Ingen koppling mellan celiaki och autism

En ny registerstudie avfärdar den omdiskuterade kopplingen mellan tarmsjukdomen celiaki – glutenintolerans – och ökad risk för autism. Studien, som letts från Karolinska Institutet, publiceras … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Flera rapporterade fallbeskrivningar har tidigare pekat på en eventuell koppling mellan förekomst av celiaki och autism. De vetenskapliga studier som gjorts har dock varit motsägelsefulla och har i de flesta fall inte hittat belägg för något orsaksamband. I den aktuella studien har forskarna identifierade patienter med så kallad autismspektrumstörning i det nationella patientregistret.

Forskarna jämförde sedan med data från 28 svenska biopsiregister, där de identifierade patienter med celiaki (26 995 personer), inflammation i tunntarmen (12 304 personer) och med normal tarmvägg men där ett blodprov gett utslag för glutenintolerans (3 719 personer). Informationen jämfördes också med en kontrollgrupp ur normalbefolkningen (213 208 personer).

Resultaten visade att det inte finns någon statistisk koppling mellan tidigare diagnos för autismspektrumstörning och ökad risk för celiaki respektive inflammation i tunntarmen. Det gick dock att se en viss koppling mellan autism och förekomst av antikroppar för glutenintolerans i blodet hos personer med frisk tarm, enligt ett vanligt förekommande test. Mekanismen för detta samband med ökad antikroppsförekomst är ännu oklar, men skulle enligt forskarna kunna förklaras med en ökad genomsläpplighet i tarmen (där peptider lättare korsar tarmbarriären).

– Våra resultat stämmer överens med tidigare forskning och vi har inte hittat några övertygande bevis för att autism kan kopplas till celiaki eller autoimmun sjukdom i tarmen, utom en något förhöjd risk direkt efter att celiaki diagnostiserats. Men när det gäller detta kan vi inte utesluta att riskökningen beror på att barn med autism oftare utreds för celiaki än andra grupper i samhället, säger Jonas Ludvigsson, professor och barnläkare som lett arbetet med studien.

Celiaki är en så kallad autoimmun sjukdom som på sikt leder till att kroppens immunförsvar förstör det egna tarmluddet i tunntarmen och därmed hindrar upptaget av näring. Hos personer med celiaki reagerar immunförsvaret på glutenprotein som finns i vete, korn och råg \u0013 där av benämningen glutenintolerans. Det finns idag cirka 35 000 personer med diagnosen celiaki i Sverige. Den nu publicerade studien har finansieras genom anslag från Örebro universitetssjukhus, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Svenska sällskapet för medicinskt forskning, Celiakiförbundet, Fulbrightkommissionen och National Institutes of Health.

Publikation:\nA Nationwide Study of the Association Between Celiac Disease and the Risk of Autism Spectrum Disorders\nJONAS F. LUDVIGSSON, ABRAHAM REICHENBERG, CHRISTINA M. HULTMAN, JOSEPH A. MURRAY

Källa: Karolinska sjukhuset

Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsidesmärkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.

Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.

Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.

Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan.

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 5 minuters läsning

Grigoris risvas, som under årsmötet valdes till EFAD:s president, inledde tillsammans med Fiona McCullough, ordförande i EFAD:s vetenskapliga kommitté, och DRF:s ordförande Kjell Olsson den europeiska dietistkongressen EFAD 2025 i Malmö.

De lyfte dietistens viktiga roll för jämlik hälsa och livskvalitet, hållbar utveckling och minskad sjukdomsbörda....