Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Intensivträning i äldreboende hjälper trots både demens och undernäring

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet lördag den 11 juni.

Förstoppning är vanligt bland äldre personer i särskilt boende och kan leda till nedsatt aptit och viktnedgång. Undernäring är också vanligt i denna grupp med förlust av muskelmassa, nedsatt immunförsvar och ökad risk för infektioner. Det är också vanligt med brist på fysisk aktivitet, och avhandlingen visar att ett högintensivt träningsprogram har god effekt på de äldres fysiska kapacitet. Hälften av de som tränade fick också tillskott av en proteindryck, men det förbättrade inte resultatet av träningen.

I en delstudie deltog 15 äldre med förstoppning och demenssjukdom vid ett äldreboende i Umeå. Deltagarna hade otillräckligt födointag och en alltför lång nattfasta (ca 15 timmar), de gick ner i vikt och hade låg aktivitetsnivå. De serverades en probiotisk dryck varje dag under sex månader, men det gav ingen effekt på förstoppningen. Förutom lågt energiintag och lång nattfasta kan en hög förekomst av urinvägsinfektioner, som ökar näringsbehovet, vara en bidragande orsak.

I en annan delstudie med 191 personer på äldreboenden visade förekomsten av undernäring starkt samband med att personen haft en urinvägsinfektion under det senaste året, med att vara beroende av hjälp vid måltiden och med att ha en svårare demenssjukdom. Hälften lottades till att delta i ett högintensivt träningsprogram eller till en kontrollaktivitet och hälften till att få ett proteintillskott eller en placebodryck för att utvärdera om det kunde förbättra träningseffekten. Högintensiv träning i tre månader förbättrade den fysiska funktionen och personerna blev mer självständiga i sina dagliga aktiviteter. Träningen gav dock ingen effekt på muskelmassan och proteindrycken förbättrade inte resultatet. Ett viktigt resultat av studien var att de som var undernärda inte hade sämre effekt av träningen.

Maine Carlsson är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, där hon kan nås på tel. 090-785 87 69 och e-post maine.carlsson@germed.umu.se

Lördag den 11 juni försvarade Maine Carlsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nutritional status, physical activity and body composition among old people living in residential care facilities(Svensk titel: Nutritionsstatus, fysisk aktivitet och kroppssammansättning bland äldre personer som bor inom särskilda boenden).\nFakultetsopponent var docent Frode Slinde, Göteborgs universitet.\nLäs hela eller delar av avhandlingen på https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43780

Källa: Umeå Universitet



Forskning

Ny studie: Metaller i småbarns kost

Maten ger barn viktiga näringsämnen, men är också en väg för exponering för metaller som kadmium och kvicksilver. I en ny studie har forskare undersökt hur olika kostmönster hänger samman med halterna av både oönskade metaller och nödvändiga spårämnen hos svenska småbarn.

Dietisten
Redaktionen 2 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Småbarn
Adobe.stock

Resultaten ger en sammansatt bild: de livsmedel som bidrar med näring kan samtidigt bidra till viss metallexponering. Studien bygger på Riksmaten småbarn och omfattar 305 barn i 1,5- årsåldern och 288 fyraåringar. Vårdnadshavarna registrerade barnens mat under två dagar. Forskarna analyserade sedan blod- och urinprov för bland annat arsenik, kadmium, kvicksilver, selen och zink och jämförde resultaten med barnens kostmönster.

Barn som åt mer fisk och skaldjur hade högre halter av selen, men också av kvicksilver och arsenikföreningen arsenobetain. Forskarna skiljer på olika former av arsenik: arsenobetain kommer framför allt från fisk och skaldjur och säger inte samma sak om exponeringen för den mer problematiska oorganiska arseniken. De såg också ett samband mellan grönsaksintag och låga halter av markörer för oorganisk arsenik hos fyraåringarna.

Hos de yngsta barnen var kostmönster med större inslag av växtbaserade kött- och mjölkalternativ, nötter och frön kopplade till högre kadmiumhalter. Sambandet var mindre tydligt hos fyraåringarna. Forskarna pekar på att växter kan ta upp kadmium från jorden, men studien kan inte avgöra hur mycket som kom från en viss produkt. De efterlyser därför fler analyser av metallhalterna i specifika livsmedel.

Låga metallhalter – men frågor om selen 

Halterna av giftiga metaller var generellt låga hos barnen. Samtidigt bedömer forskarna, utifrån de uppmätta blodvärdena, att omkring hälften kan ha haft en mindre gynnsam selenstatus. Fisk och skaldjur var kopplade till högre selenhalter, men studien ger inte underlag för att peka ut ett visst kostmönster som bäst för barn.

Forskarna betonar att detta är en studie av samband vid en viss tidpunkt. Kostregistreringen omfattade bara två dagar, och det var svårt att få urinprov från de yngsta barnen. Resultaten visar därmed inte att en viss mat orsakar en viss metallhalt eller hälsopåverkan. För dietister är studiens värde snarare att den visar varför råd om barns mat behöver väga in flera ämnen samtidigt och bygga på hela kosten.

Källa: Islam et al., Identifying dietary sources and patterns of exposure to toxic metals and other trace elements in Swedish toddlers and young children, Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology, 25 september 2026.


Dela artikeln

Graviditet

Kostbehandling vid graviditetsdiabetes

Kvinnor som får graviditetsdiabetes är ofta motiverade och vill göra rätt. För dietisten kan utmaningen därför ibland vara att bromsa snarare än att lägga till fler råd. – Patienten behöver inte äta den mest perfekta kosten. Det kan räcka med några små förändringar för att blodsockret ska bli bra, säger dietisten Anna Turesson Wadell.

Nina Granberg 1 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_1499188698
Många gravida känner inte till hur viktig måltidens totala sammansättning är. Adobestock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.