Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Columbia University som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA. Personer med celiaki hade ökad risk att dö i bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar jämfört med kontrollgruppen.

Tidigare studier har visat på en lätt ökad risk för förtida död bland patienter med celiaki. Med ökad medvetenhet om sjukdomen och bättre diagnostik har dock fler personer med relativt få symtom fått diagnosen celiaki. Samtidigt har utbudet av glutenfria produkter ökat. Det har därför föreslagits att dagens patienter med celiaki inte skulle löpa någon förhöjd risk att dö.

Genom att länka data från alla Sveriges patologiavdelningar till svenska nationella hälsoregister, undersökte forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Columbia University i USA närmare 50 000 patienter med celiaki och deras risk att dö.

Jämfört med kontrollpersoner var dödligheten hos personer med celiaki 21 procent högre. Den relativa risken var förhöjd i alla åldersgrupper, men högst bland personer som fått sin diagnos i åldern 18–39 år.

– Vi har känt till att celiaki kan leda till ett antal långtidskomplikationer som kan påverka den förväntade livslängden, men den här studien undersöker ett helt lands celiakibefolkning i modern tid när medvetenheten om celiaki och tillgången till glutenfri kost är hög. Trots detta fann vi att celiaki har långsiktiga konsekvenser, säger Benjamin Lebwohl, chef för celiaki-forskningscentrum vid Columbia University och studiens försteförfattare.

Individer med celiaki löpte en ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar. När forskarna jämförde med kontroller, var risken för död högst under det första året efter diagnos, men riskökningen kvarstod mer än tio år efter celiakidiagnos. En ökad risk för död sågs även bland personer som fått diagnosen under senare år (2010–2017).

– Celiaki karakteriseras av inflammation – något som i allmänhet är dåligt för hälsan. Jag är därför inte förvånad att personer med celiaki hade en ökad dödlighet i ett antal olika sjukdomar, säger studiens sisteförfattare Jonas F Ludvigsson, överläkare vid barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Den höga dödligheten första året efter diagnos kan ha flera förklaringar, menar han.

– Tunntarmsinflammationen, som är typisk vid celiaki, är oftast som mest aktiv tiden just före och efter diagnos, och eventuell utläkning efter insättning av glutenfri kost kommer senare. Men den ökade dödligheten tidigt efter diagnos kan också bero på att celiakidiagnosen ställts hos personer som varit mycket sjuka i andra sjukdomar.

I separata analyser justerade forskarna för socioekonomisk status och samsjuklighet men den ökade risken för förtida död kvarstod vid celiaki.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Celiac Disease Foundation och Louis and Gloria Flanzer Philanthropic Trust. Jonas F Ludvigsson har tidigare koordinerat en annan studie som mottagit finansiering från läkemedelsföretaget Janssen. Inga andra potentiella intressekonflikter uppges i artikeln.

Publikation: “Association Between Celiac Disease and Mortality Risk in a Swedish Population”. Benjamin Lebwohl, Peter H.R. Green, Jonas Söderling, Bjorn Roelstraete, Jonas F Ludvigsson. Journal of the American Medical Association (JAMA), online 7 april 2020, doi: 10.1001/jama.2020.1943.

Källa: Karolinska Institutet



Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Dietisten
Redaktionen 4 september, 2026 2 minuters läsning
SAFAD
SAFAD ger en bredare bild av matens hållbarhet, Stock.adobe

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda livsmedel, måltider och hela kostmönster.

Till skillnad från många jämförelser som framför allt fokuserar på klimatavtryck väger SAFAD samman tio olika indikatorer. Åtta handlar om miljöpåverkan, medan två mäter djurvälfärd respektive antibiotikaanvändning inom djurhållningen.

Verktyget bygger på miljödata för omkring 150 råvaror från länder som exporterar livsmedel till nio EU-länder, däribland Sverige. Utifrån dessa data går det att beräkna miljöpåverkan för omkring 1 800 livsmedel och maträtter.

Ett byte är inte alltid bättre 

Ett syfte är att tydliggöra de målkonflikter som kan uppstå när kosten förändras. SLU-forskarna visar exempelvis att om hälften av nötköttet i den svenska genomsnittskosten ersätts med kyckling minskar klimatavtrycket med 12 procent. Samtidigt ökar den beräknade förlusten av djurvälfärd med 30 procent.

Att halvera konsumenternas matsvinn ger däremot minskad påverkan med omkring 5–6 procent för nästan samtliga indikatorer, utan några uppenbara negativa konsekvenser.

Ett annat scenario handlar om ökad svensk livsmedelsproduktion. Om Sverige producerade mer av det som redan odlas här skulle klimatpåverkan enligt beräkningarna minska med 5 procent och påverkan på biologisk mångfald med 27 procent. Samtidigt skulle markanvändningen öka med omkring 9 procent.

Används av Livsmedelverket 

SAFAD används redan i praktiken. Livsmedelsverket har bland annat använt verktyget för att bedöma hållbarheten i tonåringars och förskolebarns kost.

Forskarna betonar samtidigt att verktyget inte ska ses som ett facit. Det finns osäkerheter i både data och metoder, och alla konsekvenser av större förändringar i befolkningens matvanor går inte att fånga.

Tanken är i stället att ge en mer nyanserad bild av vad hållbar kost innebär – och göra det möjligt att väga olika miljö- och hållbarhetsaspekter mot varandra.

Utforska SAFAD här.

SAFAD har utvecklats inom det EU-finansierade projektet Plan’eat och forskningsprogrammet Mistra Food Futures.


Dela artikeln

Forskning

När tarmbakterier möter nitrat och järn

Nitrat och järn från maten kan omvandlas till molekyler av tarmbakterier vilket kan bidra till att skydda mot hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Dietisten
Redaktionen 2 september, 2026 1 minuts läsning
Rödbetor
Nitrat finns bland annat i rödbetor. Stock.adobe

Nitrat finns naturligt i många grönsaker, bland annat rödbetor, spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkorn och gröna grönsaker.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska forskare identifierat en mekanism som kan bidra till att förklara hur dessa ämnen påverkar hälsan.

Studien visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från kosten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC. Molekylerna kan därefter tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt lever och njurar.

Kan påverka ämnesomsättningen 

Forskarna kunde också se att de bakteriebildade molekylerna hade effekter på bland annat blodtryck, blodsocker och leverfunktion. Resultaten pekar därmed på ytterligare en möjlig mekanism bakom sambandet mellan kosten, tarmfloran och den kardiometabola hälsan.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att påverka nivåerna av DNIC genom kosten eller genom förändringar av tarmfloran. På sikt skulle kunskapen kunna bidra till nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar.

Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med University Medical Center Hamburg-Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz och har publicerats i Cell.

Källor: ”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”. Cell.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.