Intensivträning i äldreboende hjälper trots både demens och undernäring

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet lördag den 11 juni.

Förstoppning är vanligt bland äldre personer i särskilt boende och kan leda till nedsatt aptit och viktnedgång. Undernäring är också vanligt i denna grupp med förlust av muskelmassa, nedsatt immunförsvar och ökad risk för infektioner. Det är också vanligt med brist på fysisk aktivitet, och avhandlingen visar att ett högintensivt träningsprogram har god effekt på de äldres fysiska kapacitet. Hälften av de som tränade fick också tillskott av en proteindryck, men det förbättrade inte resultatet av träningen.

I en delstudie deltog 15 äldre med förstoppning och demenssjukdom vid ett äldreboende i Umeå. Deltagarna hade otillräckligt födointag och en alltför lång nattfasta (ca 15 timmar), de gick ner i vikt och hade låg aktivitetsnivå. De serverades en probiotisk dryck varje dag under sex månader, men det gav ingen effekt på förstoppningen. Förutom lågt energiintag och lång nattfasta kan en hög förekomst av urinvägsinfektioner, som ökar näringsbehovet, vara en bidragande orsak.

I en annan delstudie med 191 personer på äldreboenden visade förekomsten av undernäring starkt samband med att personen haft en urinvägsinfektion under det senaste året, med att vara beroende av hjälp vid måltiden och med att ha en svårare demenssjukdom. Hälften lottades till att delta i ett högintensivt träningsprogram eller till en kontrollaktivitet och hälften till att få ett proteintillskott eller en placebodryck för att utvärdera om det kunde förbättra träningseffekten. Högintensiv träning i tre månader förbättrade den fysiska funktionen och personerna blev mer självständiga i sina dagliga aktiviteter. Träningen gav dock ingen effekt på muskelmassan och proteindrycken förbättrade inte resultatet. Ett viktigt resultat av studien var att de som var undernärda inte hade sämre effekt av träningen.

Maine Carlsson är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, där hon kan nås på tel. 090-785 87 69 och e-post maine.carlsson@germed.umu.se

Lördag den 11 juni försvarade Maine Carlsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nutritional status, physical activity and body composition among old people living in residential care facilities(Svensk titel: Nutritionsstatus, fysisk aktivitet och kroppssammansättning bland äldre personer som bor inom särskilda boenden).\nFakultetsopponent var docent Frode Slinde, Göteborgs universitet.\nLäs hela eller delar av avhandlingen på https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43780

Källa: Umeå Universitet

Yrkesfrågor

Digital teknik tar större plats i dietistens arbete

Videokonsultationer, digitala journaler, appar och kliniska beslutsstöd används i allt fler delar av dietistens arbete. En ny forskningsöversikt visar samtidigt att det fortfarande finns stora kunskapsluckor kring vad digitaliseringen faktiskt betyder för patienter, dietister och vårdens resultat.

Redaktionen 9 september, 2026 • 2 minuters läsning

Digital teknik har blivit en del av den kliniska vardagen även inom nutrition och dietetik. I en ny scoping review, publicerad i Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, har forskare kartlagt hur olika digitala tekniker används av dietister inom akutsjukvård.

Översikten omfattar 101 studier från 24 länder, drygt 333 000 patienter och 2 800 yrkesverksamma inom nutrition och dietetik. Forskarna har gått igenom studier publicerade mellan 2014 och april 2025 och kartlagt var i nutritionsbehandlingen tekniken används och vilka effekter som har studerats.

Från videomöten till beslutsstöd

Vanligast var telehälsa, som förekom i 31 procent av studierna. Därefter följde elektroniska patientjournaler och mobil hälsa, exempelvis appar, med 19 procent vardera. Kliniska beslutsstöd stod för 15 procent.

Forskarna hittade också nyare användningsområden som maskininlärning, visualisering av kliniska data och digitala måltidssystem. Tekniken användes i hela nutritionsprocessen, men framför allt vid nutritionsbehandling och bedömning.

Dietistens digitala roll kunde se mycket olika ut. Det handlade bland annat om att genomföra behandling på distans, tolka riskbedömningar, hämta och analysera information ur elektroniska journaler och använda digital patientuppföljning som underlag för kliniska beslut.

Undernäring var det vanligaste området för den digitala tekniken och stod för 39 procent av de studerade tillämpningarna.

Effekterna på patienterna mindre studerade

Trots den snabba utvecklingen finns betydande kunskapsluckor. Två tredjedelar av studierna var observationsstudier och forskningen hade oftare undersökt processmått – exempelvis kvalitet, effektivitet och säkerhet – än effekter på patienternas hälsa, kostnader eller upplevelser.

Forskarna konstaterar därför att digital teknik redan används brett inom dietetiken, men att det behövs mer forskning för att avgöra vilka lösningar som faktiskt förbättrar vården och hur de bäst integreras i dietistens arbete.

Källa: Canfell OJ. et al. Digital health in acute care nutrition and dietetics practice: a scoping review. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 2026.

