Forskare, patienter och industri i unikt samarbete om mat

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och stärka Sveriges konkurrenskraft inom livsmedelsindustrin.

På torsdag den 7 juni går startskottet för projektet Bra mat för alla som blir grunden för kunskapscentret. Då träffas en referensgrupp bestående av en rad aktörer som på något sätt arbetar med mat och allergi/överkänslighet på Karolinska Institutet i Stockholm. I gruppen finns representanter för vård, forskning, intresseorganisationer, livsmedelsbranschen, skolan med flera.\n– Bra mat för alla är ett unikt tvärprofessionellt projekt som bland annat ska fånga upp frågor som annars lätt faller mellan stolarna. Samordningen inom området matöverkänslighet fungerar nämligen inte mellan olika sektorer i samhället i dag, säger Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet.

Vardagen påverkas

Omkring 20 procent av befolkningen i Sverige har någon form av allergi eller överkänslighet mot mat.\n-Antalet ökar i landet och i övriga världen, vilket gör matöverkänslighet till en viktig folkhälsofråga. Att inte tåla viss mat kan påverka hela ens vardag och bli en betydande men dold funktionsnedsättning, säger Sofia Knáz, projektledare för Bra mat för alla och leg. dietist.\nHon framhåller också att personer med matallergi och annan överkänslighet för mat samt föräldrar till barn med matöverkänslighet kommer att bli viktiga medaktörer i kunskapscentret.\n-De kommer att bjudas in att delta i utvecklingsarbetet för att bidra med sina erfarenheter, säger hon.

Bra mat för alla kommer att driva flera projekt på områdena forskning, innovation och kunskapsöverföring. Projektet finansieras av Arvsfonden och är ett samarbete mellan Centrum för Allergiforskning på Karolinska Institutet, Livsmedelsföretagen och Astma- och Allergiförbundet, som är huvudansvarigt för projektet.

Mer information:\nSe www.astmaoallergiforbundet.se under Vårt arbete (under Opinionsbildning och under Projekt). Där finns Agendan Bra mat för alla som PDF.

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.