Felaktig reglering av nervceller kan orsaka en livshotande allergiliknande reaktion

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.

När ett allergiframkallande ämne kommer in i vår kropp detekteras det av antikroppar som sedan binder till immunceller. Dessa celler utsöndrar ämnet histamin och därmed får vi allergiska symtom. Allergiska reaktioner har därför i huvudsak tillskrivits ett överaktivt immunsystem men i en ny studie från Uppsala universitet kan nu Malin Lagerström med sin forskargrupp, visa att histaminkänsliga nervceller i periferin kan orsaka ett anafylaktiskt tillstånd med klåda, utslag, andningssvårigheter och cirkulationsstörningar, om de inte regleras korrekt.

Dessa histaminkänsliga nervceller är ansvariga för att föra sensorisk information om det allergiska tillståndet till hjärnan men också för att rekrytera immunceller i periferin för att hantera situationen. Detta leder också till ytterligare utsöndring av histamin från immuncellerna. Malin Lagerström berättar:\n– Vår forskning visar att minskad kontroll av dessa nervceller leder till en negativ spiral med ökande nivåer av histamin i blodet och i slutänden ett livshotande tillstånd. Det ansvariga proteinet bakom regleringen är den glutamaterga receptorn mGluR7 som bildas av dessa nervceller. När mGluR7 binder signalsubstansen glutamat fungerar receptorn som en inbyggd broms på de histaminkänsliga nervcellerna, som därmed hindras från att starta en kraftig allergisk reaktion. Vi undersöker nu om läkemedel mot mGluR7-proteinet kan användas preventivt för att förebygga livshotande allergiska tillstånd.\nCell Reports https://dx.doi.org/10.1016/j.celrep.2015.12.033

Källa: Uppsala universitet

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Forskning

Metabolt BMI visar sjukdomsrisk även vid normalvikt

Det räcker inte med ett BMI-värde för att bedöma risken för diabetes och andra metabola sjukdomar. Även personer med normalvikt kan ha en kraftigt förhöjd risk, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Nina Granberg 28 januari, 2026 • Uppdaterades 28 januari, 2026 • 2 minuters läsning

Konventionellt BMI är sedan länge ett etablerat verktyg för att klassificera undervikt, normalvikt, övervikt och obesitas. Samtidigt har måttet kritiserats för att vara trubbigt, eftersom det enbart bygger på längd och vikt och inte fångar kroppens metabola hälsa.

I en ny studie, publicerad i Nature Medicine, presenterar forskare vid Göteborgs...