Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Rätt spädbarnskost kan minska risken för glutenintolerans

Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie som har letts av forskare vid Umeå universitet.

Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom vars enda behandling utgörs av en livslång strikt glutenfri kost, det vill säga att utesluta allt som innehåller något av vete, råg eller korn. Fram till 1970-talet var celiaki ovanlig och diagnostiserades endast hos 0,1 % av alla barn. Mellan 1984 och 1996 drabbades Sverige emellertid av en ”celiakiepidemi” bland barn under 2 år: Antalet fall ökade drastiskt för att efter ungefär 10 år minska lika tvärt och återgå till den tidigare nivån. Något likande hade aldrig setts tidigare någonstans i världen.\nGenom fortsatta undersökningar av epidemin har forskarna nu visat att celiaki idag drabbar upp till 3 % av alla unga personer. Två tredjedelar av dem har fortfarande inte fått diagnos och behandling. Det är också visat att risken för att insjukna kan minskas genom att barnet ammas och helst också börjar med små mängder gluten medan amningen fortfarande pågår. Dessa fynd har bidragit till dagens svenska rekommendationer kring spädbarnskost och har på senare tid också påverkat rekommendationerna i övriga Europa och i USA.

Studien som dessa fynd bygger på kallas ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden – och forskarna publicerar nu en summering i tidskriften Pediatrics. ETICS är en screeeningstudie som genomfördes 2005-2011 bland 12-åringar födda under epidemin (1993) och efter den (1997). Totalt inbjöds drygt 18 000 sjätteklassare från fem orter i Sverige: Lund, Växjö, Norrköping, Norrtälje och Umeå. Bland dem deltog 69 % genom att lämna blodprov. Blodproverna analyserades för celiaki och de barn som hade förhöjda nivåer kallades till närmaste barnklinik för att kontrollera om sjukdomsmisstanken stämde via ett vävnadsprov från tunntarmen.’

Sammantaget kan konstateras att Sverige under tio år från ca 1984 upplevde en unik epidemi av celiaki hos de minsta barnen. Den framkallades av ett årtionde med ogynnsam spädbarnskost och Sverige har den klart högsta förekomsten av celiaki i både Europa och USA. Uppskattningsvis finns det uppemot 150 000 personer med celiaki i Sverige, bland vilka ungefär 100 000 ännu inte fått korrekt diagnos och behandling. Ökad uppmärksamhet behövs hos alla för att så många drabbade som möjligt skall få korrekt diagnos och behandling.

Referens

Ivarsson A, Myléus A, Norström F, van der Pals M, Rosén A, Högberg L, Danielsson L, Halvarsson B, Hammarroth S, Hernell O, Karlsson E, Stenhammar S, Webb C, Sandström O, Carlsson A. Prevalence of Childhood Celiac Disease and Changes in Infant Feeding \nPediatrics 2013;131:1-8\ndoi:10.1542/peds.2012-1015

Källa: Umeå Universitet



Nutrition

Bildstöd för nya kostråden – Livsmedelsverket lanserar nytt material

Uppdaterade kostråd betyder också behov av nytt bildstöd. Livsmedelsverket har därför tagit fram nytt informationsmaterial som ska göra det enklare för vården att prata matvanor med patienter, från matpyramider och foldrar till filmer och digitala tester.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 15 september, 2025 2 minuters läsning
Nya kostråd - nytt bildstöd

Foto: Livsmedelsverket

Syftet med bildstödet, som nyligen presenterades vid ett webbinarium, är att ge vården lättanvända och pedagogiska verktyg för att omsätta kostråden i praktiken och göra dem mer begripliga i mötet med patienter.

Små steg gör stor skillnad

Ett genomgående budskap i kommunikationen är att varje liten förändring räknas. Det syns i både bilder och filmer, där devisen ”ett litet steg kan göra stor skillnad” återkommer.

– Det är det absolut viktigaste: att tänka att varje liten förändring, eller att bibehålla det som redan är bra, räknas, sa Mahnoush Etminan, dietist, PhD och handläggare på Livsmedelsverket vid seminariet.

Materialet riktar sig både till vården och till allmänheten, och är tänkt att också fungera som stöd i samtal mellan patient och vårdpersonal. Broschyrer och bilder finns i tryckt och digital form, medan filmerna kan användas i väntrum eller på sociala medier.

Översättningar till lättläst svenska och engelska är på väg, men för andra språk uppmuntrar Livsmedelsverket tills vidare till att använda översättningsappar direkt på bild- och textmaterial.

Fokus på svenskproducerat

I materialet lyfts också fördelar med svenska livsmedel, bland annat låg antibiotikaanvändning i djurhållningen och strikta regler kring växtskyddsmedel.

Det här ingår i bildstödet

Matpyramiden

  • Ny version kopplad till råden.
  • Finns som affisch, utskrift och i delar för varje livsmedelsgrupp.

Foldern Kostråd i korthet

  • Sammanfattar råden med kort text och pyramid.
  • Gratis att ladda ner, kan beställas i tryckt version.

Rådspecifika bilder

  • Illustrationer för varje råd: t.ex. läsk, sötsaker och snacks, frukt och grönt, baljväxter, fullkorn, fisk, mejeri, nötter, salt och oljor.
  • Visar både mängder och praktiska tips.
IMG_1001
Bildstöd finns för olika livsmedelsgrupper.

Korta inspirationsfilmer

  • Fyra filmer för väntrumsskärmar och sociala medier.
  • Samma huvudbudskap: små steg gör skillnad.

Sociala medier-paket

  • Färdiga bilder och grafik för lokal spridning i vården eller kommunen.

Översättningar

  • Kommer på lättläst svenska och engelska.
  • Övriga språk hanteras tills vidare via översättningsappar.

Digitalt självtest om matvanor

  • Ett webbaserat test kopplat till kostråden.
  • Ger återkoppling på individens matvanor och förslag på förbättringar.
  • Kan användas av privatpersoner eller tillsammans med vårdpersonal i samtal.

Allt material finns samlat på Livsmedelsverkets webbplats under ”Kostråd för vuxna”. Där går det att ladda ner bilder, filmer och foldrar, eller beställa tryckta exemplar. Läs mer HÄR. 

Vad är nytt i kostråden?

  • Baljväxter: lyfts ut som ett eget råd, inte längre inkluderade i rådet om grönsaker och frukt.
  • Grönsaker, frukt och bär: fortsatt 500 gram per dag, men i praktiken högre än tidigare eftersom baljväxterna räknas separat.
  • Läsk, sötsaker och snacks: inget nytt råd, men kommunikationen är tydligare och mer konkret.
  • Rött kött och chark: fortsatt råd om att begränsa, med betoning på att en liten andel bör utgöras av charkprodukter.
  • Mejeriprodukter: rekommendation att äta dagligen, gärna syrade sorter som fil och yoghurt.
  • Fullkorn, nötter, salt och alkohol: råden är oförändrade, men får nytt bildstöd.


Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 11 september, 2025 Uppdaterades 11 september, 2025 2 minuters läsning
IMG_0998

Foto: Pressbild UNICEF

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

  • 75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
  • 60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
  • Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
  • UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.