Ingen koppling mellan celiaki och autism

En ny registerstudie avfärdar den omdiskuterade kopplingen mellan tarmsjukdomen celiaki – glutenintolerans – och ökad risk för autism. Studien, som letts från Karolinska Institutet, publiceras … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Flera rapporterade fallbeskrivningar har tidigare pekat på en eventuell koppling mellan förekomst av celiaki och autism. De vetenskapliga studier som gjorts har dock varit motsägelsefulla och har i de flesta fall inte hittat belägg för något orsaksamband. I den aktuella studien har forskarna identifierade patienter med så kallad autismspektrumstörning i det nationella patientregistret.

Forskarna jämförde sedan med data från 28 svenska biopsiregister, där de identifierade patienter med celiaki (26 995 personer), inflammation i tunntarmen (12 304 personer) och med normal tarmvägg men där ett blodprov gett utslag för glutenintolerans (3 719 personer). Informationen jämfördes också med en kontrollgrupp ur normalbefolkningen (213 208 personer).

Resultaten visade att det inte finns någon statistisk koppling mellan tidigare diagnos för autismspektrumstörning och ökad risk för celiaki respektive inflammation i tunntarmen. Det gick dock att se en viss koppling mellan autism och förekomst av antikroppar för glutenintolerans i blodet hos personer med frisk tarm, enligt ett vanligt förekommande test. Mekanismen för detta samband med ökad antikroppsförekomst är ännu oklar, men skulle enligt forskarna kunna förklaras med en ökad genomsläpplighet i tarmen (där peptider lättare korsar tarmbarriären).

– Våra resultat stämmer överens med tidigare forskning och vi har inte hittat några övertygande bevis för att autism kan kopplas till celiaki eller autoimmun sjukdom i tarmen, utom en något förhöjd risk direkt efter att celiaki diagnostiserats. Men när det gäller detta kan vi inte utesluta att riskökningen beror på att barn med autism oftare utreds för celiaki än andra grupper i samhället, säger Jonas Ludvigsson, professor och barnläkare som lett arbetet med studien.

Celiaki är en så kallad autoimmun sjukdom som på sikt leder till att kroppens immunförsvar förstör det egna tarmluddet i tunntarmen och därmed hindrar upptaget av näring. Hos personer med celiaki reagerar immunförsvaret på glutenprotein som finns i vete, korn och råg \u0013 där av benämningen glutenintolerans. Det finns idag cirka 35 000 personer med diagnosen celiaki i Sverige. Den nu publicerade studien har finansieras genom anslag från Örebro universitetssjukhus, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Svenska sällskapet för medicinskt forskning, Celiakiförbundet, Fulbrightkommissionen och National Institutes of Health.

Publikation:\nA Nationwide Study of the Association Between Celiac Disease and the Risk of Autism Spectrum Disorders\nJONAS F. LUDVIGSSON, ABRAHAM REICHENBERG, CHRISTINA M. HULTMAN, JOSEPH A. MURRAY

Källa: Karolinska sjukhuset

Graviditet

Kolin – från doldis till rekommendationer

Länge var kolin en doldis bland näringsämnena. I dag får det allt större uppmärksamhet, inte minst för sin betydelse under graviditet och barnets tidiga utveckling. Kolin har också fått nordiska referensvärden.

Nina Granberg 29 september, 2026 • 5 minuters läsning

i har sedan länge känt till att kolin har viktiga funktioner i kroppen och är ett essentiellt näringsämne. Men efter att de europeiska rekommendationerna kom 2016 har fler fått upp ögonen för det, och...

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.