Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Intensivträning i äldreboende hjälper trots både demens och undernäring

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet lördag den 11 juni.

Förstoppning är vanligt bland äldre personer i särskilt boende och kan leda till nedsatt aptit och viktnedgång. Undernäring är också vanligt i denna grupp med förlust av muskelmassa, nedsatt immunförsvar och ökad risk för infektioner. Det är också vanligt med brist på fysisk aktivitet, och avhandlingen visar att ett högintensivt träningsprogram har god effekt på de äldres fysiska kapacitet. Hälften av de som tränade fick också tillskott av en proteindryck, men det förbättrade inte resultatet av träningen.

I en delstudie deltog 15 äldre med förstoppning och demenssjukdom vid ett äldreboende i Umeå. Deltagarna hade otillräckligt födointag och en alltför lång nattfasta (ca 15 timmar), de gick ner i vikt och hade låg aktivitetsnivå. De serverades en probiotisk dryck varje dag under sex månader, men det gav ingen effekt på förstoppningen. Förutom lågt energiintag och lång nattfasta kan en hög förekomst av urinvägsinfektioner, som ökar näringsbehovet, vara en bidragande orsak.

I en annan delstudie med 191 personer på äldreboenden visade förekomsten av undernäring starkt samband med att personen haft en urinvägsinfektion under det senaste året, med att vara beroende av hjälp vid måltiden och med att ha en svårare demenssjukdom. Hälften lottades till att delta i ett högintensivt träningsprogram eller till en kontrollaktivitet och hälften till att få ett proteintillskott eller en placebodryck för att utvärdera om det kunde förbättra träningseffekten. Högintensiv träning i tre månader förbättrade den fysiska funktionen och personerna blev mer självständiga i sina dagliga aktiviteter. Träningen gav dock ingen effekt på muskelmassan och proteindrycken förbättrade inte resultatet. Ett viktigt resultat av studien var att de som var undernärda inte hade sämre effekt av träningen.

Maine Carlsson är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, där hon kan nås på tel. 090-785 87 69 och e-post maine.carlsson@germed.umu.se

Lördag den 11 juni försvarade Maine Carlsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nutritional status, physical activity and body composition among old people living in residential care facilities(Svensk titel: Nutritionsstatus, fysisk aktivitet och kroppssammansättning bland äldre personer som bor inom särskilda boenden).\nFakultetsopponent var docent Frode Slinde, Göteborgs universitet.\nLäs hela eller delar av avhandlingen på https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43780

Källa: Umeå Universitet



Obesitas

Nytt kunskapsstöd för obesitas: ”Dietisten syns överallt”

Ett nytt nationellt kunskapsstöd för obesitas hos vuxna har publicerats på 1177.se för vårdpersonal. Stödet lyfter fram kombinerad levnadsvanebehandling som grunden i all obesitasbehandling. Enligt Ingrid Larsson, dietist och medlem i nationella arbetsgruppen som tagit fram stödet, lyfts dietistens roll tydligt fram genom hela dokumentet.

Nina Granberg 4 juni, 2026 Uppdaterades 11 juni, 2026 2 minuters läsning
Bild till Webben 2

Foto: Pressfoto

Det nya kunskapsstödet omfattar diagnostik, utredning, behandling och uppföljning av obesitas hos vuxna. Ingrid Larsson har ansvarat för nutritionsdelen inom området ”kombinerad levnadsvanebehandling” och menar att arbetsgruppen medvetet arbetat för att tydliggöra dietistens kompetens och ansvar.

– Dietisten syns överallt i kunskapsstödet.

Det märks bland annat i terminologin, menar hon.

– Vi skriver till exempel inte kostbehandling. Vi använder begrepp som nutritionsbehandling och nutritionsutredning för att tydliggöra vem som ansvarar för insatserna.

Hon menar att dietistperspektivet löper genom hela dokumentet, från utredning och behandling till uppföljning och långsiktigt stöd.

Nutrition grunden för behandlingen

Kunskapsstödet slår fast att kombinerad levnadsvanebehandling är grunden i all obesitasbehandling. Vid behov kan behandlingen kompletteras med läkemedel eller kirurgi, men dessa insatser beskrivs som tillägg till levnadsvanebehandlingen.

För Ingrid Larsson är kopplingen till nutrition central.

– Man kan inte genomföra obesitasbehandling utan nutrition.

Dietister behövs genom hela vårdkedjan

Enligt Ingrid Larsson är dietistkompetens viktig genom hela vårdförloppet, från utredning och nutritionsbehandling till läkemedelsbehandling, kirurgi och långsiktigt bibehållande av viktnedgång.

