Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Skolstart – så kan vi hjälpa barn med allergi

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. För barn med svårare allergier kan anpassningar i skolmiljön behöva göras.

På sajtenAllergiiskolan har Astma- och Allergiförbundet samlat information med många tips och råd inför skolstarten.\n– Vi vill sprida kunskap om hur skolan och förskolan kan förbättra arbetsmiljön och göra anpassningar för att underlätta för elever med svårare allergier. Vi vet av erfarenhet att många frågor uppstår i samband med skolstart när nya barn med astma och allergi ska tas emot. Därför är vi glada att kunna erbjuda sajten Allergiiskolan säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet.

Allergiiskolan innehåller flera olika delar avsedda för föräldrar, skolpersonal och unga med allergi. Här finns information om allt från hur skolan och förskolan kan hjälpa barn med matallergier, till vilket lagstöd och vilka rättigheter man har som förälder.

Många skolor och förskolor saknar ett generellt och förebyggande allergiarbete. Därför har Astma- och Allergiförbundet också utvecklat en digital checklista, allergironden.se, som hjälper skolan att upptäcka och åtgärda allergirisker i skolan eller förskolan. Allergironden bidrar till en bättre arbetsmiljö och mindre sjukfrånvaro. Det leder till friskare barn och ökar kunskapen om allergi och astma.

Allergi är barnens folksjukdom. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. Astma är den största orsaken till att barn under 2 år vårdas på sjukhus. I en skolklass på 30 elever har i genomsnitt fyra barn allergisnuva, tre har astma och två födoämnesallergi och antalet fortsätter att öka.

Källa: Astma- och Allergiförbundet



Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.