Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nyfödda skåningar ska screenas till studier om typ 1-diabetes och celiaki

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunförsvaret vid insulin och därmed förhindra typ 1-diabetes? Kan glutenfri kost och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunförsvaret vid insulin och därmed förhindra typ 1-diabetes? Kan glutenfri kost och probiotika förebygga celiaki (glutenintolerans)? Dessa frågor ställs i två studier som planeras vid Lunds universitet. Till våren planeras för en ny stor screening av nyfödda i Skåne för att finna barn med förhöjd risk att drabbas av typ 1-diabetes eller celiaki.

Publicerad den 7 november 2017

Lunds universitet har fått drygt 3 miljoner kronor från The Leona M. and Harry B. Helmsley Charitable trust i planeringsbidrag för att starta upp nyföddhetsscreening i Skåne.\n–  Vi kommer att söka efter barn med hög ärftlig risk att få typ 1-diabetes eller celiaki i förhoppning om att kunna förhindra ett insjuknande, säger Jeanette Åkerström Kördel som är studiekoordinator för screeningen.\nScreeningen avser att identifiera barn med en ökad risk för autoimmun typ 1-diabetes eller celiaki och att tillfråga föräldrarna att delta med sin bebis i två nya studier. Screeningprovet tas på blodet i navelsträngen och är både riskfritt och smärtfritt.

Hur ska autoimmun typ 1-diabetes förhindras?

I den autoimmuna typ 1-diabetesstudien planeras hälften av barnen att få oralt insulin och den andra hälften placebo. Från fyra till sju månaders ålder till dess att de fyller tre år kommer barnen att få en dos om dagen. Insulinet (eller placebo) kommer i små kapslar som öppnas och innehållet blandas i mat. Det är ett luktfritt, smakfritt pulver som intas i små smakportioner. Dosen som ges är beprövad och har i tidigare studier inte visat någon effekt på blodets glukos (blodsocker). Deltagarna i studien kommer att följas med regelbundna besök på studiens mottagning. Besöken inkluderar att lämna blodprov.\n–  Preliminära studier på nyfödda som fått oralt insulin visar inga biverkningar. Insulinet ska påverka immunsystemets celler i munhålan t ex i tonsillerna. På så sätt hoppas vi kunna förhindra att barnen får en autoimmun reaktion mot sitt eget insulin, säger barnläkaren docent Helena Elding Larsson som kommer att vara medicinskt ansvarig för deltagande forskningspersoner.

Hur ska celiaki förhindras?

Även celiakistudien inkluderar regelbunden uppföljning på studiens mottagning.\n–  I vår studie planerar vi för tre grupper av barn. En grupp kommer att följas med glutenfri kost, en andra grupp kommer att få normalkost och probiotika och en tredje grupp kommer att få normalkost och placebo säger barnläkare docent Daniel Agardh som kommer att ansvarar för celiaki-studien\nScreeningen förväntas resultera i omkring 400 barn till varje studie. Studierna planeras att starta senare under 2018.

Källa: Lunds universitet



Forskning

Ny studie: Metaller i småbarns kost

Maten ger barn viktiga näringsämnen, men är också en väg för exponering för metaller som kadmium och kvicksilver. I en ny studie har forskare undersökt hur olika kostmönster hänger samman med halterna av både oönskade metaller och nödvändiga spårämnen hos svenska småbarn.

Dietisten
Redaktionen 2 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Småbarn
Adobe.stock

Resultaten ger en sammansatt bild: de livsmedel som bidrar med näring kan samtidigt bidra till viss metallexponering. Studien bygger på Riksmaten småbarn och omfattar 305 barn i 1,5- årsåldern och 288 fyraåringar. Vårdnadshavarna registrerade barnens mat under två dagar. Forskarna analyserade sedan blod- och urinprov för bland annat arsenik, kadmium, kvicksilver, selen och zink och jämförde resultaten med barnens kostmönster.

Barn som åt mer fisk och skaldjur hade högre halter av selen, men också av kvicksilver och arsenikföreningen arsenobetain. Forskarna skiljer på olika former av arsenik: arsenobetain kommer framför allt från fisk och skaldjur och säger inte samma sak om exponeringen för den mer problematiska oorganiska arseniken. De såg också ett samband mellan grönsaksintag och låga halter av markörer för oorganisk arsenik hos fyraåringarna.

Hos de yngsta barnen var kostmönster med större inslag av växtbaserade kött- och mjölkalternativ, nötter och frön kopplade till högre kadmiumhalter. Sambandet var mindre tydligt hos fyraåringarna. Forskarna pekar på att växter kan ta upp kadmium från jorden, men studien kan inte avgöra hur mycket som kom från en viss produkt. De efterlyser därför fler analyser av metallhalterna i specifika livsmedel.

Låga metallhalter – men frågor om selen 

Halterna av giftiga metaller var generellt låga hos barnen. Samtidigt bedömer forskarna, utifrån de uppmätta blodvärdena, att omkring hälften kan ha haft en mindre gynnsam selenstatus. Fisk och skaldjur var kopplade till högre selenhalter, men studien ger inte underlag för att peka ut ett visst kostmönster som bäst för barn.

Forskarna betonar att detta är en studie av samband vid en viss tidpunkt. Kostregistreringen omfattade bara två dagar, och det var svårt att få urinprov från de yngsta barnen. Resultaten visar därmed inte att en viss mat orsakar en viss metallhalt eller hälsopåverkan. För dietister är studiens värde snarare att den visar varför råd om barns mat behöver väga in flera ämnen samtidigt och bygga på hela kosten.

Källa: Islam et al., Identifying dietary sources and patterns of exposure to toxic metals and other trace elements in Swedish toddlers and young children, Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology, 25 september 2026.


Dela artikeln

Graviditet

Kostbehandling vid graviditetsdiabetes

Kvinnor som får graviditetsdiabetes är ofta motiverade och vill göra rätt. För dietisten kan utmaningen därför ibland vara att bromsa snarare än att lägga till fler råd. – Patienten behöver inte äta den mest perfekta kosten. Det kan räcka med några små förändringar för att blodsockret ska bli bra, säger dietisten Anna Turesson Wadell.

Nina Granberg 1 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_1499188698
Många gravida känner inte till hur viktig måltidens totala sammansättning är. Adobestock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.