Ingen koppling mellan celiaki och autism

En ny registerstudie avfärdar den omdiskuterade kopplingen mellan tarmsjukdomen celiaki – glutenintolerans – och ökad risk för autism. Studien, som letts från Karolinska Institutet, publiceras … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Flera rapporterade fallbeskrivningar har tidigare pekat på en eventuell koppling mellan förekomst av celiaki och autism. De vetenskapliga studier som gjorts har dock varit motsägelsefulla och har i de flesta fall inte hittat belägg för något orsaksamband. I den aktuella studien har forskarna identifierade patienter med så kallad autismspektrumstörning i det nationella patientregistret.

Forskarna jämförde sedan med data från 28 svenska biopsiregister, där de identifierade patienter med celiaki (26 995 personer), inflammation i tunntarmen (12 304 personer) och med normal tarmvägg men där ett blodprov gett utslag för glutenintolerans (3 719 personer). Informationen jämfördes också med en kontrollgrupp ur normalbefolkningen (213 208 personer).

Resultaten visade att det inte finns någon statistisk koppling mellan tidigare diagnos för autismspektrumstörning och ökad risk för celiaki respektive inflammation i tunntarmen. Det gick dock att se en viss koppling mellan autism och förekomst av antikroppar för glutenintolerans i blodet hos personer med frisk tarm, enligt ett vanligt förekommande test. Mekanismen för detta samband med ökad antikroppsförekomst är ännu oklar, men skulle enligt forskarna kunna förklaras med en ökad genomsläpplighet i tarmen (där peptider lättare korsar tarmbarriären).

– Våra resultat stämmer överens med tidigare forskning och vi har inte hittat några övertygande bevis för att autism kan kopplas till celiaki eller autoimmun sjukdom i tarmen, utom en något förhöjd risk direkt efter att celiaki diagnostiserats. Men när det gäller detta kan vi inte utesluta att riskökningen beror på att barn med autism oftare utreds för celiaki än andra grupper i samhället, säger Jonas Ludvigsson, professor och barnläkare som lett arbetet med studien.

Celiaki är en så kallad autoimmun sjukdom som på sikt leder till att kroppens immunförsvar förstör det egna tarmluddet i tunntarmen och därmed hindrar upptaget av näring. Hos personer med celiaki reagerar immunförsvaret på glutenprotein som finns i vete, korn och råg \u0013 där av benämningen glutenintolerans. Det finns idag cirka 35 000 personer med diagnosen celiaki i Sverige. Den nu publicerade studien har finansieras genom anslag från Örebro universitetssjukhus, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Svenska sällskapet för medicinskt forskning, Celiakiförbundet, Fulbrightkommissionen och National Institutes of Health.

Publikation:\nA Nationwide Study of the Association Between Celiac Disease and the Risk of Autism Spectrum Disorders\nJONAS F. LUDVIGSSON, ABRAHAM REICHENBERG, CHRISTINA M. HULTMAN, JOSEPH A. MURRAY

Källa: Karolinska sjukhuset

Folkhälsa

Kostens kvalitet viktig vid lågkolhydratkost

Det går att äta strikt LCHF och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa. Men vad lågkolhydratkosten faktiskt består av tycks spela stor roll. En ny avhandling från Umeå universitet pekar på stora variationer inom LCHF – och nyanserar bilden av kostens effekter på bland annat blodfetter, blodtryck och vikt.

Redaktionen 11 september, 2026 • 2 minuters läsning

Lågkolhydratkost har länge använts för bland annat viktnedgång och blodsockerkontroll. Samtidigt har det funnits farhågor kring hur ett högt fettintag kan påverka risken för hjärt-kärlsjukdom.

I en ny avhandling har Henrik Hagström vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, undersökt både hur människor faktiskt äter när de följer LCHF och vad tidigare forskning visar om lågkolhydratkostens effekter på kardiovaskulära riskfaktorer.

Stora skillnader inom LCHF

I en del av avhandlingsarbetet ingick 100 personer som redan åt LCHF. Forskarna kartlade deltagarnas kost och undersökte bland annat blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Deltagarna fick i genomsnitt omkring tio procent av sitt totala energiintag från kolhydrater. Fettintaget var högt, särskilt intaget av mättat fett från bland annat feta mejeriprodukter och kött. Även intaget av kolesterol låg över rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.

