Skolstart – så kan vi hjälpa barn med allergi

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. För barn med svårare allergier kan anpassningar i skolmiljön behöva göras.

På sajtenAllergiiskolan har Astma- och Allergiförbundet samlat information med många tips och råd inför skolstarten.\n– Vi vill sprida kunskap om hur skolan och förskolan kan förbättra arbetsmiljön och göra anpassningar för att underlätta för elever med svårare allergier. Vi vet av erfarenhet att många frågor uppstår i samband med skolstart när nya barn med astma och allergi ska tas emot. Därför är vi glada att kunna erbjuda sajten Allergiiskolan säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet.

Allergiiskolan innehåller flera olika delar avsedda för föräldrar, skolpersonal och unga med allergi. Här finns information om allt från hur skolan och förskolan kan hjälpa barn med matallergier, till vilket lagstöd och vilka rättigheter man har som förälder.

Många skolor och förskolor saknar ett generellt och förebyggande allergiarbete. Därför har Astma- och Allergiförbundet också utvecklat en digital checklista, allergironden.se, som hjälper skolan att upptäcka och åtgärda allergirisker i skolan eller förskolan. Allergironden bidrar till en bättre arbetsmiljö och mindre sjukfrånvaro. Det leder till friskare barn och ökar kunskapen om allergi och astma.

Allergi är barnens folksjukdom. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. Astma är den största orsaken till att barn under 2 år vårdas på sjukhus. I en skolklass på 30 elever har i genomsnitt fyra barn allergisnuva, tre har astma och två födoämnesallergi och antalet fortsätter att öka.

Källa: Astma- och Allergiförbundet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...