Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Ökad känslighet för gluten vanligt hos barn med CP

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon att många av dessa barn har antikroppar mot gluten, trots att de inte har den tarmskada som ses vid glutenintolerans, celiaki. En förklaring kan vara att de har en tarmpåverkan som gör att ofullständigt bearbetade födoämnen tar sig ut i blodet och aktiverar kroppens immunsystem.\n– Vi har sett förhöjda värden av antikroppar mot både gluten och andra födoämnen som mjölk och äggvita hos många barn med CP. Och de som har högst värden är också de som har de svåraste funktionshindren och den lägsta kroppsvikten.\n– Celiaki skulle kunna förklara att de har så svårt att gå upp i vikt, men de flesta av dem har inte den tarmskada i tunntarmen som hör ihop med celiaki. Det vi ser är ett annorlunda antikroppssvar mot gluten som kan kallas glutensensitivitet. Men här återstår det mycket forskning.

Reidun Stenberg, som är specialist inom barnneurologi och arbetar på Barn- och ungdomshabiliteringen vid Universitetssjukhuset Örebro, presenterar nu sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Hon understryker att den dåliga längd- och viktutvecklingen hos barn med CP är ett komplext problem, och att det troligen finns flera orsaker som samverkar.

\nLäckande tarm

– Men det som är gemensamt för dessa barn är att de har en hjärnskada. Sambandet mellan mat, näring, tarm och hjärna är sannolikt mycket viktigare än man tidigare har trott. Det finns inte så mycket forskning kring dessa komplexa samband ännu, men intresset inom den medicinska forskningen har nu börjat öka.\nEn förklaring till att det finns antikroppar mot olika födoämnen i blodet kan vara tarmläckage, så kallad ökad intestinal permeabilitet. Normalt ska tarmen fungera som en barriär som hindrar alltför stora molekyler att ta sig ut i den övriga kroppen innan de har brutits ner i mindre delar. Men om tarmslemhinnan av någon anledning har luckrats upp fungerar inte längre det skyddet som det ska.\nTarmläckage kan orsakas av flera orsaker till exempel undernäring, och eftersom barn med CP ofta har svårt att tugga och svälja maten är risken stor att de inte får i sig tillräckligt mycket näring.\n– Studier av undernärda barn i utvecklingsländer visar att deras tarm har en ökad permeabilitet, det vill säga ett ökat läckage av proteiner som inte bryts ner på normalt sätt och därmed stimulerar till bildning av antikroppar.

\nInternationellt samarbete

Det främsta målet med Reidun Stenbergs forskning är att öka kunskapen om CP, så att barn med funktionshindret redan från början får den näring de behöver.\n– Om vi kan optimera näringstillförseln kan vi också ge en ökad livskvalitet och betydligt bättre hälsa.\nTvå av de fyra studier som ingår i avhandlingen har utförts i samarbete med forskare vid Tammerfors universitet i Finland och Cardiff University i Storbritannien. I sin fortsatta forskning om barn och ungdomar med CP och undernäring kommer Reidun Stenberg att inleda ett samarbete med Columbia University i USA.\n– Vi ska bland annat undersöka om dessa CP-patienter också har antikroppar mot andra glutenproteiner än dem vi redan har tittat på.

Källa: Örebro Universitet



Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.