Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nyfödda skåningar ska screenas till studier om typ 1-diabetes och celiaki

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunförsvaret vid insulin och därmed förhindra typ 1-diabetes? Kan glutenfri kost och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunförsvaret vid insulin och därmed förhindra typ 1-diabetes? Kan glutenfri kost och probiotika förebygga celiaki (glutenintolerans)? Dessa frågor ställs i två studier som planeras vid Lunds universitet. Till våren planeras för en ny stor screening av nyfödda i Skåne för att finna barn med förhöjd risk att drabbas av typ 1-diabetes eller celiaki.

Publicerad den 7 november 2017

Lunds universitet har fått drygt 3 miljoner kronor från The Leona M. and Harry B. Helmsley Charitable trust i planeringsbidrag för att starta upp nyföddhetsscreening i Skåne.\n–  Vi kommer att söka efter barn med hög ärftlig risk att få typ 1-diabetes eller celiaki i förhoppning om att kunna förhindra ett insjuknande, säger Jeanette Åkerström Kördel som är studiekoordinator för screeningen.\nScreeningen avser att identifiera barn med en ökad risk för autoimmun typ 1-diabetes eller celiaki och att tillfråga föräldrarna att delta med sin bebis i två nya studier. Screeningprovet tas på blodet i navelsträngen och är både riskfritt och smärtfritt.

Hur ska autoimmun typ 1-diabetes förhindras?

I den autoimmuna typ 1-diabetesstudien planeras hälften av barnen att få oralt insulin och den andra hälften placebo. Från fyra till sju månaders ålder till dess att de fyller tre år kommer barnen att få en dos om dagen. Insulinet (eller placebo) kommer i små kapslar som öppnas och innehållet blandas i mat. Det är ett luktfritt, smakfritt pulver som intas i små smakportioner. Dosen som ges är beprövad och har i tidigare studier inte visat någon effekt på blodets glukos (blodsocker). Deltagarna i studien kommer att följas med regelbundna besök på studiens mottagning. Besöken inkluderar att lämna blodprov.\n–  Preliminära studier på nyfödda som fått oralt insulin visar inga biverkningar. Insulinet ska påverka immunsystemets celler i munhålan t ex i tonsillerna. På så sätt hoppas vi kunna förhindra att barnen får en autoimmun reaktion mot sitt eget insulin, säger barnläkaren docent Helena Elding Larsson som kommer att vara medicinskt ansvarig för deltagande forskningspersoner.

Hur ska celiaki förhindras?

Även celiakistudien inkluderar regelbunden uppföljning på studiens mottagning.\n–  I vår studie planerar vi för tre grupper av barn. En grupp kommer att följas med glutenfri kost, en andra grupp kommer att få normalkost och probiotika och en tredje grupp kommer att få normalkost och placebo säger barnläkare docent Daniel Agardh som kommer att ansvarar för celiaki-studien\nScreeningen förväntas resultera i omkring 400 barn till varje studie. Studierna planeras att starta senare under 2018.

Källa: Lunds universitet



Geriatrik

Olika syn på äldres måltider

Måltidsmiljön på särskilt boende utformas ofta utifrån personalens perspektiv snarare än de äldres. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitet.

Nina Granberg 16 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1695

Foto: AdobeStock

Avhandlingen Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende av Magdalena Nielsen bygger på observationer av måltider samt intervjuer med både boende och personal. Resultaten pekar på en tydlig skillnad i vad som upplevs som viktigast.

– Maten ska smaka gott och gärna vara något de känner igen. Det är också viktigt med konsistensen, om de har problem med att tugga till exempel, säger Magdalena Nielsen, doktor i vårdvetenskap, till Äldre i Centrum.

För de äldre stod maten i fokus. Personal lyfte i stället i högre grad fram den sociala situationen och miljön kring måltiden. Enligt Magdalena Nielsen finns en risk att detta leder till att fel aspekter prioriteras i praktiken.

Samtidigt visar studien att den sociala dimensionen inte är självklar. Att äta tillsammans innebär inte automatiskt att måltiden upplevs som meningsfull. Skillnader i funktionsnivå kan också påverka möjligheten till socialt utbyte.

Studien visar också att måltidsmiljön formas av hur arbetet organiseras. Faktorer som bemanning, arbetssätt och personalens närvaro vid bordet påverkar både lugn, delaktighet och upplevelsen av måltiden.

Sammantaget pekar resultaten på behovet av att i högre grad utgå från de äldres perspektiv i arbetet med måltider.

Läs mer HÄR.



Forskning

Ökat vätskeintag minskade inte risken för nya njurstenar

Att dricka mer vätska är ett etablerat råd vid njurstenssjukdom. Men en ny stor randomiserad studie visar att även en omfattande beteendeinsats för att öka vätskeintaget inte minskade risken för återfall.

Nina Granberg 16 april, 2026 1 minuts läsning
IMG_1696

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.