilda kostråd för att minska kariesrisken, säger Linda Eriksson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Linda Eriksson i fyra studier under fyra år studerat sammanlagt nästan 300 personer i åldern 17 – 23 år. Uppgifter om saliv, bakterieflora i munnen, karies och livsstil har samlats in. I en av studierna gjordes även smaktester, undersökning av gener och enkäter.

Flera olika bakterier bakom karies

Resultaten visar att det inte är så enkelt som att karies, det som ofta kallas hål i tänderna, bara orsakas av en enda sorts bakterier. Den vanligaste kariesbakterien, ”tandtrollet”, Streptococcus mutans saknades i bakteriefloran hos vissa av personerna som ändå uppvisade tecken på karies. De personernas munnar hade istället koloniserats av en mer spridd syraproducerande sammansättning av olika bakterier.

Ett annat resultat handlar om ärftliga egenskaper. Det visade sig att en variation i en specifik gen innebär att personen som har denna variation både har mindre känsla för söt smak och ökad förekomst av karies. Detta dubbla samband är inte tidigare känt. En förklaring till den ökade kariesen skulle kunna förmodas vara att personerna med denna variation i genen SL2CA4 behöver sockra mer för att uppnå samma upplevelse av sötma som andra.

Test av sötsug

Om detta resultat kan upprepas i fler studier, skulle en framtida förebyggande åtgärd kunna vara att via smaktest och/eller gentest identifiera personer som har denna risk för extra sötsug och redan i ett tidigt stadium sätta in extra informationsinsatser för dem om möjligheter att hålla nere sockret.

– Tandhälsa handlar om ett samspel mellan ärftliga faktorer, bakterieflora, kostvanor och munhygien. Våra gener kan vi givetvis inte påverka men det är bra att vara medvetna om dem för att i gengäld kunna göra mer åt det som vi kan påverka, nämligen kost och munhygien, säger Linda Eriksson.

Avhandlingen: Oral microbiota in relation to host traits, environment, and dental caries

Källa: Umeå universitet

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.

Kostråd & riktlinjer

Norrbotten behåller stoppljusmodell – lyfter lokala råvaror

När Region Norrbotten uppdaterar sina kostråd väljer man en lite annorlunda väg. Stoppljusmodellen behålls och kompletteras med vägledning för matval i butik. Lokala livsmedel lyfts också fram.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Region Norrbotten har uppdaterat sina regionala kostråd efter Livsmedelsverkets revidering 2025. Till skillnad från de nationella råden, där matpyramiden nu står i fokus, har regionen valt att behålla det visuella verktyget Hitta ditt sätt med stoppljusmodell.

Råden kompletteras också med Handla rätt, en vägledning som ska underlätta val i butik.

– Både stoppljusmodellen och ”Handla rätt” har fått mycket uppskattning sen vi först tog fram kostråden 2019, så det kändes naturligt att ha kvar liknande utformning även nu efter uppdateringen, säger Malin Sand, leg. dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten.

Visuellt stöd i samtal om matvanor

Stoppljusmodellen används som ett konkret verktyg i samtal om matvanor, där fokus ligger på att främja hälsosamma val snarare än att betona begränsningar.

Modellen bygger på nivåerna mer, byt till och mindre och är tänkt att underlätta små, genomförbara förändringar i vardagen.

Enligt Malin Sand kan modellen bidra till ett mer positivt förhållningssätt i samtal om kost, där ökat intag av livsmedel i den gröna kategorin ofta leder till att intaget av sådant i den röda kategorin minskar.

Lyfter lokala råvaror

En tydlig regional anpassning är att kostråden lyfter fram livsmedel från Norrbotten och Sverige som alternativ till importerade produkter.
– Ett konkret exempel är att ersätta importerade livsmedel som kött och mejerivaror med råvaror från Norrbotten eller övriga Sverige, då de generellt håller en hög nivå när det gäller miljöhänsyn, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet, vilket gör dessa val särskilt relevanta. Andra exempel som inte lika många känner till, är att vi tillverkar rybsolja i Norrbotten, vilket kan ersätta andra importerade växtbaserade matfetter, säger Malin Naess, samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Syftet är att kombinera hälsomässiga och miljömässiga perspektiv, men också att stärka den lokala livsmedelsproduktionen och regionens långsiktiga försörjningsberedskap.

Brett hållbarhetsperspektiv

I de regionala råden integreras hälsa, klimat och livsmedelsproduktion i ett gemensamt budskap. Tanken är att olika ingångar ska göra det lättare för fler att ta till sig råden.

Enligt Malin Sand kan olika individer motiveras av olika perspektiv, där vissa främst tar till sig hälsobudskap medan andra drivs mer av klimatfrågor.

Verktyg även i vårdmötet

Råden riktar sig till allmänheten men är också tänkta att fungera som ett stöd i hälso- och sjukvården. De kan användas i samtal om matvanor och bidra till att inkludera hållbarhetsperspektivet i vårdmötet.

Materialet innehåller även utrymme för individen att formulera egna förändringsmål.

Offentlig måltidsverksamhet kan dessutom använda råden som stöd, till exempel genom att synliggöra dem i matsalar, där de ligger i linje med regionala beslut om ökad andel lokal mat.

Mer om Norrbottens kostråd HÄR.