Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Ökad känslighet för gluten vanligt hos barn med CP

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon att många av dessa barn har antikroppar mot gluten, trots att de inte har den tarmskada som ses vid glutenintolerans, celiaki. En förklaring kan vara att de har en tarmpåverkan som gör att ofullständigt bearbetade födoämnen tar sig ut i blodet och aktiverar kroppens immunsystem.\n– Vi har sett förhöjda värden av antikroppar mot både gluten och andra födoämnen som mjölk och äggvita hos många barn med CP. Och de som har högst värden är också de som har de svåraste funktionshindren och den lägsta kroppsvikten.\n– Celiaki skulle kunna förklara att de har så svårt att gå upp i vikt, men de flesta av dem har inte den tarmskada i tunntarmen som hör ihop med celiaki. Det vi ser är ett annorlunda antikroppssvar mot gluten som kan kallas glutensensitivitet. Men här återstår det mycket forskning.

Reidun Stenberg, som är specialist inom barnneurologi och arbetar på Barn- och ungdomshabiliteringen vid Universitetssjukhuset Örebro, presenterar nu sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Hon understryker att den dåliga längd- och viktutvecklingen hos barn med CP är ett komplext problem, och att det troligen finns flera orsaker som samverkar.

\nLäckande tarm

– Men det som är gemensamt för dessa barn är att de har en hjärnskada. Sambandet mellan mat, näring, tarm och hjärna är sannolikt mycket viktigare än man tidigare har trott. Det finns inte så mycket forskning kring dessa komplexa samband ännu, men intresset inom den medicinska forskningen har nu börjat öka.\nEn förklaring till att det finns antikroppar mot olika födoämnen i blodet kan vara tarmläckage, så kallad ökad intestinal permeabilitet. Normalt ska tarmen fungera som en barriär som hindrar alltför stora molekyler att ta sig ut i den övriga kroppen innan de har brutits ner i mindre delar. Men om tarmslemhinnan av någon anledning har luckrats upp fungerar inte längre det skyddet som det ska.\nTarmläckage kan orsakas av flera orsaker till exempel undernäring, och eftersom barn med CP ofta har svårt att tugga och svälja maten är risken stor att de inte får i sig tillräckligt mycket näring.\n– Studier av undernärda barn i utvecklingsländer visar att deras tarm har en ökad permeabilitet, det vill säga ett ökat läckage av proteiner som inte bryts ner på normalt sätt och därmed stimulerar till bildning av antikroppar.

\nInternationellt samarbete

Det främsta målet med Reidun Stenbergs forskning är att öka kunskapen om CP, så att barn med funktionshindret redan från början får den näring de behöver.\n– Om vi kan optimera näringstillförseln kan vi också ge en ökad livskvalitet och betydligt bättre hälsa.\nTvå av de fyra studier som ingår i avhandlingen har utförts i samarbete med forskare vid Tammerfors universitet i Finland och Cardiff University i Storbritannien. I sin fortsatta forskning om barn och ungdomar med CP och undernäring kommer Reidun Stenberg att inleda ett samarbete med Columbia University i USA.\n– Vi ska bland annat undersöka om dessa CP-patienter också har antikroppar mot andra glutenproteiner än dem vi redan har tittat på.

Källa: Örebro Universitet



ANNONS

Innehåll från Nutrition Data

Annons

”Sparar tid och ger trygghet i samtalen”

När kostregistreringar, analyser och individuella rekommendationer behöver gå hand i hand krävs verktyg som både sparar tid och säkrar kvaliteten. Två dietister berättar här hur de använder programmet Nutrition Data i sin kliniska vardag.

25 februari, 2026 2 minuters läsning
nutrions

Foto: Nutrition Data

Bildtext: Dietisterna Maria Isaksson och Stina Grönevall använder digital kostregistrering för att arbeta mer effektivt.

På Barnkliniken i Halmstad möter dietisten Stina Grönevall barn och familjer i både sluten- och öppenvård, bland annat vid ätsvårigheter, selektivt ätande och mag–tarmproblematik. Hon använder framför allt Nutrition Datas funktion för digital kostregistrering i hemmet, till exempel vid tillväxtutredningar eller när man behöver fånga kvalitet och mängd i ett selektivt ätande.

– Appen är lätt att använda, både för mig och familjerna. När föräldrar registrerar barnets intag hemma får jag snabbt en helhetsbild av energi- och näringsintag. Det sparar tid och ger trygghet i samtalen. 

De digitala matdagböckerna påverkar ofta dialogen med oroliga föräldrar.  

– För barn med selektivt ätande kan resultaten visa att näringsintaget faktiskt är tillräckligt. Det kan lugna föräldrar och göra stor skillnad i barnets ätutveckling. Och när intaget verkligen är för lågt kan vi använda analysen för konkret rådgivning om berikning och livsmedelsval.

Hon använder också Nutrition Data i arbetet med barn som har typ 1‑diabetes. Genom att jämföra kostregistreringar med blodsockerkurvor över tid blir samtalen om kolhydratmängd och kolhydratkvalitet mer konkreta och behandlingen kan justeras för bättre blodsockerkontroll.

– I stället för att sitta och mata in skriftliga matdagböcker i datorn kan jag använda tiden till att träffa patienter. Utskrifterna blir dessutom väldigt bra samtalsunderlag vid återkoppling.

Även Maria Isaksson, kommundietist med fokus på folkhälsa, får stöd av Nutrition Data på flera sätt. Hon arbetar med barn och ungas hälsa, personer inom LSS och kliniskt inom äldreomsorgen.  

