Intensivträning i äldreboende hjälper trots både demens och undernäring

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet lördag den 11 juni.

Förstoppning är vanligt bland äldre personer i särskilt boende och kan leda till nedsatt aptit och viktnedgång. Undernäring är också vanligt i denna grupp med förlust av muskelmassa, nedsatt immunförsvar och ökad risk för infektioner. Det är också vanligt med brist på fysisk aktivitet, och avhandlingen visar att ett högintensivt träningsprogram har god effekt på de äldres fysiska kapacitet. Hälften av de som tränade fick också tillskott av en proteindryck, men det förbättrade inte resultatet av träningen.

I en delstudie deltog 15 äldre med förstoppning och demenssjukdom vid ett äldreboende i Umeå. Deltagarna hade otillräckligt födointag och en alltför lång nattfasta (ca 15 timmar), de gick ner i vikt och hade låg aktivitetsnivå. De serverades en probiotisk dryck varje dag under sex månader, men det gav ingen effekt på förstoppningen. Förutom lågt energiintag och lång nattfasta kan en hög förekomst av urinvägsinfektioner, som ökar näringsbehovet, vara en bidragande orsak.

I en annan delstudie med 191 personer på äldreboenden visade förekomsten av undernäring starkt samband med att personen haft en urinvägsinfektion under det senaste året, med att vara beroende av hjälp vid måltiden och med att ha en svårare demenssjukdom. Hälften lottades till att delta i ett högintensivt träningsprogram eller till en kontrollaktivitet och hälften till att få ett proteintillskott eller en placebodryck för att utvärdera om det kunde förbättra träningseffekten. Högintensiv träning i tre månader förbättrade den fysiska funktionen och personerna blev mer självständiga i sina dagliga aktiviteter. Träningen gav dock ingen effekt på muskelmassan och proteindrycken förbättrade inte resultatet. Ett viktigt resultat av studien var att de som var undernärda inte hade sämre effekt av träningen.

Maine Carlsson är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, där hon kan nås på tel. 090-785 87 69 och e-post maine.carlsson@germed.umu.se

Lördag den 11 juni försvarade Maine Carlsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nutritional status, physical activity and body composition among old people living in residential care facilities(Svensk titel: Nutritionsstatus, fysisk aktivitet och kroppssammansättning bland äldre personer som bor inom särskilda boenden).\nFakultetsopponent var docent Frode Slinde, Göteborgs universitet.\nLäs hela eller delar av avhandlingen på https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43780

Källa: Umeå Universitet

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...