Unik metod för behandling av övervikt och fetma hos unga

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt. Paulina Nowicka, som är … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny behandlingsmetod ger goda resultat bland överviktiga barn. Familjeterapi ger ökat självförtroende, bättre självkänsla och goda viktresultat även på lång sikt.

Paulina Nowicka, som är legitimerad dietist och familjeterapeut, har i sitt arbete mött ett hundratal överviktiga barn och deras föräldrar. Familjeterapin handlar inte enbart om vikt, utan även om relationer, självkänsla och fysisk och psykisk hälsa.\n– Vår metod fungerar bättre och kräver mindre resurser än t ex lägerverksamhet och traditionell överviktsbehandling med tätare uppföljning. Metoden innebär ett coachande förhållningssätt där föräldrarna får tänka till, och vi kräver ett stort engagemang. Ansvaret för behandlingen läggs på föräldrarna och alla andra som finns runt patienten. När man fått igång ett nytt tanke- och beteende-mönster hos familjen blir man inte lika beroende av täta vårdinsatser. Det räcker att träffa patienten 3-4 gånger per år. Dessutom är långtidsresultaten bättre än vid andra behandlingsmetoder.\n– Barnfetma är ett av våra största hot mot den framtida folkhälsan och vi måste utveckla bättre behandlingsmetoder, menar professor Claude Marcus, som är ordförande vid disputationen. Det är därför mycket glädjande att vi nu ser den första svenska avhandlingen som är helt inriktad på barnfetmabehandling.\n– Minst 45.000 barn och ungdomar mellan 4 och 19 år behöver behandling och stöd för att gå ned i vikt, säger Paulina Nowicka.

Samtidigt är tillgången till dietist inom barnhälsovården kraftigt underdimensionerad i de flesta av Sveriges kommuner. Enligt Dietisternas Riksförbund (DRF) är endast tre dietister anställda för att arbeta inom skolhälsovård och barnomsorg i Sveriges 290 kommuner. Skolsköterskorna gör en viktig insats, men det behövs också dietister med spetskompetens för att erbjuda prevention och behandling av mat- och näringsrelaterade problem.\nEtt femtiotal dietister ingår i nätverket BODIS, (BarnObesitasDietister I Samverkan). Dessa arbetar främst på vårdcentraler och barnmottagningar på sjukhus. Endast 10 dietister i Sverige ingår i de centrala barnhälsovårdsteamen.

Doktorsavhandlingen ”Childhood and adolescent obesity – Multidisciplinary approaches in a clinical setting” har redan uppmärksammats både i Sverige och internationellt. Paulina Nowicka har belönats med ett stipendium för fortsatt forskning vid Yale University, USA.

Tid och plats för disputationen:\nFredag den 13 mars 2009, kl.13.00, CRC aulan, Ingång 72, Universitetssjukhuset UMAS, Malmö. Fakultetsopponent: professor Stephan Rössner, ordförande: professor Claude Marcus.\nKälla: DRF

Obesitas

Obesitaskirurgi kopplas till lägre cancerrisk

Personer som genomgått obesitaskirurgi hade omkring tjugo procent lägre risk för obesitasrelaterad cancer än personer med obesitas som inte opererats. Sambandet var likartat i olika åldersgrupper och hos kvinnor och män, visar en stor nordisk registerstudie publicerad i JAMA Surgery.

Redaktionen 26 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Tidigare forskning har visat ett samband mellan obesitaskirurgi och lägre cancerrisk, men resultaten har varit tydligast bland kvinnor. För flera cancerformer i mag-tarmkanalen har resultaten varit motstridiga. Forskare vid Karolinska Institutet och samarbetande lärosäten har nu undersökt om sambandet skiljer sig beroende på ålder och kön.

Studien omfattade drygt 784 000 personer med registrerad obesitas i Sverige, Danmark och Finland under perioden 1992–2023. Deltagarna var mellan arton och femtionio år när de inkluderades. Närmare 100 000 genomgick obesitaskirurgi. Med hjälp av nationella register jämförde forskarna förekomsten av tio cancerformer kopplade till obesitas hos opererade och icke-opererade personer.

Likartat samband i båda åldersgrupperna

Efter justering för bland annat ålder, kön och samsjuklighet var den relativa risken för de undersökta cancerformerna sammantaget nitton procent lägre i den opererade gruppen.

Sambandet var ungefär lika starkt i åldersgrupperna arton till trettionio år och fyrtio till femtionio år. För cancerformer som förekommer hos både kvinnor och män sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

De tydligaste sambanden sågs för levercancer och cancer i livmoderkroppen, där risken var omkring halverad. För äggstockscancer var den relativa risken tjugosju procent lägre. Forskarna bedömer att resultaten talar för att långsiktiga cancerförebyggande vinster av obesitaskirurgi kan komma flera patientgrupper till del.

Avvikande resultat för bukspottkörtelcancer

För bukspottkörtelcancer sågs däremot en högre risk efter kirurgi, särskilt bland yngre vuxna. I den yngre åldersgruppen var den relativa risken drygt fördubblad. Resultaten pekar därmed inte mot en lägre risk för samtliga undersökta cancerformer.

Studien är en observationsstudie och kan inte fastställa att operationen i sig orsakade skillnaderna. Även efter statistisk justering kan andra skillnader mellan grupperna påverka resultaten. Riskminskningen gäller dessutom relativ risk, inte nitton procentenheters lägre risk för den enskilda patienten.

Källa: Radkiewicz C, Santoni G, Kauppila JH et al. Bariatric Surgery and Risk of Obesity-Related Cancer by Age and Sex. JAMA Surgery

Folkhälsa

Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

Mer kompletta måltider i skolan

Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

Skollunchen har också förbättringspotential

Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

Bilderna visar val – inte hela intaget

Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026.