Unik metod för behandling av övervikt och fetma hos unga

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt. Paulina Nowicka, som är … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt.

Paulina Nowicka, som är legitimerad dietist och familjeterapeut, har i sitt arbete mött ett hundratal överviktiga barn och deras föräldrar. Familjeterapin handlar inte enbart om vikt, utan även om relationer, självkänsla och fysisk och psykisk hälsa.\n– Vår metod fungerar bättre och kräver mindre resurser än t ex lägerverksamhet och traditionell överviktsbehandling med tätare uppföljning. Metoden innebär ett coachande förhållningssätt där föräldrarna får tänka till, och vi kräver ett stort engagemang. Ansvaret för behandlingen läggs på föräldrarna och alla andra som finns runt patienten. När man fått igång ett nytt tanke- och beteende-mönster hos familjen blir man inte lika beroende av täta vårdinsatser. Det räcker att träffa patienten 3-4 gånger per år. Dessutom är långtidsresultaten bättre än vid andra behandlingsmetoder.\n– Barnfetma är ett av våra största hot mot den framtida folkhälsan och vi måste utveckla bättre behandlingsmetoder, menar professor Claude Marcus, som är ordförande vid disputationen. Det är därför mycket glädjande att vi nu ser den första svenska avhandlingen som är helt inriktad på barnfetmabehandling.\n– Minst 45.000 barn och ungdomar mellan 4 och 19 år behöver behandling och stöd för att gå ned i vikt, säger Paulina Nowicka.

Samtidigt är tillgången till dietist inom barnhälsovården kraftigt underdimensionerad i de flesta av Sveriges kommuner. Enligt Dietisternas Riksförbund (DRF) är endast tre dietister anställda för att arbeta inom skolhälsovård och barnomsorg i Sveriges 290 kommuner. Skolsköterskorna gör en viktig insats, men det behövs också dietister med spetskompetens för att erbjuda prevention och behandling av mat- och näringsrelaterade problem.\nEtt femtiotal dietister ingår i nätverket BODIS, (BarnObesitasDietister I Samverkan). Dessa arbetar främst på vårdcentraler och barnmottagningar på sjukhus. Endast 10 dietister i Sverige ingår i de centrala barnhälsovårdsteamen.

Doktorsavhandlingen ”Childhood and adolescent obesity – Multidisciplinary approaches in a clinical setting” har redan uppmärksammats både i Sverige och internationellt. Paulina Nowicka har belönats med ett stipendium för fortsatt forskning vid Yale University, USA.

Tid och plats för disputationen:\nFredag den 13 mars 2009, kl.13.00, CRC aulan, Ingång 72, Universitetssjukhuset UMAS, Malmö. Fakultetsopponent: professor Stephan Rössner, ordförande: professor Claude Marcus.\nKälla: DRF

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens början fanns skillnader i tarmfloran mellan dem som senare utvecklade sjukdomen och övriga deltagare. Forskarna identifierade nio bakterier som var associerade med risken att insjukna.

– Vår studie kunde visa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen utvecklades. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar en roll i utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, postdoktor inom livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

Fiber kan påverka bakteriernas roll

Ett oväntat fynd gällde Akkermansia muciniphila, en bakterie som ofta har förknippats med positiva hälsoeffekter. Höga nivåer av bakterien sågs hos personer som senare utvecklade diabetes.

Enligt forskarna kan förklaringen hänga samman med kosten. Under gynnsamma förhållanden använder bakterien fibrer från maten, men vid ett lågt fiberintag kan den i stället börja bryta ned tarmens skyddande slemlager. Det skulle i sin tur kunna bidra till inflammation och metabola förändringar kopplade till insulinresistens.

Även bakterien Coprococcus catus visade ett intressant samband. Mycket låga nivåer var kopplade till diabetesrisk, medan sambandet inte sågs över en viss nivå.

Forskarna ser på sikt en möjlighet att använda information om tarmfloran tillsammans med etablerade riskfaktorer för att bättre identifiera personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes. Resultaten behöver dock först bekräftas i ytterligare stora studier.

– Vi kan ännu inte ge den typen av individuella kostråd, men på en generell nivå stöder studiens resultat dagens rekommendationer om att äta fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och en av forskarna bakom studien.

Läs mer: ”Gut microbiome composition and functional potential associate with incident type 2 diabetes in 4,685 adults from a Swedish prospective cohort”