Hon lyfter också fram de prioriteringar som görs i kunskapsstödet. Patienter med störst risk för obesitasrelaterad sjukdom ska erbjudas behandling först. Till den gruppen hör personer med BMI 40 eller högre samt personer med BMI från 30 och uppåt som har svår samsjuklighet.

För patienter som inte omfattas av prioriteringarna rekommenderas i stället egenvård.

– Det är så oerhört viktigt att vi som professionsgrupp kan ge tydliga råd om vad patienten kan göra utan läkemedel och vad patienten kan göra med stöd av läkemedel.

Nästa steg i arbetet

Samtidigt betonar Ingrid Larsson att kunskapsstödet bara är början.

Hon menar att regionerna nu behöver säkerställa att den kompetens som krävs finns tillgänglig.

– Vi är inte tillräckligt många dietister i dag. Regionerna har ansvar för att erbjuda så jämlik och evidensbaserad vård. Och i det arbetet så måste man säkra tillgången till dietister.

Enligt Ingrid Larsson handlar utmaningen inte enbart om dietistresurser utan om hur vården ska organiseras för att kunna genomföra rekommendationerna i praktiken. Nästa steg blir att ta fram regionala riktlinjer och lokala vårdprogram.

– Vi har ett väldigt bra och evidensbaserat underlag i kunskapsstödet att luta oss mot när den här processen ska genomföras.

Dietister behöver vara delaktiga

Ingrid Larsson uppmanar dietister att engagera sig i det fortsatta arbetet.

– Läs in er på kunskapsstödet, framför allt de delar som rör nutritionsbehandling. Sitter du ensam på en arbetsplats så försök att liera dig med andra. Starta diskussionsgrupper och diskutera hur man kan arbeta med de här frågorna på lokal och regional nivå.

Hon vill också se fler dietister i arbetet med de nya riktlinjerna och vårdprogrammen.

– Dietistrepresentationen måste finnas med överallt så att nutritionsperspektivet inte saknas.

Läs kunskapsstödet HÄR.


Dela artikeln

Livsmedel

Svenskarna håller fast vid klassiska mellanmål

Trots ett växande utbud av bars, färdiga snacks och proteinprodukter är det fortfarande de klassiska mellanmålen som dominerar. Frukt, smörgåsar och mjölkprodukter toppar svenskarnas lista över de vanligaste mellanmålen, enligt Mellanmålsrapporten 2026.

Nina Granberg 11 juni, 2026 2 minuters läsning
Bild till Webben 1

Foto: AdobeStock

Undersökningen, som tagits fram av LRF Mjölk och Brödinstitutet, visar att 70 procent av svenskarna äter mellanmål hemma minst en gång i veckan och att 42 procent gör det varje vardag. Utanför hemmet äter hälften mellanmål minst en gång i veckan.

När deltagarna fick ange vilka mellanmål de oftast väljer hamnade färsk frukt, bär och grönsaker i topp med 51 procent. Därefter följde smörgås på mjukt bröd med pålägg (37 procent), knäckebröd med pålägg (28 procent) och filmjölk, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli (21 procent). Även proteinrika alternativ som kvarg och cottage cheese finns med bland de tio vanligaste mellanmålen.

– Mellanmålet ska fungera i vardagen. Att äta mejeriprodukter som yoghurt, filmjölk och mjölk är ett snabbt och smidigt sätt att få i sig protein och andra viktiga näringsämnen, säger Peter Kofoed, chef på LRF Mjölk.

Den vanligaste orsaken till att äta mellanmål är hunger. Hälften av de tillfrågade uppger detta som främsta skäl, medan 43 procent anger behov av energi och näring. Många lyfter också fram att mellanmålet ska vara gott (45 procent) och lättillgängligt (36 procent).

Rapporten visar samtidigt att 26 procent ersätter en huvudmåltid med mellanmål någon gång i veckan, särskilt yngre vuxna.

Tio vanligaste mellanmålen

  1. Färsk frukt, bär eller grönsaker (51 %)
  2. Smörgås på mjukt bröd med pålägg (37 %)
  3. Knäckebröd med pålägg (28 %)
  4. Kaffebröd och fikabröd (25 %)
  5. Filmjölk, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli (21 %)
  6. Nötter, mandel eller frön (20 %)
  7. Ägg (19 %)
  8. Glass, godis eller choklad (18 %)
  9. Kvarg eller cottage cheese (13 %)
  10. Energi- eller proteinbars (13 %)

Om undersökningen

Mellanmålsrapporten 2026 bygger på en Novusundersökning genomförd i oktober 2025 bland 1 082 personer i åldern 18–65 år. Undersökningen genomfördes som en webbintervju i Novus riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sverigepanel på uppdrag av LRF Mjölk och Brödinstitutet


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.