Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Ökad känslighet för gluten vanligt hos barn med CP

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon att många av dessa barn har antikroppar mot gluten, trots att de inte har den tarmskada som ses vid glutenintolerans, celiaki. En förklaring kan vara att de har en tarmpåverkan som gör att ofullständigt bearbetade födoämnen tar sig ut i blodet och aktiverar kroppens immunsystem.\n– Vi har sett förhöjda värden av antikroppar mot både gluten och andra födoämnen som mjölk och äggvita hos många barn med CP. Och de som har högst värden är också de som har de svåraste funktionshindren och den lägsta kroppsvikten.\n– Celiaki skulle kunna förklara att de har så svårt att gå upp i vikt, men de flesta av dem har inte den tarmskada i tunntarmen som hör ihop med celiaki. Det vi ser är ett annorlunda antikroppssvar mot gluten som kan kallas glutensensitivitet. Men här återstår det mycket forskning.

Reidun Stenberg, som är specialist inom barnneurologi och arbetar på Barn- och ungdomshabiliteringen vid Universitetssjukhuset Örebro, presenterar nu sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Hon understryker att den dåliga längd- och viktutvecklingen hos barn med CP är ett komplext problem, och att det troligen finns flera orsaker som samverkar.

\nLäckande tarm

– Men det som är gemensamt för dessa barn är att de har en hjärnskada. Sambandet mellan mat, näring, tarm och hjärna är sannolikt mycket viktigare än man tidigare har trott. Det finns inte så mycket forskning kring dessa komplexa samband ännu, men intresset inom den medicinska forskningen har nu börjat öka.\nEn förklaring till att det finns antikroppar mot olika födoämnen i blodet kan vara tarmläckage, så kallad ökad intestinal permeabilitet. Normalt ska tarmen fungera som en barriär som hindrar alltför stora molekyler att ta sig ut i den övriga kroppen innan de har brutits ner i mindre delar. Men om tarmslemhinnan av någon anledning har luckrats upp fungerar inte längre det skyddet som det ska.\nTarmläckage kan orsakas av flera orsaker till exempel undernäring, och eftersom barn med CP ofta har svårt att tugga och svälja maten är risken stor att de inte får i sig tillräckligt mycket näring.\n– Studier av undernärda barn i utvecklingsländer visar att deras tarm har en ökad permeabilitet, det vill säga ett ökat läckage av proteiner som inte bryts ner på normalt sätt och därmed stimulerar till bildning av antikroppar.

\nInternationellt samarbete

Det främsta målet med Reidun Stenbergs forskning är att öka kunskapen om CP, så att barn med funktionshindret redan från början får den näring de behöver.\n– Om vi kan optimera näringstillförseln kan vi också ge en ökad livskvalitet och betydligt bättre hälsa.\nTvå av de fyra studier som ingår i avhandlingen har utförts i samarbete med forskare vid Tammerfors universitet i Finland och Cardiff University i Storbritannien. I sin fortsatta forskning om barn och ungdomar med CP och undernäring kommer Reidun Stenberg att inleda ett samarbete med Columbia University i USA.\n– Vi ska bland annat undersöka om dessa CP-patienter också har antikroppar mot andra glutenproteiner än dem vi redan har tittat på.

Källa: Örebro Universitet



Debatt

Nyckelhålet stärker kostråden och folkhälsan bättre än Nutri-Score

Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats i framgångsrik dialog mellan myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare. Den är i dag en väl förankrad framsidesmärkning som lyfter fram de svenska kostråden. För folkhälsans skull är det ett betydligt bättre alternativ än att införa Nutri-Score.

Maria Sitell 28 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 2 minuters läsning
Maria-Sitell-ho¨gupplo¨st-4-

Foto: Maria-Sitell

I nummer 2/2025 av Dietisten framfördes fördelar med att istället inför NutriScore. Enligt mitt sätt att se bör livsmedelsmärkningar dock utformas på ett sätt som först och främst stämmer överens med kostråd och faktiskt underlättar för människor att göra hälsosamma val. Framsides­märkning behöver också utformas på ett sätt som stimulerar produktutveckling. Följande sex punkter visar på fördelarna med Nyckelhålet jämfört med NutriScore

  • Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Ett införande av Nutri-Score i Sverige och övriga Norden skulle därför riskera att bli vilseledande för konsumenter.
  • Global Burden of Disease visar att intaget av fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan, inte minst gäller detta för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och diabetes typ 2. I Sverige äter 9 av 10 för lite fullkorn och därför finns kostråd om att intaget ska öka. I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mjöl, bröd, ris, müsli, flingor och pasta räknas inte in.
  • I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. Man skiljer inte heller på mejerivaror med olika fetthalter och som främst består av mättat fett.
  • Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Därför bör dessa livsmedel lyftas fram.
  • Nutri-Score riskerar istället att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.
  • Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. Man måste till exempel beakta att det är stora skillnader mellan bröd och leverpastej. Nutri-Score stimulerar därför inte till att ändra ett livsmedels innehåll åt det hälsosammare hållet, eftersom det i många fall inte ger något bättre resultat på Nutri-Scores skala från A (grönt) till E (rött). Det blir svårt, ja till och med omöjligt att flytta sig uppåt i skalan.
  • Algoritmen bakom graderingen är svår att förstå, i jämförelse med Nyckelhålet som får sättas på produkter som klarar tydligt uppställda kriterier.

Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i Sverige, Danmark, Norge och Island och undviker många av problemen med Nutri-Score enligt ovan. 


Dela artikeln

EFAD 2025

Dietisten i centrum för framtidens vård och folkhälsa

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? På EFAD:s kongress i Malmö samlades över 300 dietister från hela Europa för att diskutera framtidens nutrition – från politiska styrmedel till klinisk praktik och utbildning.

Kajsa Asp Jonson 27 november, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 5 minuters läsning
 Fiona McCullough, Kjell Olsson och Grigoris Risvas.

Foto: Kajsa Asp Jonson


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.