Vissa måste äta mer socker för att känna söt smak

Personer med en speciell genvariant behöver äta mer socker för att känna söt smak, och de får också mer karies i tänderna. Det visar en … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Personer med en speciell genvariant behöver äta mer socker för att känna söt smak, och de får också mer karies i tänderna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att även personer som inte har den vanligaste kariesbakterien i munnen kan drabbas.

– En slutsats är att man skulle kunna använda smaktest eller gentest för att identifiera personer som är i riskgrupp och som kan behöva särskilda kostråd för att minska kariesrisken, säger Linda Eriksson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Linda Eriksson i fyra studier under fyra år studerat sammanlagt nästan 300 personer i åldern 17 – 23 år. Uppgifter om saliv, bakterieflora i munnen, karies och livsstil har samlats in. I en av studierna gjordes även smaktester, undersökning av gener och enkäter.

Flera olika bakterier bakom karies

Resultaten visar att det inte är så enkelt som att karies, det som ofta kallas hål i tänderna, bara orsakas av en enda sorts bakterier. Den vanligaste kariesbakterien, ”tandtrollet”, Streptococcus mutans saknades i bakteriefloran hos vissa av personerna som ändå uppvisade tecken på karies. De personernas munnar hade istället koloniserats av en mer spridd syraproducerande sammansättning av olika bakterier.

Ett annat resultat handlar om ärftliga egenskaper. Det visade sig att en variation i en specifik gen innebär att personen som har denna variation både har mindre känsla för söt smak och ökad förekomst av karies. Detta dubbla samband är inte tidigare känt. En förklaring till den ökade kariesen skulle kunna förmodas vara att personerna med denna variation i genen SL2CA4 behöver sockra mer för att uppnå samma upplevelse av sötma som andra.

Test av sötsug

Om detta resultat kan upprepas i fler studier, skulle en framtida förebyggande åtgärd kunna vara att via smaktest och/eller gentest identifiera personer som har denna risk för extra sötsug och redan i ett tidigt stadium sätta in extra informationsinsatser för dem om möjligheter att hålla nere sockret.

– Tandhälsa handlar om ett samspel mellan ärftliga faktorer, bakterieflora, kostvanor och munhygien. Våra gener kan vi givetvis inte påverka men det är bra att vara medvetna om dem för att i gengäld kunna göra mer åt det som vi kan påverka, nämligen kost och munhygien, säger Linda Eriksson.

Avhandlingen: Oral microbiota in relation to host traits, environment, and dental caries

Källa: Umeå universitet

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens början fanns skillnader i tarmfloran mellan dem som senare utvecklade sjukdomen och övriga deltagare. Forskarna identifierade nio bakterier som var associerade med risken att insjukna.

– Vår studie kunde visa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen utvecklades. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar en roll i utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, postdoktor inom livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

Fiber kan påverka bakteriernas roll

Ett oväntat fynd gällde Akkermansia muciniphila, en bakterie som ofta har förknippats med positiva hälsoeffekter. Höga nivåer av bakterien sågs hos personer som senare utvecklade diabetes.

Enligt forskarna kan förklaringen hänga samman med kosten. Under gynnsamma förhållanden använder bakterien fibrer från maten, men vid ett lågt fiberintag kan den i stället börja bryta ned tarmens skyddande slemlager. Det skulle i sin tur kunna bidra till inflammation och metabola förändringar kopplade till insulinresistens.

Även bakterien Coprococcus catus visade ett intressant samband. Mycket låga nivåer var kopplade till diabetesrisk, medan sambandet inte sågs över en viss nivå.

Forskarna ser på sikt en möjlighet att använda information om tarmfloran tillsammans med etablerade riskfaktorer för att bättre identifiera personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes. Resultaten behöver dock först bekräftas i ytterligare stora studier.

– Vi kan ännu inte ge den typen av individuella kostråd, men på en generell nivå stöder studiens resultat dagens rekommendationer om att äta fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och en av forskarna bakom studien.

Läs mer: ”Gut microbiome composition and functional potential associate with incident type 2 diabetes in 4,685 adults from a Swedish prospective cohort”