Läs mer i nästa nummer av Dietisten!

En del av digitaliseringen är mötet mellan dietist och patient på distans. När fungerar videokonsultationer bra – och när gör de det inte?

Sarah Persson, legitimerad dietist och doktorand vid Umeå universitet, är förstaförfattare till den nya svenska studien Dietitian reflections on video consultations. I nästa nummer av Dietisten berättar hon mer om studien och dietisters erfarenheter av videokonsultationer.

Obesitas

GLP-1-behandling kan dölja nutritionsproblem

Kraftig aptitminskning och lägre energiintag vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka risken för otillräckligt intag av protein och mikronäringsämnen. En ny översikt uppmärksammar risken för ”dold undernäring” och efterlyser större fokus på nutrition under behandlingen.

Redaktionen 7 september, 2026 • 3 minuters läsning

GLP-1-receptoragonister och kombinerade GIP/GLP-1-läkemedel har förändrat behandlingen av obesitas och kan ge en betydande och långvarig viktnedgång. Men den snabba utvecklingen har samtidigt väckt nya frågor om vad som händer med patienternas näringsintag när aptiten och mängden mat minskar kraftigt.

I en ny narrativ översikt, publicerad i tidskriften Nutrients, sammanfattar forskare kunskapsläget kring mikronäringsstatus, proteinintag och förändringar i fettfri massa vid behandling med GLP-1-baserade läkemedel.

Forskarna pekar på risken för vad de beskriver som ”hidden malnutrition” – nutritionsproblem som kan vara svåra att upptäcka när behandlingen samtidigt ger den eftersträvade viktnedgången.

Mindre mat ställer högre krav på kvaliteten

GLP-1-läkemedlens effekt bygger bland annat på minskad aptit, ökad mättnad och ett lägre spontant energiintag. Gastrointestinala biverkningar som illamående och kräkningar kan hos vissa patienter minska intaget ytterligare.

Det innebär att patienten behöver få i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler genom en betydligt mindre mängd mat än tidigare.

Samtidigt kan personer med obesitas ha otillräcklig mikronäringsstatus redan innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Ett minskat och ensidigt matintag under behandlingen kan därför enligt forskarna förstärka befintliga problem eller skapa nya.

Bland de näringsämnen som diskuteras finns bland annat järn, vitamin B12, folat och vitamin D. Kunskapsläget är dock fortfarande begränsat och det saknas långtidsstudier som visar hur vanligt det är att patienter utvecklar kliniskt betydelsefulla näringsbrister under GLP-1-behandling.

Muskelmassa behöver uppmärksammas

Även förändringar i kroppssammansättningen är en viktig fråga. Den största delen av viktminskningen vid GLP-1-behandling utgörs av fettmassa, men studier visar att även fettfri massa minskar.

Förlust av fettfri massa är inte unik för läkemedelsbehandling utan förekommer även vid annan större viktnedgång. Forskarna framhåller ändå att muskelmassa och muskelfunktion behöver uppmärksammas, framför allt hos personer som redan före behandlingen har liten muskelreserv eller ökad risk för sarkopeni.

Äldre personer och patienter med andra sjukdomar eller lågt proteinintag kan vara särskilt sårbara.

Tillräckligt proteinintag och fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, lyfts därför som viktiga delar av behandlingen för att bidra till att bevara muskelmassa och funktion under viktnedgången.

Efterlyser strukturerad nutritionsuppföljning

Forskarna menar att nutritionsperspektivet behöver integreras tydligare i behandlingen med GLP-1-läkemedel. Uppföljningen bör inte enbart handla om kroppsvikt och läkemedlets biverkningar utan även om vad och hur mycket patienten faktiskt äter.

Det kan bland annat innebära bedömning av kostens kvalitet och proteinintag samt, för patienter med ökad risk, uppföljning av mikronäringsstatus och kroppssammansättning.

Samtidigt betonar forskarna att kunskapsluckorna fortfarande är stora. Det behövs fler prospektiva långtidsstudier för att avgöra hur vanligt det är med nutritionsbrister och kliniskt betydelsefull muskelförlust och vilka patienter som löper störst risk.

Den ökande användningen av GLP-1-baserade läkemedel gör enligt forskarna att nutritionsbedömning behöver bli en tydligare del av obesitasbehandlingen – så att en framgångsrik viktnedgång inte sker på bekostnad av patientens nutritionsstatus.

Källa: Sorić T. et al. Hidden Malnutrition in the GLP-1 Era: Micronutrient Status, Protein Adequacy, and Lean Mass as Emerging Nutritional Considerations—A Narrative Review. Nutrients, 2026; 18(17):2757.

Missa inte nästa nummer av Dietisten!

I nästa nummer av Dietisten fördjupar vi oss i nya trender inom obesitasbehandling – från GLP-1 och nutrition till nya behandlingsstrategier och dietistens roll när obesitasvården förändras.

Vill du läsa mer? Som prenumerant får du tillgång till Dietistens digitala innehåll och tidningen.