Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Ökad känslighet för gluten vanligt hos barn med CP

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon att många av dessa barn har antikroppar mot gluten, trots att de inte har den tarmskada som ses vid glutenintolerans, celiaki. En förklaring kan vara att de har en tarmpåverkan som gör att ofullständigt bearbetade födoämnen tar sig ut i blodet och aktiverar kroppens immunsystem.\n– Vi har sett förhöjda värden av antikroppar mot både gluten och andra födoämnen som mjölk och äggvita hos många barn med CP. Och de som har högst värden är också de som har de svåraste funktionshindren och den lägsta kroppsvikten.\n– Celiaki skulle kunna förklara att de har så svårt att gå upp i vikt, men de flesta av dem har inte den tarmskada i tunntarmen som hör ihop med celiaki. Det vi ser är ett annorlunda antikroppssvar mot gluten som kan kallas glutensensitivitet. Men här återstår det mycket forskning.

Reidun Stenberg, som är specialist inom barnneurologi och arbetar på Barn- och ungdomshabiliteringen vid Universitetssjukhuset Örebro, presenterar nu sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Hon understryker att den dåliga längd- och viktutvecklingen hos barn med CP är ett komplext problem, och att det troligen finns flera orsaker som samverkar.

\nLäckande tarm

– Men det som är gemensamt för dessa barn är att de har en hjärnskada. Sambandet mellan mat, näring, tarm och hjärna är sannolikt mycket viktigare än man tidigare har trott. Det finns inte så mycket forskning kring dessa komplexa samband ännu, men intresset inom den medicinska forskningen har nu börjat öka.\nEn förklaring till att det finns antikroppar mot olika födoämnen i blodet kan vara tarmläckage, så kallad ökad intestinal permeabilitet. Normalt ska tarmen fungera som en barriär som hindrar alltför stora molekyler att ta sig ut i den övriga kroppen innan de har brutits ner i mindre delar. Men om tarmslemhinnan av någon anledning har luckrats upp fungerar inte längre det skyddet som det ska.\nTarmläckage kan orsakas av flera orsaker till exempel undernäring, och eftersom barn med CP ofta har svårt att tugga och svälja maten är risken stor att de inte får i sig tillräckligt mycket näring.\n– Studier av undernärda barn i utvecklingsländer visar att deras tarm har en ökad permeabilitet, det vill säga ett ökat läckage av proteiner som inte bryts ner på normalt sätt och därmed stimulerar till bildning av antikroppar.

\nInternationellt samarbete

Det främsta målet med Reidun Stenbergs forskning är att öka kunskapen om CP, så att barn med funktionshindret redan från början får den näring de behöver.\n– Om vi kan optimera näringstillförseln kan vi också ge en ökad livskvalitet och betydligt bättre hälsa.\nTvå av de fyra studier som ingår i avhandlingen har utförts i samarbete med forskare vid Tammerfors universitet i Finland och Cardiff University i Storbritannien. I sin fortsatta forskning om barn och ungdomar med CP och undernäring kommer Reidun Stenberg att inleda ett samarbete med Columbia University i USA.\n– Vi ska bland annat undersöka om dessa CP-patienter också har antikroppar mot andra glutenproteiner än dem vi redan har tittat på.

Källa: Örebro Universitet



Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1634

Foto: AdobeStock

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

IMG_1632
Anna-Lena Wihlborg

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.



Obesitas

Global prispress på GLP-1-läkemedel

I flera delar av världen sjunker nu priserna kraftigt på GLP-1-baserade läkemedel. Det kan göra behandlingen tillgänglig för fler patienter, men väcker också frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på.

Nina Granberg 25 mars, 2026 3 minuters läsning
IMG_1631

Foto: AdobeStock

I Indien löper nu patentet på semaglutid ut. Det är den aktiva substansen i bland annat Ozempic och Wegovy. Det öppnar för en snabb lansering av generiska alternativ. Enligt BBC väntas ett stort antal läkemedelsbolag introducera egna versioner inom kort, vilket kan leda till kraftiga prisfall.

I dag ligger kostnaden i Indien för behandling med originalpreparat på motsvarande cirka 95–119 dollar för Ozempic och 108–173 dollar för Wegovy per månad. Med generisk konkurrens bedöms priset kunna sjunka till omkring 36–54 dollar. Enligt uppgifter som refereras av The Juggernaut planerar ett indiskt läkemedelsbolag att introducera semaglutid för så lite som 14 dollar per månad.

Samtidigt förväntas ett stort antal nya produkter lanseras. Uppskattningar pekar på att över 40 tillverkare kan introducera mer än 50 varumärken redan under 2026. Liknande utveckling har tidigare setts på den indiska marknaden när patent löpt ut, med en snabb uppskalning av generiska alternativ.

Kan spridas globalt

Utvecklingen i Indien beskrivs som potentiellt omvälvande, inte bara nationellt utan globalt. Landet är en av världens största producenter av generiska läkemedel och står för omkring 20 procent av den globala produktionen.

Flera länder väntas följa efter, däribland Kina, Kanada, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. I USA och Europa dröjer det däremot till början av 2030-talet innan motsvarande generisk konkurrens kan slå igenom, på grund av kvarvarande patentskydd.

Priskrig i USA

Parallellt pågår en annan utveckling i USA, där läkemedelsbolagen redan nu sänker priserna kraftigt i konkurrensen om patienter som betalar ur egen ficka.

Enligt BBC har priset på Wegovy för självbetalande patienter sjunkit till omkring 149 dollar per månad, från tidigare över 1 600 dollar. Även Zepbound har fått sänkta priser, där en version i injektionsflaska nu börjar på 299 dollar per månad. När läkemedlet lanserades i USA 2023 låg en månadsdos på över 1 000 dollar.

Bakgrunden är att många försäkringssystem i USA ännu inte täcker läkemedlen vid behandling av obesitas, vilket har lett till att bolagen i högre grad konkurrerar direkt om patienter. Nya försäljningskanaler har etablerats, bland annat genom direktförsäljning via särskilda webbplatser och samarbeten med detaljhandelsaktörer som Walmart och Costco.

Samtidigt pågår politiska initiativ i USA för att öka tillgången, bland annat genom att det offentliga sjukförsäkringssystemet Medicare ska börja omfatta läkemedlen på provbasis i juli.

Ökad tillgång väcker frågor

Den ökade tillgängligheten lyfts som en möjlighet att nå fler patienter med obesitas och typ 2-diabetes. I Indien, där över 77 miljoner personer lever med diabetes, kan lägre priser innebära att behandlingen blir tillgänglig för grupper som tidigare inte haft råd.

I USA har prissänkningarna redan gjort det möjligt för vissa patienter att fortsätta eller höja sin behandling, trots att läkemedlen ofta fortfarande inte omfattas av försäkringsskydd vid obesitas.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på. I Indien beskriver läkare oro för att preparaten skrivs ut eller marknadsförs i sammanhang där medicinsk uppföljning saknas, med fokus på snabb viktnedgång snarare än långsiktig behandling.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.