Rätt spädbarnskost kan minska risken för glutenintolerans

Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie som har letts av forskare vid Umeå universitet.

Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom vars enda behandling utgörs av en livslång strikt glutenfri kost, det vill säga att utesluta allt som innehåller något av vete, råg eller korn. Fram till 1970-talet var celiaki ovanlig och diagnostiserades endast hos 0,1 % av alla barn. Mellan 1984 och 1996 drabbades Sverige emellertid av en ”celiakiepidemi” bland barn under 2 år: Antalet fall ökade drastiskt för att efter ungefär 10 år minska lika tvärt och återgå till den tidigare nivån. Något likande hade aldrig setts tidigare någonstans i världen.\nGenom fortsatta undersökningar av epidemin har forskarna nu visat att celiaki idag drabbar upp till 3 % av alla unga personer. Två tredjedelar av dem har fortfarande inte fått diagnos och behandling. Det är också visat att risken för att insjukna kan minskas genom att barnet ammas och helst också börjar med små mängder gluten medan amningen fortfarande pågår. Dessa fynd har bidragit till dagens svenska rekommendationer kring spädbarnskost och har på senare tid också påverkat rekommendationerna i övriga Europa och i USA.

Studien som dessa fynd bygger på kallas ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden – och forskarna publicerar nu en summering i tidskriften Pediatrics. ETICS är en screeeningstudie som genomfördes 2005-2011 bland 12-åringar födda under epidemin (1993) och efter den (1997). Totalt inbjöds drygt 18 000 sjätteklassare från fem orter i Sverige: Lund, Växjö, Norrköping, Norrtälje och Umeå. Bland dem deltog 69 % genom att lämna blodprov. Blodproverna analyserades för celiaki och de barn som hade förhöjda nivåer kallades till närmaste barnklinik för att kontrollera om sjukdomsmisstanken stämde via ett vävnadsprov från tunntarmen.’

Sammantaget kan konstateras att Sverige under tio år från ca 1984 upplevde en unik epidemi av celiaki hos de minsta barnen. Den framkallades av ett årtionde med ogynnsam spädbarnskost och Sverige har den klart högsta förekomsten av celiaki i både Europa och USA. Uppskattningsvis finns det uppemot 150 000 personer med celiaki i Sverige, bland vilka ungefär 100 000 ännu inte fått korrekt diagnos och behandling. Ökad uppmärksamhet behövs hos alla för att så många drabbade som möjligt skall få korrekt diagnos och behandling.

Referens

Ivarsson A, Myléus A, Norström F, van der Pals M, Rosén A, Högberg L, Danielsson L, Halvarsson B, Hammarroth S, Hernell O, Karlsson E, Stenhammar S, Webb C, Sandström O, Carlsson A. Prevalence of Childhood Celiac Disease and Changes in Infant Feeding \nPediatrics 2013;131:1-8\ndoi:10.1542/peds.2012-1015

Källa: Umeå Universitet

Yrkesfrågor

Dietistlegitimationen 20 år:”Det var ett helt maraton”

I år är det 20 år sedan dietister fick möjlighet att ansöka om legitimation i Sverige. Bakom beslutet låg strategiska insatser, politisk påverkan och ideellt engagemang. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg var två av dem som drev frågan.

Nina Granberg 27 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Den 1 april 2006 blev dietist ett legitimationsyrke. Därmed gick ett långt och intensivt arbete i mål. Elisabet Rothenberg, som var ordförande för Dietisternas Riksförbund (DRF) under perioden 2000–2015, ledde processen från förbundets sida.

– Legitimationen var en viktig del i arbetet med att lyfta fram dietistprofessionen som ett hälso- och sjukvårdsyrke med självständigt behandlingsansvar, vilket inte riktigt var en självklarhet.

Ett självständigt ansvar

Dietist var redan en skyddad yrkestitel. Legitimationen innebar dock en personlig behörighet som kunde återkallas och markerade yrkesutövarens individuella ansvar gentemot patienten.

– Det var viktigt att även dietistens arbete omfattades av legitimation, precis som andra legitimationsyrken inom vården. De mest närliggande jämförelserna var fysioterapeuter och arbetsterapeuter, säger Elisabet Rothenberg.

