Unik metod för behandling av övervikt och fetma hos unga

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt. Paulina Nowicka, som är … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt.

Paulina Nowicka, som är legitimerad dietist och familjeterapeut, har i sitt arbete mött ett hundratal överviktiga barn och deras föräldrar. Familjeterapin handlar inte enbart om vikt, utan även om relationer, självkänsla och fysisk och psykisk hälsa.\n– Vår metod fungerar bättre och kräver mindre resurser än t ex lägerverksamhet och traditionell överviktsbehandling med tätare uppföljning. Metoden innebär ett coachande förhållningssätt där föräldrarna får tänka till, och vi kräver ett stort engagemang. Ansvaret för behandlingen läggs på föräldrarna och alla andra som finns runt patienten. När man fått igång ett nytt tanke- och beteende-mönster hos familjen blir man inte lika beroende av täta vårdinsatser. Det räcker att träffa patienten 3-4 gånger per år. Dessutom är långtidsresultaten bättre än vid andra behandlingsmetoder.\n– Barnfetma är ett av våra största hot mot den framtida folkhälsan och vi måste utveckla bättre behandlingsmetoder, menar professor Claude Marcus, som är ordförande vid disputationen. Det är därför mycket glädjande att vi nu ser den första svenska avhandlingen som är helt inriktad på barnfetmabehandling.\n– Minst 45.000 barn och ungdomar mellan 4 och 19 år behöver behandling och stöd för att gå ned i vikt, säger Paulina Nowicka.

Samtidigt är tillgången till dietist inom barnhälsovården kraftigt underdimensionerad i de flesta av Sveriges kommuner. Enligt Dietisternas Riksförbund (DRF) är endast tre dietister anställda för att arbeta inom skolhälsovård och barnomsorg i Sveriges 290 kommuner. Skolsköterskorna gör en viktig insats, men det behövs också dietister med spetskompetens för att erbjuda prevention och behandling av mat- och näringsrelaterade problem.\nEtt femtiotal dietister ingår i nätverket BODIS, (BarnObesitasDietister I Samverkan). Dessa arbetar främst på vårdcentraler och barnmottagningar på sjukhus. Endast 10 dietister i Sverige ingår i de centrala barnhälsovårdsteamen.

Doktorsavhandlingen ”Childhood and adolescent obesity – Multidisciplinary approaches in a clinical setting” har redan uppmärksammats både i Sverige och internationellt. Paulina Nowicka har belönats med ett stipendium för fortsatt forskning vid Yale University, USA.

Tid och plats för disputationen:\nFredag den 13 mars 2009, kl.13.00, CRC aulan, Ingång 72, Universitetssjukhuset UMAS, Malmö. Fakultetsopponent: professor Stephan Rössner, ordförande: professor Claude Marcus.\nKälla: DRF

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....