Men bakom beteckningen LCHF dolde sig samtidigt stora variationer. Framför allt var ett högt intag av ägg, kolesterol och salt samt ett lågt intag av mejeriprodukter och fibrer kopplat till mindre gynnsamma blodfetter och högre blodtryck.

Resultaten pekar därmed på betydelsen av att inte enbart titta på fördelningen mellan fett och kolhydrater. Även vilka livsmedel som väljs kan ha betydelse för kostens hälsoeffekter.

För den som äter LCHF kan det enligt Henrik Hagström vara rimligt att öka andelen omättat fett, minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att få i sig tillräckligt med fibrer.

Skillnaderna minskar över tid

Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier där lågkolhydratkost jämförts med andra kosthållningar.

Sammantaget gav lågkolhydratkost något större viktnedgång och något lägre blodtryck. Men skillnaderna blev mindre och resultaten mer osäkra vid uppföljningar längre än tolv månader.

När det gäller blodfetter var effekterna små och gick åt både positiva och negativa håll. Forskarna såg alltså varken några stora fördelar med lågkolhydratkost jämfört med andra kosthållningar eller starkt negativa effekter på blodfetterna.

Avhandlingen, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, försvarades vid Umeå universitet den 4 september.

Källa: Henrik Hagström, Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk: real-life studies and insights from available evidence, Umeå universitet, 2026.

Yrkesfrågor

Digital teknik tar större plats i dietistens arbete

Videokonsultationer, digitala journaler, appar och kliniska beslutsstöd används i allt fler delar av dietistens arbete. En ny forskningsöversikt visar samtidigt att det fortfarande finns stora kunskapsluckor kring vad digitaliseringen faktiskt betyder för patienter, dietister och vårdens resultat.

Redaktionen 9 september, 2026 • 2 minuters läsning

Digital teknik har blivit en del av den kliniska vardagen även inom nutrition och dietetik. I en ny scoping review, publicerad i Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, har forskare kartlagt hur olika digitala tekniker används av dietister inom akutsjukvård.

Översikten omfattar 101 studier från 24 länder, drygt 333 000 patienter och 2 800 yrkesverksamma inom nutrition och dietetik. Forskarna har gått igenom studier publicerade mellan 2014 och april 2025 och kartlagt var i nutritionsbehandlingen tekniken används och vilka effekter som har studerats.

Från videomöten till beslutsstöd

Vanligast var telehälsa, som förekom i 31 procent av studierna. Därefter följde elektroniska patientjournaler och mobil hälsa, exempelvis appar, med 19 procent vardera. Kliniska beslutsstöd stod för 15 procent.

Forskarna hittade också nyare användningsområden som maskininlärning, visualisering av kliniska data och digitala måltidssystem. Tekniken användes i hela nutritionsprocessen, men framför allt vid nutritionsbehandling och bedömning.

Dietistens digitala roll kunde se mycket olika ut. Det handlade bland annat om att genomföra behandling på distans, tolka riskbedömningar, hämta och analysera information ur elektroniska journaler och använda digital patientuppföljning som underlag för kliniska beslut.

Undernäring var det vanligaste området för den digitala tekniken och stod för 39 procent av de studerade tillämpningarna.

Effekterna på patienterna mindre studerade

Trots den snabba utvecklingen finns betydande kunskapsluckor. Två tredjedelar av studierna var observationsstudier och forskningen hade oftare undersökt processmått – exempelvis kvalitet, effektivitet och säkerhet – än effekter på patienternas hälsa, kostnader eller upplevelser.

Forskarna konstaterar därför att digital teknik redan används brett inom dietetiken, men att det behövs mer forskning för att avgöra vilka lösningar som faktiskt förbättrar vården och hur de bäst integreras i dietistens arbete.

Källa: Canfell OJ. et al. Digital health in acute care nutrition and dietetics practice: a scoping review. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 2026.

Läs mer i nästa nummer av Dietisten!

En del av digitaliseringen är mötet mellan dietist och patient på distans. När fungerar videokonsultationer bra – och när gör de det inte?

Sarah Persson, legitimerad dietist och doktorand vid Umeå universitet, är förstaförfattare till den nya svenska studien Dietitian reflections on video consultations. I nästa nummer av Dietisten berättar hon mer om studien och dietisters erfarenheter av videokonsultationer.