Vart femte barn rapporterar en matöverkänslighet, många saknar en korrekt diagnos

Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn i Norrbotten, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn i Norrbotten, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet hade inte sämre livskvalitet jämfört med jämnåriga som åt normalkost. Även om en födoämnesprovokation som genomförts i studien visade att många barn skulle kunna återintroducera livsmedlet, var rädsla för reaktioner ett hinder för återintroduktion.

I en stor populationsbaserad studie med 2 585 barn i åldern 7-8 år i Norrbotten uppgav 21 procent att de hade överkänslighet för något livsmedel. Vid 11-12 års ålder hade den rapporterade överkänsligheten ökat ytterligare. Fem procent undvek baslivsmedlen mjölk, fisk, ägg och vete och dessa utreddes vidare med klinisk undersökning och dubbelblinda matprovokationer. Av 94 barn som deltog i de uppföljande undersökningarna bedömdes endast 9 barn ha en pågående födoämnesallergi.\n– Studien visade att barn som uteslutit viss mat inte hade sämre livskvalitet jämfört med barn som inte hade några matrestriktioner, säger Åsa Strinnholm, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus.\n– Att den uteslutna maten inte upplevs som ett problem kan bidra till att barnen och deras föräldrar inte söker sig till sjukvården för att få korrekt diagnos. Detta kan i sin tur medföra att barn som vuxit ifrån sin allergi står på en eliminationskost som inte behövs samtidigt som barn som har en allvarlig allergi inte får rätt behandling och kunskap i att hantera svåra reaktioner.\nDe barn i studien som vid den kliniska undersökningen bedömdes ha en pågående matallergi undersöktes sedan med dubbelblind matprovokation. Efter ett år intervjuades barnen och deras föräldrar om sina upplevelser och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. De barn och deras föräldrar som deltog i matprovokationerna uppgav att det var en positiv upplevelse. Barnen som fick allergiska symtom under provokationen sa sig ha fått bättre kunskap om vilka symtom de kunde få om de åt livsmedlet av misstag och hur de då skulle hantera situationen. De som kunde återintroducera livsmedlet i sin kost efter matprovokationen upplevde att livet blivit mindre begränsat än tidigare och ansåg också att det sociala umgänget blivit lättare.\nStudien visade också att en del barn inte återintroducerade livsmedlet trots att de inte fick några allergiska besvär i samband med matprovokationen.\n– En anledning till detta var fortsatt rädsla för födoämnesorsakade reaktioner, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering efter födoämnesprovokationer, säger Åsa Strinnholm.

Om studien:

Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå universitet. 2006 inbjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Kiruna, Luleå och Piteå till studien, som innefattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om bland annat astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Studien hade en deltagarfrekvens på 96 procent (2 585 barn).\nNär deltagarna var 11-12 år gjordes en uppföljning med samma metoder och samma höga svarsfrekvens. Vid uppföljningen uppgav 125 barn (5 procent av kohorten) att de helt eliminerat mjölk, ägg, fisk och vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning, provtagning och att besvara livskvalitetsenkäter. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes mellan barn med eliminationskost på grund av födoämnesöverkänslighet och en kontrollgrupp med jämnåriga barn med normalkost. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes också efter att barnen med födoämnesöverkänslighet delats in i grupperna: pågående födoämnesallergi, utläkt allergi och laktosintolerans. Avhandlingen innefattar även en tidigare studie där mödrar till barn som genomgått dubbelblind matprovokation intervjuats om sina upplevelser av matprovokationen.\nÅsa Strinnholm bor i Umeå. Hon är legitimerad sjuksköterska och arbetar som allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus. Doktorandstudierna har bedrivits vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för yrkesmedicin, vid OLIN-studierna samt vid Institutionen för omvårdnad.\nLänk till avhandlingen

Om disputationen:

Fredagen den 7 april försvarar Åsa Strinnholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt institutionen för omvårdnad sin avhandling med titeln: Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn – prevalens, livskvalitet och upplevelser vid dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation. Engelsk titel: Food hypersensitivity among schoolchildren – prevalence, Health- Related Quality of life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges.

Fakultetsopponent: Universitetslektor Inger Kull, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Professor Eva Rönmark.

ANNONS

Innehåll från Nutrition Data

Annons

”Sparar tid och ger trygghet i samtalen”

När kostregistreringar, analyser och individuella rekommendationer behöver gå hand i hand krävs verktyg som både sparar tid och säkrar kvaliteten. Två dietister berättar här hur de använder programmet Nutrition Data i sin kliniska vardag.

25 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Bildtext: Dietisterna Maria Isaksson och Stina Grönevall använder digital kostregistrering för att arbeta mer effektivt.

På Barnkliniken i Halmstad möter dietisten Stina Grönevall barn och familjer i både sluten- och öppenvård, bland annat vid ätsvårigheter, selektivt ätande och mag–tarmproblematik. Hon använder framför allt Nutrition Datas funktion för digital kostregistrering i hemmet, till exempel vid tillväxtutredningar eller när man behöver fånga kvalitet och mängd i ett selektivt ätande.

