Unik metod för behandling av övervikt och fetma hos unga

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt. Paulina Nowicka, som är … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt.

Paulina Nowicka, som är legitimerad dietist och familjeterapeut, har i sitt arbete mött ett hundratal överviktiga barn och deras föräldrar. Familjeterapin handlar inte enbart om vikt, utan även om relationer, självkänsla och fysisk och psykisk hälsa.\n– Vår metod fungerar bättre och kräver mindre resurser än t ex lägerverksamhet och traditionell överviktsbehandling med tätare uppföljning. Metoden innebär ett coachande förhållningssätt där föräldrarna får tänka till, och vi kräver ett stort engagemang. Ansvaret för behandlingen läggs på föräldrarna och alla andra som finns runt patienten. När man fått igång ett nytt tanke- och beteende-mönster hos familjen blir man inte lika beroende av täta vårdinsatser. Det räcker att träffa patienten 3-4 gånger per år. Dessutom är långtidsresultaten bättre än vid andra behandlingsmetoder.\n– Barnfetma är ett av våra största hot mot den framtida folkhälsan och vi måste utveckla bättre behandlingsmetoder, menar professor Claude Marcus, som är ordförande vid disputationen. Det är därför mycket glädjande att vi nu ser den första svenska avhandlingen som är helt inriktad på barnfetmabehandling.\n– Minst 45.000 barn och ungdomar mellan 4 och 19 år behöver behandling och stöd för att gå ned i vikt, säger Paulina Nowicka.

Samtidigt är tillgången till dietist inom barnhälsovården kraftigt underdimensionerad i de flesta av Sveriges kommuner. Enligt Dietisternas Riksförbund (DRF) är endast tre dietister anställda för att arbeta inom skolhälsovård och barnomsorg i Sveriges 290 kommuner. Skolsköterskorna gör en viktig insats, men det behövs också dietister med spetskompetens för att erbjuda prevention och behandling av mat- och näringsrelaterade problem.\nEtt femtiotal dietister ingår i nätverket BODIS, (BarnObesitasDietister I Samverkan). Dessa arbetar främst på vårdcentraler och barnmottagningar på sjukhus. Endast 10 dietister i Sverige ingår i de centrala barnhälsovårdsteamen.

Doktorsavhandlingen ”Childhood and adolescent obesity – Multidisciplinary approaches in a clinical setting” har redan uppmärksammats både i Sverige och internationellt. Paulina Nowicka har belönats med ett stipendium för fortsatt forskning vid Yale University, USA.

Tid och plats för disputationen:\nFredag den 13 mars 2009, kl.13.00, CRC aulan, Ingång 72, Universitetssjukhuset UMAS, Malmö. Fakultetsopponent: professor Stephan Rössner, ordförande: professor Claude Marcus.\nKälla: DRF

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.

ANNONS

Innehåll från Salinity

Annons

Utmaningen: mindre natrium, bibehållen smak

I Sverige ligger saltintaget fortsatt långt över Livsmedelsverkets rekommendationer. Det bidrar till en ökad risk för bland annat högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Därför behövs lösningar som kan bidra till ett lägre natriumintag utan att ge avkall på smak och sälta. Ett exempel är Falksalt Mineralsalt från Salinity, som innehåller mindre natrium än traditionellt bordssalt.

Annons 28 september, 2026 • 3 minuters läsning

Det vi i dagligt tal kallar salt är natriumklorid. Natrium är nödvändigt för flera av kroppens funktioner, men ett högt intag kan bidra till förhöjt blodtryck och därmed ökad risk för bland annat...