Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Columbia University som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA. Personer med celiaki hade ökad risk att dö i bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar jämfört med kontrollgruppen.

Tidigare studier har visat på en lätt ökad risk för förtida död bland patienter med celiaki. Med ökad medvetenhet om sjukdomen och bättre diagnostik har dock fler personer med relativt få symtom fått diagnosen celiaki. Samtidigt har utbudet av glutenfria produkter ökat. Det har därför föreslagits att dagens patienter med celiaki inte skulle löpa någon förhöjd risk att dö.

Genom att länka data från alla Sveriges patologiavdelningar till svenska nationella hälsoregister, undersökte forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Columbia University i USA närmare 50 000 patienter med celiaki och deras risk att dö.

Jämfört med kontrollpersoner var dödligheten hos personer med celiaki 21 procent högre. Den relativa risken var förhöjd i alla åldersgrupper, men högst bland personer som fått sin diagnos i åldern 18–39 år.

– Vi har känt till att celiaki kan leda till ett antal långtidskomplikationer som kan påverka den förväntade livslängden, men den här studien undersöker ett helt lands celiakibefolkning i modern tid när medvetenheten om celiaki och tillgången till glutenfri kost är hög. Trots detta fann vi att celiaki har långsiktiga konsekvenser, säger Benjamin Lebwohl, chef för celiaki-forskningscentrum vid Columbia University och studiens försteförfattare.

Individer med celiaki löpte en ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar. När forskarna jämförde med kontroller, var risken för död högst under det första året efter diagnos, men riskökningen kvarstod mer än tio år efter celiakidiagnos. En ökad risk för död sågs även bland personer som fått diagnosen under senare år (2010–2017).

– Celiaki karakteriseras av inflammation – något som i allmänhet är dåligt för hälsan. Jag är därför inte förvånad att personer med celiaki hade en ökad dödlighet i ett antal olika sjukdomar, säger studiens sisteförfattare Jonas F Ludvigsson, överläkare vid barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Den höga dödligheten första året efter diagnos kan ha flera förklaringar, menar han.

– Tunntarmsinflammationen, som är typisk vid celiaki, är oftast som mest aktiv tiden just före och efter diagnos, och eventuell utläkning efter insättning av glutenfri kost kommer senare. Men den ökade dödligheten tidigt efter diagnos kan också bero på att celiakidiagnosen ställts hos personer som varit mycket sjuka i andra sjukdomar.

I separata analyser justerade forskarna för socioekonomisk status och samsjuklighet men den ökade risken för förtida död kvarstod vid celiaki.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Celiac Disease Foundation och Louis and Gloria Flanzer Philanthropic Trust. Jonas F Ludvigsson har tidigare koordinerat en annan studie som mottagit finansiering från läkemedelsföretaget Janssen. Inga andra potentiella intressekonflikter uppges i artikeln.

Publikation: “Association Between Celiac Disease and Mortality Risk in a Swedish Population”. Benjamin Lebwohl, Peter H.R. Green, Jonas Söderling, Bjorn Roelstraete, Jonas F Ludvigsson. Journal of the American Medical Association (JAMA), online 7 april 2020, doi: 10.1001/jama.2020.1943.

Källa: Karolinska Institutet



Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Dietisten
Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning
Mat
Adobe.stock

Dela artikeln

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Dietisten
Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Äldre
Adobe.stock

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan 

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.