Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Rätt spädbarnskost kan minska risken för glutenintolerans

Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie som har letts av forskare vid Umeå universitet.

Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom vars enda behandling utgörs av en livslång strikt glutenfri kost, det vill säga att utesluta allt som innehåller något av vete, råg eller korn. Fram till 1970-talet var celiaki ovanlig och diagnostiserades endast hos 0,1 % av alla barn. Mellan 1984 och 1996 drabbades Sverige emellertid av en ”celiakiepidemi” bland barn under 2 år: Antalet fall ökade drastiskt för att efter ungefär 10 år minska lika tvärt och återgå till den tidigare nivån. Något likande hade aldrig setts tidigare någonstans i världen.\nGenom fortsatta undersökningar av epidemin har forskarna nu visat att celiaki idag drabbar upp till 3 % av alla unga personer. Två tredjedelar av dem har fortfarande inte fått diagnos och behandling. Det är också visat att risken för att insjukna kan minskas genom att barnet ammas och helst också börjar med små mängder gluten medan amningen fortfarande pågår. Dessa fynd har bidragit till dagens svenska rekommendationer kring spädbarnskost och har på senare tid också påverkat rekommendationerna i övriga Europa och i USA.

Studien som dessa fynd bygger på kallas ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden – och forskarna publicerar nu en summering i tidskriften Pediatrics. ETICS är en screeeningstudie som genomfördes 2005-2011 bland 12-åringar födda under epidemin (1993) och efter den (1997). Totalt inbjöds drygt 18 000 sjätteklassare från fem orter i Sverige: Lund, Växjö, Norrköping, Norrtälje och Umeå. Bland dem deltog 69 % genom att lämna blodprov. Blodproverna analyserades för celiaki och de barn som hade förhöjda nivåer kallades till närmaste barnklinik för att kontrollera om sjukdomsmisstanken stämde via ett vävnadsprov från tunntarmen.’

Sammantaget kan konstateras att Sverige under tio år från ca 1984 upplevde en unik epidemi av celiaki hos de minsta barnen. Den framkallades av ett årtionde med ogynnsam spädbarnskost och Sverige har den klart högsta förekomsten av celiaki i både Europa och USA. Uppskattningsvis finns det uppemot 150 000 personer med celiaki i Sverige, bland vilka ungefär 100 000 ännu inte fått korrekt diagnos och behandling. Ökad uppmärksamhet behövs hos alla för att så många drabbade som möjligt skall få korrekt diagnos och behandling.

Referens

Ivarsson A, Myléus A, Norström F, van der Pals M, Rosén A, Högberg L, Danielsson L, Halvarsson B, Hammarroth S, Hernell O, Karlsson E, Stenhammar S, Webb C, Sandström O, Carlsson A. Prevalence of Childhood Celiac Disease and Changes in Infant Feeding \nPediatrics 2013;131:1-8\ndoi:10.1542/peds.2012-1015

Källa: Umeå Universitet



Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 Uppdaterades 27 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1661

Foto: AdobeStock

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet. 

Läs mer HÄR.



Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1634

Foto: AdobeStock

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

IMG_1632
Anna-Lena Wihlborg

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.