Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskare, patienter och industri i unikt samarbete om mat

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och stärka Sveriges konkurrenskraft inom livsmedelsindustrin.

På torsdag den 7 juni går startskottet för projektet Bra mat för alla som blir grunden för kunskapscentret. Då träffas en referensgrupp bestående av en rad aktörer som på något sätt arbetar med mat och allergi/överkänslighet på Karolinska Institutet i Stockholm. I gruppen finns representanter för vård, forskning, intresseorganisationer, livsmedelsbranschen, skolan med flera.\n– Bra mat för alla är ett unikt tvärprofessionellt projekt som bland annat ska fånga upp frågor som annars lätt faller mellan stolarna. Samordningen inom området matöverkänslighet fungerar nämligen inte mellan olika sektorer i samhället i dag, säger Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet.

Vardagen påverkas

Omkring 20 procent av befolkningen i Sverige har någon form av allergi eller överkänslighet mot mat.\n-Antalet ökar i landet och i övriga världen, vilket gör matöverkänslighet till en viktig folkhälsofråga. Att inte tåla viss mat kan påverka hela ens vardag och bli en betydande men dold funktionsnedsättning, säger Sofia Knáz, projektledare för Bra mat för alla och leg. dietist.\nHon framhåller också att personer med matallergi och annan överkänslighet för mat samt föräldrar till barn med matöverkänslighet kommer att bli viktiga medaktörer i kunskapscentret.\n-De kommer att bjudas in att delta i utvecklingsarbetet för att bidra med sina erfarenheter, säger hon.

Bra mat för alla kommer att driva flera projekt på områdena forskning, innovation och kunskapsöverföring. Projektet finansieras av Arvsfonden och är ett samarbete mellan Centrum för Allergiforskning på Karolinska Institutet, Livsmedelsföretagen och Astma- och Allergiförbundet, som är huvudansvarigt för projektet.

Mer information:\nSe www.astmaoallergiforbundet.se under Vårt arbete (under Opinionsbildning och under Projekt). Där finns Agendan Bra mat för alla som PDF.



Forskning

Ny forskning: Gluten sällan orsaken bakom upplevd känslighet

Många upplever att de mår bättre utan gluten, men ny forskning visar att det sällan är själva glutenproteinet som är boven. I en omfattande internationell genomgång i The Lancet har forskare gått igenom decennier av studier om så kallad icke-celiakisk glutenkänslighet och kommit fram till att fenomenet ofta har andra förklaringar.

Nina Granberg 30 oktober, 2025 Uppdaterades 30 oktober, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1495268366

Foto: AdobeStock

Försteförfattaren Jessica R Biesiekierski (La Trobe University) beskriver i ett inlägg på LinkedIn att forskargruppen har analyserat decennier av forskning för att besvara frågan: är det verkligen gluten som är problemet?

– ”Glutensensitivitet är ett av modern nutritions mest missförstådda tillstånd,” skriver hon.

Symtomen är verkliga

Cirka en av tio vuxna globalt uppger att de är känsliga för gluten eller vete, men i kontrollerade provokationsstudier får endast 16–30 procent symtom som faktiskt utlöses av gluten.

– Symtomen är verkliga, men mekanismerna är ofta kopplade till samspelet mellan tarm och hjärna, inte till gluten i sig, skriver Biesiekierski.

I de flesta fall handlar det i stället om fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) eller förväntanseffekter (nocebo).

Dietistledd vägledning rekommenderas

Forskarna betonar vikten av ett balanserat förhållningssätt: att först utesluta celiaki, optimera kostens kvalitet och vid behov pröva kortvariga, dietistledda kostförsök i stället för livslång glutenfri kost.

– ”Det bästa är ett balanserat förhållningssätt – uteslut celiaki, förbättra kostens kvalitet och överväg kortare, dietistledda kostförsök snarare än livslång restriktion,” skriver hon.

Översikten pekar också på att den snabbt växande marknaden för glutenfria produkter, liksom mediebevakningen kring dem, kan påverka hur icke-celiakisk glutenkänslighet framställs och hur forskningen på området prioriteras.

Läs mer: Biesiekierski JR m.fl. Non-coeliac gluten sensitivity. The Lancet. 2025; DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01533-8.



Yrkesliv

EFAD-kongress 2025 – Dietister från hela Europa samlades i Malmö

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? Det var några av frågorna som diskuterades när över 300 dietister från hela Europa möttes i Malmö under EFAD:s kongress den 24–25 oktober.

Kajsa Asp Jonson 29 oktober, 2025 Uppdaterades 29 oktober, 2025 2 minuters läsning
IMG_6792

Foto: Kajsa Asp Jonson

Med temat Rethink, Reform, Sustain lyfte kongressen dietistens roll i att driva förändring, från individ till systemnivå. Grigoris Risvas, nyvald president för EFAD, öppnade tillsammans med Fiona McCullough från EFAD:s vetenskapliga kommitté och Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund.

– Dietisten har en nyckelroll för jämlik hälsa och hållbar utveckling, sa Kjell Olsson.

”It’s all about policies”

Första talare var Melanie Nichols från WHO:s avdelning för prevention och hälsopromotion i Köpenhamn. Hon betonade vikten av styrning och gemensamma policys för att främja hälsosamma levnadsvanor.

– It’s all about policies, konstaterade hon, och lyfte behovet av samlade insatser för att vända trenden med övervikt och obesitas i Europa.

Nordiskt arbete inspirerar

Rune Blomhoff, professor vid Universitetet i Oslo, presenterade arbetet bakom de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023) som är ett av världens mest omfattande evidensbaserade underlag.

– Att metodologin nu används globalt är ett erkännande. Nu gäller det att bygga vidare och lära av varandra, sa Blomhoff.

Kongressen bjöd på ett brett program med allt från folkhälsa till AI, primärvård, offentliga måltider till hållbara och hälsosamma matvanor. Fokus låg på hur nutrition kan bidra till jämlik hälsa och minskad sjukdomsbörda.

Boost för dietister

Många deltagare lyfte kongressen som en viktig mötesplats för kunskapsutbyte och gemensam utveckling.

– Det är roligt att träffa kollegor från Europa och se hur man i andra länder hanterar liknande utmaningar, sa Kjell Olsson.

Latifa Lindberg, dietist inom Region Stockholm, instämde:

– Melanie Nichols inledning var ett upprop till Europas beslutsfattare om möjliga verktyg och åtgärder framåt.

EFAD:s kongress arrangerades av European Federation of the Associations of Dietitians, som från Sverige representeras av Dietisternas riksförbund och Kost & Näring.  

MISSA INTE VÅR FULLSPÄCKADE EFAD-RAPPORT I NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.