Ökad känslighet för gluten vanligt hos barn med CP

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon att många av dessa barn har antikroppar mot gluten, trots att de inte har den tarmskada som ses vid glutenintolerans, celiaki. En förklaring kan vara att de har en tarmpåverkan som gör att ofullständigt bearbetade födoämnen tar sig ut i blodet och aktiverar kroppens immunsystem.\n– Vi har sett förhöjda värden av antikroppar mot både gluten och andra födoämnen som mjölk och äggvita hos många barn med CP. Och de som har högst värden är också de som har de svåraste funktionshindren och den lägsta kroppsvikten.\n– Celiaki skulle kunna förklara att de har så svårt att gå upp i vikt, men de flesta av dem har inte den tarmskada i tunntarmen som hör ihop med celiaki. Det vi ser är ett annorlunda antikroppssvar mot gluten som kan kallas glutensensitivitet. Men här återstår det mycket forskning.

Reidun Stenberg, som är specialist inom barnneurologi och arbetar på Barn- och ungdomshabiliteringen vid Universitetssjukhuset Örebro, presenterar nu sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Hon understryker att den dåliga längd- och viktutvecklingen hos barn med CP är ett komplext problem, och att det troligen finns flera orsaker som samverkar.

\nLäckande tarm

– Men det som är gemensamt för dessa barn är att de har en hjärnskada. Sambandet mellan mat, näring, tarm och hjärna är sannolikt mycket viktigare än man tidigare har trott. Det finns inte så mycket forskning kring dessa komplexa samband ännu, men intresset inom den medicinska forskningen har nu börjat öka.\nEn förklaring till att det finns antikroppar mot olika födoämnen i blodet kan vara tarmläckage, så kallad ökad intestinal permeabilitet. Normalt ska tarmen fungera som en barriär som hindrar alltför stora molekyler att ta sig ut i den övriga kroppen innan de har brutits ner i mindre delar. Men om tarmslemhinnan av någon anledning har luckrats upp fungerar inte längre det skyddet som det ska.\nTarmläckage kan orsakas av flera orsaker till exempel undernäring, och eftersom barn med CP ofta har svårt att tugga och svälja maten är risken stor att de inte får i sig tillräckligt mycket näring.\n– Studier av undernärda barn i utvecklingsländer visar att deras tarm har en ökad permeabilitet, det vill säga ett ökat läckage av proteiner som inte bryts ner på normalt sätt och därmed stimulerar till bildning av antikroppar.

\nInternationellt samarbete

Det främsta målet med Reidun Stenbergs forskning är att öka kunskapen om CP, så att barn med funktionshindret redan från början får den näring de behöver.\n– Om vi kan optimera näringstillförseln kan vi också ge en ökad livskvalitet och betydligt bättre hälsa.\nTvå av de fyra studier som ingår i avhandlingen har utförts i samarbete med forskare vid Tammerfors universitet i Finland och Cardiff University i Storbritannien. I sin fortsatta forskning om barn och ungdomar med CP och undernäring kommer Reidun Stenberg att inleda ett samarbete med Columbia University i USA.\n– Vi ska bland annat undersöka om dessa CP-patienter också har antikroppar mot andra glutenproteiner än dem vi redan har tittat på.

Källa: Örebro Universitet

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 9 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.

Matallergi

På gång: Ny strategi för allergi och celiaki

En nationell strategi och handlingsplan för allergiområdet är nu överlämnad till regeringen. Förslaget, som har tagits fram gemensamt av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, syftar till att skapa en tryggare tillvaro för de miljontals människor i Sverige som lever med allergier.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Nationell strategi och handlingsplan 2026 för allergiområdet omfattar både hälso- och sjukvården och insatser i samhället.. Ett centralt fokus är trygg mat och tillförlitlig information i livsmedelskedjan, vilket har direkt bäring på dietisters arbete inom vård, rådgivning och offentliga måltider.

– ”Vårt mål är att personer med matallergi eller celiaki ska kunna känna sig trygga när de äter och att de inte drabbas av oväntade eller i vissa fall livshotande reaktioner”, säger Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Matallergi och celiaki

I strategin inkluderas både matallergi och celiaki. Även om celiaki inte är en allergi i medicinsk mening behandlas tillståndet tillsammans med allergier, bland annat eftersom livsmedelslagstiftningen ställer motsvarande krav på information och märkning av gluten som för allergener.

För dietister innebär detta att strategin tydligt berör det kliniska och förebyggande arbete som rör kostbehandling, utbildning och uppföljning vid både matallergi och celiaki.

Kunskap i hela livsmedelskedjan

Livsmedelsverkets del av handlingsplanen fokuserar på att stärka kunskapen i hela livsmedelskedjan, från tillverkning och import till tillagning och servering.

– ”Vi ser att det handlar om att öka kunskapen i alla led i livsmedelskedjan, från de som tillverkar eller importerar mat till de som tillagar och serverar”, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

I förslaget ingår också att livsmedelskontrollen ska rikta ett ännu tydligare fokus mot frågor som är särskilt viktiga för personer med matallergi eller celiaki, till exempel korrekt märkning av allergener som ägg, jordnötter och vete. Detta är områden där dietister ofta bidrar med expertkunskap, både i rådgivande och utbildande roller.

Uppföljning i vården och minskat behov av specialkost

Strategin betonar vikten av uppföljning av barn och vuxna med allergi inom hälso- och sjukvården. Med bättre strukturer för uppföljning och möjlighet till friskförklaring kan onödiga eliminationsdieter minska.

Detta kan i sin tur leda till ett minskat behov av specialkost i förskola och skola, något som både kan förenkla måltidsverksamheten och minska risken för felserveringar. Dietister har här en central roll i att bedöma kostbehov, följa upp diagnoser och stödja patienter och verksamheter i att anpassa kosten på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Extra fokus på förskola och skola

Eftersom matallergier är vanligare under barndomen ägnas särskild uppmärksamhet åt förskola och skola. Strategin pekar på behovet av bättre samordning av allergifrågor i skolan samt en översyn av befintligt informationsmaterial.

I dessa miljöer samverkar dietister ofta med elevhälsa, skolsköterskor och måltidspersonal, både kring individuella behov och mer övergripande rutiner för säker mat.

Den nationella strategin och handlingsplanen ska nu beredas vidare av regeringen.