– Appen är lätt att använda, både för mig och familjerna. När föräldrar registrerar barnets intag hemma får jag snabbt en helhetsbild av energi- och näringsintag. Det sparar tid och ger trygghet i samtalen.

De digitala matdagböckerna påverkar ofta dialogen med oroliga föräldrar.

– För barn med selektivt ätande kan resultaten visa att näringsintaget faktiskt är tillräckligt. Det kan lugna föräldrar och göra stor skillnad i barnets ätutveckling. Och när intaget verkligen är för lågt kan vi använda analysen för konkret rådgivning om berikning och livsmedelsval.

Hon använder också Nutrition Data i arbetet med barn som har typ 1‑diabetes. Genom att jämföra kostregistreringar med blodsockerkurvor över tid blir samtalen om kolhydratmängd och kolhydratkvalitet mer konkreta och behandlingen kan justeras för bättre blodsockerkontroll.

– I stället för att sitta och mata in skriftliga matdagböcker i datorn kan jag använda tiden till att träffa patienter. Utskrifterna blir dessutom väldigt bra samtalsunderlag vid återkoppling.

Även Maria Isaksson, kommundietist med fokus på folkhälsa, får stöd av Nutrition Data på flera sätt. Hon arbetar med barn och ungas hälsa, personer inom LSS och kliniskt inom äldreomsorgen.

– Behöver jag göra en näringsberäkning är programmet guld värt. Det är pedagogiskt, lätt att använda och ger mig bra översikt – oavsett om jag arbetar med ungdomars matvanor eller näringsanpassning för äldre.

Främst använder hon Nutrition Data för näringsberäkning av mat- och vätskeregistreringar samt när hon tar fram recept. Beräkningarna används både för att kunna ta fram informationsmaterial och som en del av den individuella nutritionsbehandlingen.

– Om jag haft en patient med till exempel behov av proteinreducerad kost behöver jag ha ett bra underlag för att ta fram en individanpassad nutritionsbehandling.

Fakta

Nutrition Data är ett svenskt evidensbaserat digitalt verktyg utvecklat för dietister. Programmet används för näringsberäkning och jämförelse av medicinska näringsprodukter som till exempel kosttillägg och parenteral nutrition. Verktyget gör det möjligt att samla in kostregistreringar och genomföra näringsanalyser. Det kan också ge stöd vid individanpassade kostrekommendationer utifrån patientens behov.

Vill du veta mer och testa Nutrition Data gratis? Gå in på:
www.nutritiondata.se

Forskning

Fiberintag kan minska hjärtrisken vid nattarbete

Personer som arbetar natt har en ökad risk för kranskärlssjukdom. Nu visar en stor brittisk studie att ett högre fiberintag kan kopplas till lägre förekomst av sjukdomen – även vid oregelbundna arbetstider.

Nina Granberg 25 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Människokroppen är biologiskt anpassad för att vara vaken dagtid och sova på natten. Nattarbete bryter mot denna rytm och har i tidigare studier kopplats till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom. Eftersom arbetstider ofta är svåra att förändra ville forskare vid Uppsala universitet undersöka om kosten kan ha en skyddande roll.

– Ett måttligt fiberintag på cirka 19 gram per dag kopplades till lägre risk för kranskärlssjukdom hos personer som arbetade natt regelbundet. För dem som arbetade natt mer sporadiskt räckte omkring 15 gram per dag, säger Diana Nôga forskare vid Uppsala universitet.

Data från över 220 000 personer

Studien bygger på data från drygt 220 000 deltagare i UK Biobank, insamlade mellan 2006 och 2010. Deltagarna delades in i tre grupper: dagarbetare, skiftarbetare med sporadiska nattpass samt regelbundna nattarbetare.Alla hade besvarat detaljerade frågor om sina kostvanor. Vid en uppföljning efter cirka tolv år framkom att nattarbetare med lågt fiberintag hade högre risk för kranskärlssjukdom jämfört med dem som åt mer fibrer.

Inte officiella rekommendationer

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som nya kostrekommendationer, utan som ett mönster i materialet. Nuvarande rekommendation för vuxna ligger på omkring 25 gram fibrer per dag.

– Sambandet mellan fibrer och lägre risk för hjärtsjukdom kan inte förklaras enbart av en generellt hälsosammare livsstil. Vi har justerat för flera livsstilsfaktorer i analyserna, säger Christian Benedict, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.

En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att fibrer kan påverka både tarmfloran och blodfetterna på ett sätt som är särskilt gynnsamt för hjärtat hos personer som arbetar natt.

Kost som komplement

Ett ökat intag av fiberrika livsmedel – som fullkornsprodukter, grönsaker, frukt och baljväxter – kan enligt forskarna vara ett relativt enkelt sätt att stärka hjärthälsan hos nattarbetare. Samtidigt krävs individuell hänsyn, exempelvis vid kroniska mag–tarmsjukdomar.

– Kostförändringar bör ses som ett komplement, inte en ersättning, till andra hälsosamma vanor som rökfrihet, fysisk aktivitet och tillräcklig sömn, säger Diana Nôga.