Forskare, patienter och industri i unikt samarbete om mat

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och stärka Sveriges konkurrenskraft inom livsmedelsindustrin.

På torsdag den 7 juni går startskottet för projektet Bra mat för alla som blir grunden för kunskapscentret. Då träffas en referensgrupp bestående av en rad aktörer som på något sätt arbetar med mat och allergi/överkänslighet på Karolinska Institutet i Stockholm. I gruppen finns representanter för vård, forskning, intresseorganisationer, livsmedelsbranschen, skolan med flera.\n– Bra mat för alla är ett unikt tvärprofessionellt projekt som bland annat ska fånga upp frågor som annars lätt faller mellan stolarna. Samordningen inom området matöverkänslighet fungerar nämligen inte mellan olika sektorer i samhället i dag, säger Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet.

Vardagen påverkas

Omkring 20 procent av befolkningen i Sverige har någon form av allergi eller överkänslighet mot mat.\n-Antalet ökar i landet och i övriga världen, vilket gör matöverkänslighet till en viktig folkhälsofråga. Att inte tåla viss mat kan påverka hela ens vardag och bli en betydande men dold funktionsnedsättning, säger Sofia Knáz, projektledare för Bra mat för alla och leg. dietist.\nHon framhåller också att personer med matallergi och annan överkänslighet för mat samt föräldrar till barn med matöverkänslighet kommer att bli viktiga medaktörer i kunskapscentret.\n-De kommer att bjudas in att delta i utvecklingsarbetet för att bidra med sina erfarenheter, säger hon.

Bra mat för alla kommer att driva flera projekt på områdena forskning, innovation och kunskapsöverföring. Projektet finansieras av Arvsfonden och är ett samarbete mellan Centrum för Allergiforskning på Karolinska Institutet, Livsmedelsföretagen och Astma- och Allergiförbundet, som är huvudansvarigt för projektet.

Mer information:\nSe www.astmaoallergiforbundet.se under Vårt arbete (under Opinionsbildning och under Projekt). Där finns Agendan Bra mat för alla som PDF.

Forskning

Ny studie: Metaller i småbarns kost

Maten ger barn viktiga näringsämnen, men är också en väg för exponering för metaller som kadmium och kvicksilver. I en ny studie har forskare undersökt hur olika kostmönster hänger samman med halterna av både oönskade metaller och nödvändiga spårämnen hos svenska småbarn.

Redaktionen 2 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Resultaten ger en sammansatt bild: de livsmedel som bidrar med näring kan samtidigt bidra till viss metallexponering. Studien bygger på Riksmaten småbarn och omfattar 305 barn i 1,5- årsåldern och 288 fyraåringar. Vårdnadshavarna registrerade barnens mat under två dagar. Forskarna analyserade sedan blod- och urinprov för bland annat arsenik, kadmium, kvicksilver, selen och zink och jämförde resultaten med barnens kostmönster.

Barn som åt mer fisk och skaldjur hade högre halter av selen, men också av kvicksilver och arsenikföreningen arsenobetain. Forskarna skiljer på olika former av arsenik: arsenobetain kommer framför allt från fisk och skaldjur och säger inte samma sak om exponeringen för den mer problematiska oorganiska arseniken. De såg också ett samband mellan grönsaksintag och låga halter av markörer för oorganisk arsenik hos fyraåringarna.

Hos de yngsta barnen var kostmönster med större inslag av växtbaserade kött- och mjölkalternativ, nötter och frön kopplade till högre kadmiumhalter. Sambandet var mindre tydligt hos fyraåringarna. Forskarna pekar på att växter kan ta upp kadmium från jorden, men studien kan inte avgöra hur mycket som kom från en viss produkt. De efterlyser därför fler analyser av metallhalterna i specifika livsmedel.

Låga metallhalter – men frågor om selen

Halterna av giftiga metaller var generellt låga hos barnen. Samtidigt bedömer forskarna, utifrån de uppmätta blodvärdena, att omkring hälften kan ha haft en mindre gynnsam selenstatus. Fisk och skaldjur var kopplade till högre selenhalter, men studien ger inte underlag för att peka ut ett visst kostmönster som bäst för barn.

Forskarna betonar att detta är en studie av samband vid en viss tidpunkt. Kostregistreringen omfattade bara två dagar, och det var svårt att få urinprov från de yngsta barnen. Resultaten visar därmed inte att en viss mat orsakar en viss metallhalt eller hälsopåverkan. För dietister är studiens värde snarare att den visar varför råd om barns mat behöver väga in flera ämnen samtidigt och bygga på hela kosten.

Källa: Islam et al., Identifying dietary sources and patterns of exposure to toxic metals and other trace elements in Swedish toddlers and young children, Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology, 25 september 2026.

Graviditet

Kostbehandling vid graviditetsdiabetes

Kvinnor som får graviditetsdiabetes är ofta motiverade och vill göra rätt. För dietisten kan utmaningen därför ibland vara att bromsa snarare än att lägga till fler råd. – Patienten behöver inte äta den mest perfekta kosten. Det kan räcka med några små förändringar för att blodsockret ska bli bra, säger dietisten Anna Turesson Wadell.

Nina Granberg 1 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Att behandla graviditetsdiabetes är en återkommande del av Anna Turesson Wadells kliniska vardag. Hon är legitimerad dietist och medicine doktor och arbetar som primärvårdsdietist i Region Örebro län.