Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Vart femte barn rapporterar en matöverkänslighet, många saknar en korrekt diagnos

Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn i Norrbotten, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn i Norrbotten, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet hade inte sämre livskvalitet jämfört med jämnåriga som åt normalkost. Även om en födoämnesprovokation som genomförts i studien visade att många barn skulle kunna återintroducera livsmedlet, var rädsla för reaktioner ett hinder för återintroduktion.

I en stor populationsbaserad studie med 2 585 barn i åldern 7-8 år i Norrbotten uppgav 21 procent att de hade överkänslighet för något livsmedel. Vid 11-12 års ålder hade den rapporterade överkänsligheten ökat ytterligare. Fem procent undvek baslivsmedlen mjölk, fisk, ägg och vete och dessa utreddes vidare med klinisk undersökning och dubbelblinda matprovokationer. Av 94 barn som deltog i de uppföljande undersökningarna bedömdes endast 9 barn ha en pågående födoämnesallergi.\n– Studien visade att barn som uteslutit viss mat inte hade sämre livskvalitet jämfört med barn som inte hade några matrestriktioner, säger Åsa Strinnholm, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus.\n– Att den uteslutna maten inte upplevs som ett problem kan bidra till att barnen och deras föräldrar inte söker sig till sjukvården för att få korrekt diagnos. Detta kan i sin tur medföra att barn som vuxit ifrån sin allergi står på en eliminationskost som inte behövs samtidigt som barn som har en allvarlig allergi inte får rätt behandling och kunskap i att hantera svåra reaktioner.\nDe barn i studien som vid den kliniska undersökningen bedömdes ha en pågående matallergi undersöktes sedan med dubbelblind matprovokation. Efter ett år intervjuades barnen och deras föräldrar om sina upplevelser och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. De barn och deras föräldrar som deltog i matprovokationerna uppgav att det var en positiv upplevelse. Barnen som fick allergiska symtom under provokationen sa sig ha fått bättre kunskap om vilka symtom de kunde få om de åt livsmedlet av misstag och hur de då skulle hantera situationen. De som kunde återintroducera livsmedlet i sin kost efter matprovokationen upplevde att livet blivit mindre begränsat än tidigare och ansåg också att det sociala umgänget blivit lättare.\nStudien visade också att en del barn inte återintroducerade livsmedlet trots att de inte fick några allergiska besvär i samband med matprovokationen.\n– En anledning till detta var fortsatt rädsla för födoämnesorsakade reaktioner, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering efter födoämnesprovokationer, säger Åsa Strinnholm.

Om studien:

Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå universitet. 2006 inbjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Kiruna, Luleå och Piteå till studien, som innefattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om bland annat astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Studien hade en deltagarfrekvens på 96 procent (2 585 barn).\nNär deltagarna var 11-12 år gjordes en uppföljning med samma metoder och samma höga svarsfrekvens. Vid uppföljningen uppgav 125 barn (5 procent av kohorten) att de helt eliminerat mjölk, ägg, fisk och vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning, provtagning och att besvara livskvalitetsenkäter. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes mellan barn med eliminationskost på grund av födoämnesöverkänslighet och en kontrollgrupp med jämnåriga barn med normalkost. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes också efter att barnen med födoämnesöverkänslighet delats in i grupperna: pågående födoämnesallergi, utläkt allergi och laktosintolerans. Avhandlingen innefattar även en tidigare studie där mödrar till barn som genomgått dubbelblind matprovokation intervjuats om sina upplevelser av matprovokationen.\nÅsa Strinnholm bor i Umeå. Hon är legitimerad sjuksköterska och arbetar som allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus. Doktorandstudierna har bedrivits vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för yrkesmedicin, vid OLIN-studierna samt vid Institutionen för omvårdnad.\nLänk till avhandlingen

Om disputationen:

Fredagen den 7 april försvarar Åsa Strinnholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt institutionen för omvårdnad sin avhandling med titeln: Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn – prevalens, livskvalitet och upplevelser vid dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation. Engelsk titel: Food hypersensitivity among schoolchildren – prevalence, Health- Related Quality of life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges.

Fakultetsopponent: Universitetslektor Inger Kull, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Professor Eva Rönmark.



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.