– Behöver jag göra en näringsberäkning är programmet guld värt. Det är pedagogiskt, lätt att använda och ger mig bra översikt – oavsett om jag arbetar med ungdomars matvanor eller näringsanpassning för äldre.

Främst använder hon Nutrition Data för näringsberäkning av mat- och vätskeregistreringar samt när hon tar fram recept. Beräkningarna används både för att kunna ta fram informationsmaterial och som en del av den individuella nutritionsbehandlingen.

– Om jag haft en patient med till exempel behov av proteinreducerad kost behöver jag ha ett bra underlag för att ta fram en individanpassad nutritionsbehandling.

Fakta

Nutrition Data är ett svenskt evidensbaserat digitalt verktyg utvecklat för dietister. Programmet används för näringsberäkning och jämförelse av medicinska näringsprodukter som till exempel kosttillägg och parenteral nutrition. Verktyget gör det möjligt att samla in kostregistreringar och genomföra näringsanalyser. Det kan också ge stöd vid individ­anpassade kostrekommendationer utifrån patientens behov.

Vill du veta mer och testa Nutrition Data gratis? Gå in på:
www.nutritiondata.se


Dela artikeln

Forskning

Ätsvårigheter hos barn är vanligt – men vården saknar strukturer

Ätsvårigheter hos barn är relativt vanligt och ofta komplext. Samtidigt saknas i stora delar av Sverige de strukturer och resurser som krävs för att ge barnen rätt stöd. Det visar ny svensk forskning.

Nina Granberg 25 februari, 2026 3 minuters läsning
IMG_1579

Foto: AdobeStock

Forskare vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har i flera studier undersökt ätsvårigheter hos barn och hur vården möter dessa barn. Resultaten visar att problemen ofta har flera samtidiga orsaker, vilket gör både bedömning och behandling krävande och pekar på behovet av samordnade insatser från olika professioner.

– En tidig upptäckt av barn med troliga ätsvårigheter är sannolikt viktig för att barnet inte ska få större svårigheter längre fram, säger Kajsa Lamm, logoped och forskare vid Lunds universitet.

Hon och kollegan Maria Råstam är överens om att Pediatric Feeding Disorder (PFD) inte är ovanligt och att barnen i allmänhet vill äta, men inte kan.

Orsakerna till PFD är ofta komplexa och överlappar varandra. De kan vara medicinska, till exempel neurologisk skada eller nedsatt mag-tarmfunktion. Andra orsaker rör ätförmåga, näringsintag eller psykosociala faktorer, där exempelvis föräldrars stress påverkar barnet.

Denna komplexitet innebär att barn med PFD ofta behöver insatser från flera professioner samtidigt. Förutom läkare och logoped kan dietist, arbetsterapeut, fysioterapeut och psykolog ingå i teamet. En sådan samlad, multimodal vård är dock i dag en bristvara i Sverige, enligt forskarna.

Avsaknad av diagnoskod försvårar

En bidragande orsak är att PFD ännu saknar en egen medicinsk diagnoskod i Sverige. I stället används fortfarande diagnosen ”Matvägran hos spädbarn eller barn” (F98.2), som enligt Kajsa Lamm ger en missvisande bild.

– Så länge folk fortsätter tro att det handlar om trots eller barnets egen inställning till ätandet kommer inte rätt vård och hjälp att erbjudas, säger hon.

I en studie från Västerbotten, genomförd tillsammans med forskare från Umeå, ökade antalet barn med diagnosen PFD tydligt mellan 2012 och 2022. Ökningen sågs framför allt bland barn under fem år, men studien fångade främst upp de allvarligare fallen.

Båda forskarna menar att det är hög tid att PFD får en egen medicinsk kod även i Sverige. Utan en sådan riskerar ett samlat vårdperspektiv att förbli svårt att uppnå för många barn och familjer.

Vikten säger inte allt

Maria Råstam forskar även om ARFID, undvikande/restriktiv ätstörning, en diagnos som infördes 2013. Den används för personer med ett långvarigt restriktivt ätande som kan leda till näringsbrist och viktförlust. Många barn med ARFID behöver enteral nutrition via sond eller stomi.

I en studie publicerad hösten 2025 undersöktes förekomsten av ARFID bland svenska förskolebarn. Av 645 barn hade 5,9 procent ARFID, med lika stor andel pojkar som flickor. Studien genomfördes under covid-19-pandemin, vilket innebar att drygt hälften av BVC-mottagningarna inte deltog. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.

– Men våra resultat tyder i alla fall på att ARFID inte är ovanligt bland svenska förskolebarn. Studien visar också att många barn, i vårt fall 65 procent, har en normal vikt trots ätsvårigheterna. Det är därför viktigt att BVC inte stirrar sig blinda på vikten utan lyssnar på föräldrarna, säger Maria Råstam.

Stora nordiska studier bekräftar

Resultaten ligger i linje med en stor norsk studie baserad på närmare 36 000 barn. Där uppgavs 14 procent ha ARFID-symtom vid tre respektive åtta års ålder. Sex procent hade ihållande symtom vid båda tidpunkterna, och drygt sex procent hade symtom som var så allvarliga att de kunde påverka hälsa eller näringsstatus. Studien visade också att svår och långvarig ARFID påverkade barnens utveckling och var kopplad till hög samsjuklighet med autism och ADHD.

Ätsvårigheter hos barn är därmed sällan enkla att avgränsa och kan både vara ett huvudproblem och ett symtom på andra tillstånd.

– Det viktigaste är att den vårdpersonal som möter dessa barn är öppen och lyhörd och inte låser sig vid ett enda svar, säger Maria Råstam.

Artikeln bygger på en text i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.