Patientsäkerheten var ett av argumenten som DRF lyfte fram. Förbundet behövde övertyga omvärlden om att dietisternas arbete och patientansvar motiverade legitimation.

Dietistyrket hade då redan genomgått flera decennier av förändring. De första dietisttjänsterna i Sverige inrättades i början av 1960-talet. Fram till slutet av 1990-talet var dietistspåret en förgrening av utbildningen till kostchef. En särskild högskoleutbildning startade 1978.

– I dag känns det som en självklarhet att utbildningen har en tydlig akademisk inriktning mot hälso- och sjukvård, säger Elisabet Rothenberg.

PR och politisk påverkan

En av styrelseledamöterna som deltog i arbetet var Anna Ottosson, som var vice ordförande i DRF under elva år. För henne var frågan nära kopplad till yrkets trovärdighet och en viktig anledning till engagemanget i förbundsstyrelsen.

Men att nå ända fram var långt ifrån givet.

– Det var ett helt maraton, ett tungt och strategiskt arbete.

Styrelsen drev frågan på flera fronter. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg beskriver ett intensivt lobbyarbete med kontakter på bland annat Rosenbad, dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen.

Redan under Marlene Olivares Dalbys tid som ordförande tog styrelsen hjälp av en PR-byrå för att utveckla en strategi för opinionsbildning. Anna Ottosson fick rollen som PR-dietist och intervjuades återkommande i tv och tidningar.

– Vi ville sätta dietisterna på mediekartan, så att journalister skulle ringa en dietist i stället för någon som inte hade samma gedigna utbildning.

Enligt Anna Ottosson fick även frågan om dietister utanför den offentliga vården betydelse. I sådana verksamheter kunde det vara svårare för patienter och andra att bedöma vilken utbildning och nutritionskompetens en rådgivare faktiskt hade.

– Jag har länge vurmat för att dietistens kompetens ska användas i hela samhället. Under processen blev den privata sektorn en viktig del av argumentationen, säger hon.

”En stor befrielse”

När beslutet till slut kom väckte det starka känslor.

– Det kändes som en seger och en glädje. Det var det rätta som hände, självklart skulle vi ha legitimation precis som andra yrkesgrupper inom vården, säger Anna Ottosson.

Elisabet Rothenberg beskriver beskedet som en stor befrielse.

– För väldigt många dietister blev det en bekräftelse på att vi är en hälso- och sjukvårdsprofession, med samma förutsättningar som fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och psykologer. Det betydde mycket för självkänslan i yrkesutövningen.

Båda lyfter fram lagarbetet bakom legitimationen.

– Legitimationen är resultatet av kvinnor som har lagt ner kopiöst mycket ideellt arbete. Vi är flera som arbetade intensivt med detta. Det är en kedja av drivna kvinnor, säger Anna Ottosson.

En starkare roll

Tjugo år senare ser både Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg områden där dietisternas ställning kan stärkas ytterligare.

Anna Ottosson vill se fler dietister och en självklarare plats för professionen i olika vårdteam. Själv arbetar hon mycket med cancer och pekar på behovet av aktuell nutritionskompetens som en integrerad del av behandlingen.

– Dietister behöver få en ännu starkare position, både inom vården och på bredare front i samhället. Samtidigt måste vi förvalta ansvaret som följer med legitimationen genom att hålla oss uppdaterade och ligga i framkant.

Elisabet Rothenberg konstaterar att situationen varierar. I vissa verksamheter är dietisten välintegrerad, medan professionen nästan saknas i andra.

– Inom stora delar av äldreomsorgen skulle dietisten behöva bli mycket mer självklar. Även inom intensivvården finns stora utvecklingsmöjligheter.

Yrkesfrågor

Ny Dietistvecka ska bli mer än ett jubileum

I oktober är det premiär för Dietistveckan. Med initiativet vill Dietisternas Riksförbund fira 20 år med dietistlegitimation och skapa en återkommande mötesplats för yrkeskåren.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Veckan går av stapeln den 12–16 oktober och är öppen för alla dietister och dietiststudenter i Sverige, både medlemmar och icke-medlemmar.

– Det är en väldigt viktig milstolpe för professionen som vi...