Vissa måste äta mer socker för att känna söt smak
Personer med en speciell genvariant behöver äta mer socker för att känna söt smak, och de får också mer karies i tänderna. Det visar en … Läs mer,
Personer med en speciell genvariant behöver äta mer socker för att känna söt smak, och de får också mer karies i tänderna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att även personer som inte har den vanligaste kariesbakterien i munnen kan drabbas.
– En slutsats är att man skulle kunna använda smaktest eller gentest för att identifiera personer som är i riskgrupp och som kan behöva särskilda kostråd för att minska kariesrisken, säger Linda Eriksson, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Linda Eriksson i fyra studier under fyra år studerat sammanlagt nästan 300 personer i åldern 17 – 23 år. Uppgifter om saliv, bakterieflora i munnen, karies och livsstil har samlats in. I en av studierna gjordes även smaktester, undersökning av gener och enkäter.
Flera olika bakterier bakom karies
Resultaten visar att det inte är så enkelt som att karies, det som ofta kallas hål i tänderna, bara orsakas av en enda sorts bakterier. Den vanligaste kariesbakterien, ”tandtrollet”, Streptococcus mutans saknades i bakteriefloran hos vissa av personerna som ändå uppvisade tecken på karies. De personernas munnar hade istället koloniserats av en mer spridd syraproducerande sammansättning av olika bakterier.
Ett annat resultat handlar om ärftliga egenskaper. Det visade sig att en variation i en specifik gen innebär att personen som har denna variation både har mindre känsla för söt smak och ökad förekomst av karies. Detta dubbla samband är inte tidigare känt. En förklaring till den ökade kariesen skulle kunna förmodas vara att personerna med denna variation i genen SL2CA4 behöver sockra mer för att uppnå samma upplevelse av sötma som andra.
Test av sötsug
Om detta resultat kan upprepas i fler studier, skulle en framtida förebyggande åtgärd kunna vara att via smaktest och/eller gentest identifiera personer som har denna risk för extra sötsug och redan i ett tidigt stadium sätta in extra informationsinsatser för dem om möjligheter att hålla nere sockret.
– Tandhälsa handlar om ett samspel mellan ärftliga faktorer, bakterieflora, kostvanor och munhygien. Våra gener kan vi givetvis inte påverka men det är bra att vara medvetna om dem för att i gengäld kunna göra mer åt det som vi kan påverka, nämligen kost och munhygien, säger Linda Eriksson.
Avhandlingen: Oral microbiota in relation to host traits, environment, and dental caries
Källa: Umeå universitet
