Rätt spädbarnskost kan minska risken för glutenintolerans

Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie som har letts av forskare vid Umeå universitet.

Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom vars enda behandling utgörs av en livslång strikt glutenfri kost, det vill säga att utesluta allt som innehåller något av vete, råg eller korn. Fram till 1970-talet var celiaki ovanlig och diagnostiserades endast hos 0,1 % av alla barn. Mellan 1984 och 1996 drabbades Sverige emellertid av en ”celiakiepidemi” bland barn under 2 år: Antalet fall ökade drastiskt för att efter ungefär 10 år minska lika tvärt och återgå till den tidigare nivån. Något likande hade aldrig setts tidigare någonstans i världen.\nGenom fortsatta undersökningar av epidemin har forskarna nu visat att celiaki idag drabbar upp till 3 % av alla unga personer. Två tredjedelar av dem har fortfarande inte fått diagnos och behandling. Det är också visat att risken för att insjukna kan minskas genom att barnet ammas och helst också börjar med små mängder gluten medan amningen fortfarande pågår. Dessa fynd har bidragit till dagens svenska rekommendationer kring spädbarnskost och har på senare tid också påverkat rekommendationerna i övriga Europa och i USA.

Studien som dessa fynd bygger på kallas ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden – och forskarna publicerar nu en summering i tidskriften Pediatrics. ETICS är en screeeningstudie som genomfördes 2005-2011 bland 12-åringar födda under epidemin (1993) och efter den (1997). Totalt inbjöds drygt 18 000 sjätteklassare från fem orter i Sverige: Lund, Växjö, Norrköping, Norrtälje och Umeå. Bland dem deltog 69 % genom att lämna blodprov. Blodproverna analyserades för celiaki och de barn som hade förhöjda nivåer kallades till närmaste barnklinik för att kontrollera om sjukdomsmisstanken stämde via ett vävnadsprov från tunntarmen.’

Sammantaget kan konstateras att Sverige under tio år från ca 1984 upplevde en unik epidemi av celiaki hos de minsta barnen. Den framkallades av ett årtionde med ogynnsam spädbarnskost och Sverige har den klart högsta förekomsten av celiaki i både Europa och USA. Uppskattningsvis finns det uppemot 150 000 personer med celiaki i Sverige, bland vilka ungefär 100 000 ännu inte fått korrekt diagnos och behandling. Ökad uppmärksamhet behövs hos alla för att så många drabbade som möjligt skall få korrekt diagnos och behandling.

Referens

Ivarsson A, Myléus A, Norström F, van der Pals M, Rosén A, Högberg L, Danielsson L, Halvarsson B, Hammarroth S, Hernell O, Karlsson E, Stenhammar S, Webb C, Sandström O, Carlsson A. Prevalence of Childhood Celiac Disease and Changes in Infant Feeding \nPediatrics 2013;131:1-8\ndoi:10.1542/peds.2012-1015

Källa: Umeå Universitet

+ Produktnyheter

Nya timbaler ska öka matglädjen för personer med dysfagi

Ett nytt sortiment timbaler utvecklade för personer med tugg- och sväljsvårigheter lanseras nu med målet att minska undernäring och öka livskvaliteten. Produkterna har len konsistens, god smak och ett aptitligt utseende som gör måltiden mer lik den normala.

Nina Granberg 19 november, 2025 • Uppdaterades 19 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Målet är att minska undernäringen och öka livskvaliteten för alla med dysfagi, säger Henrik Mauritzon, grundare av BrandEye som nu lanserar det nya sortimentet

Undernäring är ett utbrett problem bland äldre, särskilt på vård- och omsorgsboenden där upp till 87 procent har någon form av dysfagi. Aptitlig mat och en social måltidssituation minskar risken för undernäring, men många med dysfagi utesluts fortfarande från gemenskapen kring matbordet.

– Det är svårt för oss som äter normalkost att förstå hur mycket det betyder att få mat som känns igen och smakar gott. Det väcker matglädjen och skapar samhörighet vid bordet, säger Anna Philipsson, kostansvarig och utbildare inom konsistensanpassad kost på BrandEye..

De 30 nya timbalerna är svenskproducerade i Helsingborg, tillverkade av svenskt kött och fågel samt MSC- eller ASC-märkt fisk och skaldjur. Sortimentet omfattar ett 30-tal produkter, från fiskfilé- och köttbullstimbaler till grönsaksvarianter som ärttimbal i ärtskida och en gelétomat som ger färg och form på tallriken.

Forskning

Ultraprocessad mat kopplas till förstadier av kolorektal cancer hos yngre kvinnor

En stor amerikansk studie visar att hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel (UPF) är kopplad till ökad risk för förstadier till kolorektal cancer hos kvinnor under 50 år. Fynden baseras på data från mer än 29 000 deltagare i Nurses’ Health Study II.

Nina Granberg 17 november, 2025 • Uppdaterades 19 november, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som nyligen publicerats i JAMA Oncology, initierades för att bättre förstå vad som driver ökningen av kolorektal cancer bland yngre vuxna. Dr Andrew Chan, huvudförfattare och verksam vid Massachusetts General Hospital, framhåller att även om polyper oftast inte utvecklas till cancer är de centrala för sjukdomsförloppet:

– De allra flesta av dessa polyper utvecklas aldrig till cancer. Men samtidigt vet vi att den stora majoriteten av de cancerfall vi ser hos yngre vuxna uppstår från just dessa förstadier, säger han till brittiska dagstidningen The Guardian.

Deltagarna följdes i 24 år och 1 189 fall av konventionella adenomer och 1 598 sågtandade lesioner (serrated lesions) identifierades. Kvinnor med högst UPF-intag, i genomsnitt 9,9 portioner/ättillfällen per dag, hade 45 procent högre risk för konventionella adenomer jämfört med dem med lägst intag (3,3 portioner per dag). Något samband med sågtandade lesioner sågs inte. Resultaten kvarstod efter justering för bland annat BMI, typ 2-diabetes, fiberintag, mikronutrienter och kostkvalitet.

Flera forskare har kommenterat studiens styrkor och begränsningar. Marco Gerlinger, professor i gastrointestinal cancer vid Barts Cancer Institute, framhåller att studien är robust men att tolkningen är begränsad av studiedesignen:

– Studien visar en association, men den kan inte bevisa kausalitet, säger han.

Gunter Kuhnle, professor i nutrition vid University of Reading, lyfter särskilt svårigheterna med att använda NOVA-systemet vid klassificering av ultraprocessade livsmedel:

Författarna själva poängterar också dessa viktiga metodologiska begränsningar. De tillägger också att studien enbart omfattade yngre kvinnor i USA, vilket begränsar generaliserbarheten, och den analyserade utvecklingen av polyper – inte kolorektal cancer i sig.

Forskarna betonar samtidigt att konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer bland yngre vuxna, och att resultaten därmed kan bidra med en pusselbit till förståelsen av den ökande incidensen i denna grupp.

Faktaruta: Polyptyper

Konventionella adenomer är den polypform som oftast utvecklas till kolorektal cancer.
Sågtandade lesioner (serrated lesions) är en heterogen grupp där vissa är godartade medan andra kan vara premaligna

Läs mer: https://jamanetwork.com/journals/jamaoncology/article-abstract/2841354