Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Ökad känslighet för gluten vanligt hos barn med CP

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon att många av dessa barn har antikroppar mot gluten, trots att de inte har den tarmskada som ses vid glutenintolerans, celiaki. En förklaring kan vara att de har en tarmpåverkan som gör att ofullständigt bearbetade födoämnen tar sig ut i blodet och aktiverar kroppens immunsystem.\n– Vi har sett förhöjda värden av antikroppar mot både gluten och andra födoämnen som mjölk och äggvita hos många barn med CP. Och de som har högst värden är också de som har de svåraste funktionshindren och den lägsta kroppsvikten.\n– Celiaki skulle kunna förklara att de har så svårt att gå upp i vikt, men de flesta av dem har inte den tarmskada i tunntarmen som hör ihop med celiaki. Det vi ser är ett annorlunda antikroppssvar mot gluten som kan kallas glutensensitivitet. Men här återstår det mycket forskning.

Reidun Stenberg, som är specialist inom barnneurologi och arbetar på Barn- och ungdomshabiliteringen vid Universitetssjukhuset Örebro, presenterar nu sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Hon understryker att den dåliga längd- och viktutvecklingen hos barn med CP är ett komplext problem, och att det troligen finns flera orsaker som samverkar.

\nLäckande tarm

– Men det som är gemensamt för dessa barn är att de har en hjärnskada. Sambandet mellan mat, näring, tarm och hjärna är sannolikt mycket viktigare än man tidigare har trott. Det finns inte så mycket forskning kring dessa komplexa samband ännu, men intresset inom den medicinska forskningen har nu börjat öka.\nEn förklaring till att det finns antikroppar mot olika födoämnen i blodet kan vara tarmläckage, så kallad ökad intestinal permeabilitet. Normalt ska tarmen fungera som en barriär som hindrar alltför stora molekyler att ta sig ut i den övriga kroppen innan de har brutits ner i mindre delar. Men om tarmslemhinnan av någon anledning har luckrats upp fungerar inte längre det skyddet som det ska.\nTarmläckage kan orsakas av flera orsaker till exempel undernäring, och eftersom barn med CP ofta har svårt att tugga och svälja maten är risken stor att de inte får i sig tillräckligt mycket näring.\n– Studier av undernärda barn i utvecklingsländer visar att deras tarm har en ökad permeabilitet, det vill säga ett ökat läckage av proteiner som inte bryts ner på normalt sätt och därmed stimulerar till bildning av antikroppar.

\nInternationellt samarbete

Det främsta målet med Reidun Stenbergs forskning är att öka kunskapen om CP, så att barn med funktionshindret redan från början får den näring de behöver.\n– Om vi kan optimera näringstillförseln kan vi också ge en ökad livskvalitet och betydligt bättre hälsa.\nTvå av de fyra studier som ingår i avhandlingen har utförts i samarbete med forskare vid Tammerfors universitet i Finland och Cardiff University i Storbritannien. I sin fortsatta forskning om barn och ungdomar med CP och undernäring kommer Reidun Stenberg att inleda ett samarbete med Columbia University i USA.\n– Vi ska bland annat undersöka om dessa CP-patienter också har antikroppar mot andra glutenproteiner än dem vi redan har tittat på.

Källa: Örebro Universitet



Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 Uppdaterades 19 mars, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock_798196498

Foto: AdobeStock

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

IMG_1612
Ungdomsbarometern 2026

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.



Forskning

Högt intag av ärtprotein kan påverka tarmhälsan

Intresset för proteinrika och växtbaserade livsmedel ökar, och protein från gula ärtor har blivit ett vanligt alternativ till kött. Men enligt ny forskning kan ett högt intag också ha nackdelar. Det är viktigt att kostråden utgår från individens behov, menar forskarna bakom den svenska studien.

Nina Granberg 18 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1617

Foto: Björn Sundin

Gula ärtor används i stor utsträckning i växtbaserade produkter, både i Sverige och internationellt. Trots det är kunskapen om hur ärtprotein påverkar kroppen fortfarande begränsad.

– Kroppen behöver protein och ärtprotein är mer hälsosamt än många andra växtbaserade proteinkällor. Samtidigt pekar vår studie på att ett högt intag av ärtprotein kan ha negativ effekt på tarmhälsan. Även om det inte går att vara säker på den exakta effekten så gäller grundrådet: lagom är bäst; överdrivet intag av födoämnen innebär en viss risk, säger Samira Prado, forskare i biomedicin och nutrition vid Örebro universitet i ett pressmeddelande. 

Negativa effekter hos vissa deltagare

Studien omfattade 29 friska vuxna och pågick i åtta veckor. Under de första fyra veckorna analyserades deltagarnas utgångsvärden. Därefter fick de ett successivt ökat tillskott av ärtprotein.

Resultaten visar att vissa deltagare fick tecken på påverkan på tarmmiljön i samband med det ökade intaget, bland annat förändringar i tarmfloran och ökade nivåer av markörer kopplade till inflammation..

– Att strö proteinpulver på maten och tro att man ska leva längre är inte så smart. Att äta för mycket ärtprotein kan få negativa effekter, det viktiga är att anpassa kosten till individen. Studien studerar tarmhälsan, i nästa steg vill vi även studera hur hjärnan påverkas av intag av ärtprotein och fibrer, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition.

Individanpassade kostråd lyfts fram

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att ärtprotein i sig är problematiskt, utan att mängden spelar roll. Ingen av deltagarna utvecklade förhöjda inflammationsvärden under studiens gång.

Slutsatsen är i stället att kostråd behöver utgå från individens behov och förutsättningar, särskilt i en tid där proteinintaget ofta ökar genom tillskott och berikade produkter.

Studien är en del av den tvärvetenskapliga forskningen vid Örebro universitet, där sambandet mellan kost, tarmhälsa och hjärna är ett centralt område. Här samarbetar forskare från olika discipliner tillsammans med livsmedelsbranschen.

– Samarbetet mellan olika discipliner inom forskningen och med matbranschen ger resultat. Någon sa att ”om du vill vara snabb kan du gå själv, men vill du komma långt behöver du andra”, och det stämmer väldigt bra på forskningen vid Örebro universitet, säger Annalena Kamm, forskare inom medicin och nutrition.

Läs mer HÄR.

Om studien:

De 29 deltagarna i studien var kvinnor och män, fullt friska. Under de första fyra veckorna gjordes inga förändringar i proteinintaget; provtagningen syftade då till att fastställa utgångsläget. Kostfiberintaget var liknande bland deltagarna i studien.

Under fyra veckor fick deltagarna ärtprotein som ett tillägg, med start på 0,25 g/dag, per kilo kroppsvikt. Upptrappningen stannade på 1 g/dag och kilo kroppsvikt. Prover togs på blod, urin och avföring, kompletterat med frågeformulär.

Ingen av deltagarna hade värden över gränsen för inflammation under den tid försöket pågick.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.