Felaktig reglering av nervceller kan orsaka en livshotande allergiliknande reaktion

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.

När ett allergiframkallande ämne kommer in i vår kropp detekteras det av antikroppar som sedan binder till immunceller. Dessa celler utsöndrar ämnet histamin och därmed får vi allergiska symtom. Allergiska reaktioner har därför i huvudsak tillskrivits ett överaktivt immunsystem men i en ny studie från Uppsala universitet kan nu Malin Lagerström med sin forskargrupp, visa att histaminkänsliga nervceller i periferin kan orsaka ett anafylaktiskt tillstånd med klåda, utslag, andningssvårigheter och cirkulationsstörningar, om de inte regleras korrekt.

Dessa histaminkänsliga nervceller är ansvariga för att föra sensorisk information om det allergiska tillståndet till hjärnan men också för att rekrytera immunceller i periferin för att hantera situationen. Detta leder också till ytterligare utsöndring av histamin från immuncellerna. Malin Lagerström berättar:\n– Vår forskning visar att minskad kontroll av dessa nervceller leder till en negativ spiral med ökande nivåer av histamin i blodet och i slutänden ett livshotande tillstånd. Det ansvariga proteinet bakom regleringen är den glutamaterga receptorn mGluR7 som bildas av dessa nervceller. När mGluR7 binder signalsubstansen glutamat fungerar receptorn som en inbyggd broms på de histaminkänsliga nervcellerna, som därmed hindras från att starta en kraftig allergisk reaktion. Vi undersöker nu om läkemedel mot mGluR7-proteinet kan användas preventivt för att förebygga livshotande allergiska tillstånd.\nCell Reports https://dx.doi.org/10.1016/j.celrep.2015.12.033

Källa: Uppsala universitet

Kostråd & riktlinjer

Demens lyfts fram i Livsmedelsverkets nya kostråd för äldre

Livsmedelsverket har presenterat nya kostråd för personer över 65 år. Förutom råd om protein, D-vitamin och förebyggande av undernäring lyfter myndigheten fram sambandet mellan matvanor, kognitiv hälsa och risken att utveckla demens.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • 2 minuters läsning

För personer med normal aptit bygger de nya råden i stort på de generella kostråden för vuxna. Samtidigt betonas att proteinbehovet ökar med åldern och att personer över 75 år rekommenderas tillskott av D-vitamin.

Sedan tidigare lyfts bra matvanor fram som ett sätt att minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancerformer. Forskningen pekar allt mer på att hälsosamma matvanor även kan bidra till att minska risken för demens.

Kost och demens i fokus

Ett av underlagen till de nya kostråden är en ny kunskapsöversikt om kost och demens. Den bygger på systematiska översikter av forskningen och visar att kostmönster med mycket vegetabiliska livsmedel och fisk samt begränsade mängder rött kött, charkuterier och sockersötade drycker är kopplade till bättre kognitiv hälsa och lägre risk för demenssjukdom.

– Forskningen pekar framför allt på betydelsen av övergripande kostmönster snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen. Den kost som kopplas till bättre kognitiv hälsa överensstämmer också väl med de kostråd som redan rekommenderas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Gerd Faxén-Irving, dietist, docent och verksam inom klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet.

Hon beskriver kunskapsöversikten som välgjord. Samtidigt påpekar hon att rapporten är mer försiktig i sina slutsatser och kommentarer än pressmeddelandet.

För äldre med nedsatt aptit ligger fokus på att förebygga undernäring genom energi- och proteinrik mat. Råden omfattar bland annat flera mindre måltider under dagen, proteinrika livsmedel och extra fett för att öka energiintaget.

I samband med de nya kostråden lanserar Livsmedelsverket också nytt informationsmaterial riktat till personer över 65 år. Materialet består av en broschyr, korta filmer och information på myndighetens webbplats. Syftet är att inspirera och ge konkreta råd om hur äldre kan äta för att främja hälsa och livskvalitet.

De nya kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationerna samt två kunskapsöversikter, en om kost och demens och en om matens betydelse för att förebygga undernäring.

Läs mer HÄR.

Forskning

Autism- och ADHD-relaterade drag vanliga vid svår IBS

Autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga bland patienter med måttlig till svår IBS. Det visar en ny svensk studie från Göteborgs universitet.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Ny forskning från en grupp forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga hos patienter med måttlig till svår IBS.

I studien screenades 32 procent av deltagarna positivt för autismrelaterade drag och 40 procent för ADHD-relaterade drag. Nästan var fjärde deltagare screenades positivt för båda.

Samtidigt hade endast omkring 10 procent av deltagarna en tidigare ADHD-diagnos och 3,6 procent en autismdiagnos.

Studien visade också att patienter med ADHD-relaterade drag rapporterade svårare IBS-symtom, högre nivåer av ångest och större total symtombörda. Patienter med autismrelaterade drag uppvisade högre grad av visceral känslighet.

Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Gastroenterology.

Läs mer HÄR.