Ingen koppling mellan celiaki och autism

En ny registerstudie avfärdar den omdiskuterade kopplingen mellan tarmsjukdomen celiaki – glutenintolerans – och ökad risk för autism. Studien, som letts från Karolinska Institutet, publiceras … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Flera rapporterade fallbeskrivningar har tidigare pekat på en eventuell koppling mellan förekomst av celiaki och autism. De vetenskapliga studier som gjorts har dock varit motsägelsefulla och har i de flesta fall inte hittat belägg för något orsaksamband. I den aktuella studien har forskarna identifierade patienter med så kallad autismspektrumstörning i det nationella patientregistret.

Forskarna jämförde sedan med data från 28 svenska biopsiregister, där de identifierade patienter med celiaki (26 995 personer), inflammation i tunntarmen (12 304 personer) och med normal tarmvägg men där ett blodprov gett utslag för glutenintolerans (3 719 personer). Informationen jämfördes också med en kontrollgrupp ur normalbefolkningen (213 208 personer).

Resultaten visade att det inte finns någon statistisk koppling mellan tidigare diagnos för autismspektrumstörning och ökad risk för celiaki respektive inflammation i tunntarmen. Det gick dock att se en viss koppling mellan autism och förekomst av antikroppar för glutenintolerans i blodet hos personer med frisk tarm, enligt ett vanligt förekommande test. Mekanismen för detta samband med ökad antikroppsförekomst är ännu oklar, men skulle enligt forskarna kunna förklaras med en ökad genomsläpplighet i tarmen (där peptider lättare korsar tarmbarriären).

– Våra resultat stämmer överens med tidigare forskning och vi har inte hittat några övertygande bevis för att autism kan kopplas till celiaki eller autoimmun sjukdom i tarmen, utom en något förhöjd risk direkt efter att celiaki diagnostiserats. Men när det gäller detta kan vi inte utesluta att riskökningen beror på att barn med autism oftare utreds för celiaki än andra grupper i samhället, säger Jonas Ludvigsson, professor och barnläkare som lett arbetet med studien.

Celiaki är en så kallad autoimmun sjukdom som på sikt leder till att kroppens immunförsvar förstör det egna tarmluddet i tunntarmen och därmed hindrar upptaget av näring. Hos personer med celiaki reagerar immunförsvaret på glutenprotein som finns i vete, korn och råg \u0013 där av benämningen glutenintolerans. Det finns idag cirka 35 000 personer med diagnosen celiaki i Sverige. Den nu publicerade studien har finansieras genom anslag från Örebro universitetssjukhus, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Svenska sällskapet för medicinskt forskning, Celiakiförbundet, Fulbrightkommissionen och National Institutes of Health.

Publikation:\nA Nationwide Study of the Association Between Celiac Disease and the Risk of Autism Spectrum Disorders\nJONAS F. LUDVIGSSON, ABRAHAM REICHENBERG, CHRISTINA M. HULTMAN, JOSEPH A. MURRAY

Källa: Karolinska sjukhuset

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens början fanns skillnader i tarmfloran mellan dem som senare utvecklade sjukdomen och övriga deltagare. Forskarna identifierade nio bakterier som var associerade med risken att insjukna.

– Vår studie kunde visa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen utvecklades. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar en roll i utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, postdoktor inom livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

Fiber kan påverka bakteriernas roll

Ett oväntat fynd gällde Akkermansia muciniphila, en bakterie som ofta har förknippats med positiva hälsoeffekter. Höga nivåer av bakterien sågs hos personer som senare utvecklade diabetes.

Enligt forskarna kan förklaringen hänga samman med kosten. Under gynnsamma förhållanden använder bakterien fibrer från maten, men vid ett lågt fiberintag kan den i stället börja bryta ned tarmens skyddande slemlager. Det skulle i sin tur kunna bidra till inflammation och metabola förändringar kopplade till insulinresistens.

Även bakterien Coprococcus catus visade ett intressant samband. Mycket låga nivåer var kopplade till diabetesrisk, medan sambandet inte sågs över en viss nivå.

Forskarna ser på sikt en möjlighet att använda information om tarmfloran tillsammans med etablerade riskfaktorer för att bättre identifiera personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes. Resultaten behöver dock först bekräftas i ytterligare stora studier.

– Vi kan ännu inte ge den typen av individuella kostråd, men på en generell nivå stöder studiens resultat dagens rekommendationer om att äta fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och en av forskarna bakom studien.

Läs mer: ”Gut microbiome composition and functional potential associate with incident type 2 diabetes in 4,685 adults from a Swedish prospective cohort”