Skolstart – så kan vi hjälpa barn med allergi

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. För barn med svårare allergier kan anpassningar i skolmiljön behöva göras.

På sajtenAllergiiskolan har Astma- och Allergiförbundet samlat information med många tips och råd inför skolstarten.\n– Vi vill sprida kunskap om hur skolan och förskolan kan förbättra arbetsmiljön och göra anpassningar för att underlätta för elever med svårare allergier. Vi vet av erfarenhet att många frågor uppstår i samband med skolstart när nya barn med astma och allergi ska tas emot. Därför är vi glada att kunna erbjuda sajten Allergiiskolan säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet.

Allergiiskolan innehåller flera olika delar avsedda för föräldrar, skolpersonal och unga med allergi. Här finns information om allt från hur skolan och förskolan kan hjälpa barn med matallergier, till vilket lagstöd och vilka rättigheter man har som förälder.

Många skolor och förskolor saknar ett generellt och förebyggande allergiarbete. Därför har Astma- och Allergiförbundet också utvecklat en digital checklista, allergironden.se, som hjälper skolan att upptäcka och åtgärda allergirisker i skolan eller förskolan. Allergironden bidrar till en bättre arbetsmiljö och mindre sjukfrånvaro. Det leder till friskare barn och ökar kunskapen om allergi och astma.

Allergi är barnens folksjukdom. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. Astma är den största orsaken till att barn under 2 år vårdas på sjukhus. I en skolklass på 30 elever har i genomsnitt fyra barn allergisnuva, tre har astma och två födoämnesallergi och antalet fortsätter att öka.

Källa: Astma- och Allergiförbundet

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.