Vart femte barn rapporterar en matöverkänslighet, många saknar en korrekt diagnos

Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn i Norrbotten, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn i Norrbotten, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet hade inte sämre livskvalitet jämfört med jämnåriga som åt normalkost. Även om en födoämnesprovokation som genomförts i studien visade att många barn skulle kunna återintroducera livsmedlet, var rädsla för reaktioner ett hinder för återintroduktion.

I en stor populationsbaserad studie med 2 585 barn i åldern 7-8 år i Norrbotten uppgav 21 procent att de hade överkänslighet för något livsmedel. Vid 11-12 års ålder hade den rapporterade överkänsligheten ökat ytterligare. Fem procent undvek baslivsmedlen mjölk, fisk, ägg och vete och dessa utreddes vidare med klinisk undersökning och dubbelblinda matprovokationer. Av 94 barn som deltog i de uppföljande undersökningarna bedömdes endast 9 barn ha en pågående födoämnesallergi.\n– Studien visade att barn som uteslutit viss mat inte hade sämre livskvalitet jämfört med barn som inte hade några matrestriktioner, säger Åsa Strinnholm, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus.\n– Att den uteslutna maten inte upplevs som ett problem kan bidra till att barnen och deras föräldrar inte söker sig till sjukvården för att få korrekt diagnos. Detta kan i sin tur medföra att barn som vuxit ifrån sin allergi står på en eliminationskost som inte behövs samtidigt som barn som har en allvarlig allergi inte får rätt behandling och kunskap i att hantera svåra reaktioner.\nDe barn i studien som vid den kliniska undersökningen bedömdes ha en pågående matallergi undersöktes sedan med dubbelblind matprovokation. Efter ett år intervjuades barnen och deras föräldrar om sina upplevelser och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. De barn och deras föräldrar som deltog i matprovokationerna uppgav att det var en positiv upplevelse. Barnen som fick allergiska symtom under provokationen sa sig ha fått bättre kunskap om vilka symtom de kunde få om de åt livsmedlet av misstag och hur de då skulle hantera situationen. De som kunde återintroducera livsmedlet i sin kost efter matprovokationen upplevde att livet blivit mindre begränsat än tidigare och ansåg också att det sociala umgänget blivit lättare.\nStudien visade också att en del barn inte återintroducerade livsmedlet trots att de inte fick några allergiska besvär i samband med matprovokationen.\n– En anledning till detta var fortsatt rädsla för födoämnesorsakade reaktioner, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering efter födoämnesprovokationer, säger Åsa Strinnholm.

Om studien:

Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå universitet. 2006 inbjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Kiruna, Luleå och Piteå till studien, som innefattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om bland annat astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Studien hade en deltagarfrekvens på 96 procent (2 585 barn).\nNär deltagarna var 11-12 år gjordes en uppföljning med samma metoder och samma höga svarsfrekvens. Vid uppföljningen uppgav 125 barn (5 procent av kohorten) att de helt eliminerat mjölk, ägg, fisk och vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning, provtagning och att besvara livskvalitetsenkäter. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes mellan barn med eliminationskost på grund av födoämnesöverkänslighet och en kontrollgrupp med jämnåriga barn med normalkost. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes också efter att barnen med födoämnesöverkänslighet delats in i grupperna: pågående födoämnesallergi, utläkt allergi och laktosintolerans. Avhandlingen innefattar även en tidigare studie där mödrar till barn som genomgått dubbelblind matprovokation intervjuats om sina upplevelser av matprovokationen.\nÅsa Strinnholm bor i Umeå. Hon är legitimerad sjuksköterska och arbetar som allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus. Doktorandstudierna har bedrivits vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för yrkesmedicin, vid OLIN-studierna samt vid Institutionen för omvårdnad.\nLänk till avhandlingen

Om disputationen:

Fredagen den 7 april försvarar Åsa Strinnholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt institutionen för omvårdnad sin avhandling med titeln: Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn – prevalens, livskvalitet och upplevelser vid dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation. Engelsk titel: Food hypersensitivity among schoolchildren – prevalence, Health- Related Quality of life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges.

Fakultetsopponent: Universitetslektor Inger Kull, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Professor Eva Rönmark.

Livsmedel

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”, ”Smaken formar framtidens livsmedel”,

Gastroenterologi

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.