Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskare, patienter och industri i unikt samarbete om mat

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och stärka Sveriges konkurrenskraft inom livsmedelsindustrin.

På torsdag den 7 juni går startskottet för projektet Bra mat för alla som blir grunden för kunskapscentret. Då träffas en referensgrupp bestående av en rad aktörer som på något sätt arbetar med mat och allergi/överkänslighet på Karolinska Institutet i Stockholm. I gruppen finns representanter för vård, forskning, intresseorganisationer, livsmedelsbranschen, skolan med flera.\n– Bra mat för alla är ett unikt tvärprofessionellt projekt som bland annat ska fånga upp frågor som annars lätt faller mellan stolarna. Samordningen inom området matöverkänslighet fungerar nämligen inte mellan olika sektorer i samhället i dag, säger Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet.

Vardagen påverkas

Omkring 20 procent av befolkningen i Sverige har någon form av allergi eller överkänslighet mot mat.\n-Antalet ökar i landet och i övriga världen, vilket gör matöverkänslighet till en viktig folkhälsofråga. Att inte tåla viss mat kan påverka hela ens vardag och bli en betydande men dold funktionsnedsättning, säger Sofia Knáz, projektledare för Bra mat för alla och leg. dietist.\nHon framhåller också att personer med matallergi och annan överkänslighet för mat samt föräldrar till barn med matöverkänslighet kommer att bli viktiga medaktörer i kunskapscentret.\n-De kommer att bjudas in att delta i utvecklingsarbetet för att bidra med sina erfarenheter, säger hon.

Bra mat för alla kommer att driva flera projekt på områdena forskning, innovation och kunskapsöverföring. Projektet finansieras av Arvsfonden och är ett samarbete mellan Centrum för Allergiforskning på Karolinska Institutet, Livsmedelsföretagen och Astma- och Allergiförbundet, som är huvudansvarigt för projektet.

Mer information:\nSe www.astmaoallergiforbundet.se under Vårt arbete (under Opinionsbildning och under Projekt). Där finns Agendan Bra mat för alla som PDF.



Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Appen använder bildigenkänning för att identifiera livsmedel och uppskatta portionsstorlekar.

Analysen omfattar bland annat energi, protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Uppgifterna sammanställs per dag och vecka, och användaren kan även registrera fysisk aktivitet eller hämta aktivitetsdata från en ansluten enhet.

I samband med varje måltid går det att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund i ett pressmeddelande.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt utvecklarna hämtar systemet information från forskningskällor och särskilda databaser med uppgifter om livsmedels näringsinnehåll. Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser.

Vid lanseringen framhölls att appen inte behöver användas för att registrera varje måltid, utan som ett verktyg för att öka medvetenheten om vanor över tid. Några uppgifter om bildanalysens träffsäkerhet eller oberoende validering presenterades inte.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.