Skolstart – så kan vi hjälpa barn med allergi

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. För barn med svårare allergier kan anpassningar i skolmiljön behöva göras.

På sajtenAllergiiskolan har Astma- och Allergiförbundet samlat information med många tips och råd inför skolstarten.\n– Vi vill sprida kunskap om hur skolan och förskolan kan förbättra arbetsmiljön och göra anpassningar för att underlätta för elever med svårare allergier. Vi vet av erfarenhet att många frågor uppstår i samband med skolstart när nya barn med astma och allergi ska tas emot. Därför är vi glada att kunna erbjuda sajten Allergiiskolan säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet.

Allergiiskolan innehåller flera olika delar avsedda för föräldrar, skolpersonal och unga med allergi. Här finns information om allt från hur skolan och förskolan kan hjälpa barn med matallergier, till vilket lagstöd och vilka rättigheter man har som förälder.

Många skolor och förskolor saknar ett generellt och förebyggande allergiarbete. Därför har Astma- och Allergiförbundet också utvecklat en digital checklista, allergironden.se, som hjälper skolan att upptäcka och åtgärda allergirisker i skolan eller förskolan. Allergironden bidrar till en bättre arbetsmiljö och mindre sjukfrånvaro. Det leder till friskare barn och ökar kunskapen om allergi och astma.

Allergi är barnens folksjukdom. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. Astma är den största orsaken till att barn under 2 år vårdas på sjukhus. I en skolklass på 30 elever har i genomsnitt fyra barn allergisnuva, tre har astma och två födoämnesallergi och antalet fortsätter att öka.

Källa: Astma- och Allergiförbundet

Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 11 september, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025

Geriatrik

Ensamätande påverkar äldres matrutiner

Äldre personer som äter ensamma hoppar oftare över måltider och väljer färdigmat i högre utsträckning. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitetet.

Nina Granberg 10 september, 2025 • Uppdaterades 10 september, 2025 • 1 minuts läsning

Tidigare studier har kopplat ensamätande till negativa hälsoeffekter som depression och sämre självskattad hälsa. Forskaren Amanda Björnwalls avhandling i Kostvetenskap bekräftar till viss del dessa rön, men visar samtidigt att det framför allt är matrutinerna som påverkas, inte den självskattade hälsan.

– Matrutiner skiljer sig ofta åt för den som äter ensam och de som äter tillsammans. Detta visade sig till exempel genom att ensamätande personer åt färre antal måltider per dag och färdigköpta rätter oftare, säger Amanda Björnwall, till tidningen Äldre i centrum.

Studien visar också att de som redan lever ensamma ofta ser ensamätande som oproblematiskt, medan de som lever med partner uttryckte oro inför en framtid med ensamätande. Och det finns en tydlig koppling till ökade känslor av ensamhet, även hos dem som inte själva upplever ensamätande som ett problem.

Läs mer: Eating alone or eating in loneliness: Food routines, health, and social relations in later life, 2025.