Dietister från hela Europa fick ta del av ny forskning om hur artificiell intelligens kan kartlägga matvanor, stödja kliniska beslut och skapa nya möjligheter för beteendeförändring. Samtidigt lyftes även offentliga måltider som centrala i omställningen mot mer hälsosamma och hållbara matvanor.

AI kartlägger matvanor och riskmiljöer

Ioannis Ioakimidis, Karolinska Institutet, visade hur digitala verktyg används för att förstå hur människor äter, handlar och exponeras för matreklam. Genom att analysera stora mängder bilder och annan data har hans forskargrupp bland annat tagit fram rapporterna In your face och In your phone, om matreklam som unga möter i samhället och i sina telefoner.

AI-verktyg kan också analysera bilder på måltider och uppskatta näringsinnehållet. Beräkningarna är inte exakta på portionsnivå, men enligt Ioakimidis ger metoden tillräcklig noggrannhet i ett folkhälsoperspektiv.

Samtidigt växer de etiska utmaningarna.

– Även om data är tvättad från personliga detaljer kan en patient identifieras. Det är ganska enkelt att lägga ihop data från olika källor, exempelvis från social media, varnade Billy Langlet, Karolinska Institutet.

AI som stöd vid diagnostik och behandling

Langlet presenterade också hur AI kan underlätta klinisk bedömning och diagnos vid ätstörningar. Verktygen behöver utvecklas vidare och kombineras med andra metoder, exempelvis blodprover, för att bli mer träffsäkra.

Även Ioannis Papathanail, Berns universitet i Schweiz, visade hur AI används i kostundersökningar, personalized nutrition och datavalidering. I det EU-finansierade projektet MELISSA testas bildanalys för att bedöma näringsinnehåll och insulinbehov vid typ 1-diabetes.

Panelen betonade vikten av eftertanke:

– Man kan använda och beundra de här verktygen, men man måste vara medveten om riskerna och ha en inre etisk kompass, konstaterade de.

Hållbar nutrition: skolmåltider som motor för förändring

Elinor Hallström, forskare på Rise, beskrev matens centrala roll i omställningen mot hållbar utveckling. För att nå de globala målen krävs förändringar både i produktion och konsumtion – och offentliga måltider är en viktig arena.

Dietist Maria Biörklund Helgesson presenterade arbetet inom SWITCH food hub i Västra Götaland, där skolmåltider används för att implementera hälsosam och hållbar mat i praktiken. Fokus ligger på sjömat, fullkorn och växtbaserade alternativ.

– “Mission oriented innovation” fungerar – när vi börjar på tallriken. Vi driver utvecklingen och tar ut forskningen i verkligheten och ut i köken, i skolorna och undervisningen och knyter ihop kultur och kunskap, sa hon.

VR-miljöer tränar framtidens matval

Avslutningsvis visades AI-baserade verktyg som låter användare öva sig i hållbara och hälsosamma val i en virtuell matbutik. I VR-miljön kan man jämföra produkter, se klimatpåverkan och näringsinnehåll och utforska olika val utan att det kostar tid eller pengar, något som gör tekniken särskilt användbar i undervisning och folkhälsoprojekt.

Tanken är att ”gamification” ska engagera framför allt ungdomar, som får möjlighet att testa beteenden och se effekterna av sina val i realtid.  Enligt utvecklarna kan detta stärka förståelsen för hur mat påverkar både hälsa och miljö och samtidigt öka motivationen att göra näringsmässigt bättre och mer klimatsmarta val även i vardagen.

– Syftet med Senior Alert är att stödja verksamheterna i deras förbättringsarbete. Man kan följa sin egen utveckling över tid, jämföra med andra och se var det finns utrymme att bli bättre, säger Josephine Garpsäter, dietist och ansvarig för registret.

Senior Alert är ett av knappt hundra nationella kvalitetsregister och ett av fem som används inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det har fokus på prevention – att identifiera risker i tid och undvika att problem uppstår. Genom registret görs riskbedömningar för undernäring, trycksår, fall, ohälsa i munnen, dysfunktion samt vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning.

– Alla Sveriges 290 kommuner är anslutna till Senior Alert, men användningen varierar, berättar hon och fortsätter:

– Vissa kommuner och enheter arbetar väldigt aktivt och har det som en naturlig del i sitt förbättringsarbete. Andra använder det mer sporadiskt. Men potentialen är enorm.

Stabil risknivå – men ökad medvetenhet

I dag visar Senior Alert att ungefär 60 procent av de äldre som registreras bedöms ha risk för undernäring. Det är en siffra som har legat stabil över tid. Men stabiliteten betyder inte att arbetet står still.

– Att nivån inte sjunker handlar inte nödvändigtvis om att vi inte blir bättre. Det kommer hela tiden nya vårdtagare med liknande behov och risker. Det viktiga är att medvetenheten har ökat kraftigt. För 15–20 år sedan diskuterades det fortfarande om undernäring ens var ett problem i äldreomsorgen. I dag är det självklart att vi ska riskbedöma. Det är ett stort steg framåt.

Teamarbete ger bäst resultat

Senior Alert gör det också möjligt att följa utfall och lära av andra. Verksamheter kan se sina resultat i realtid och jämföra sig med andra enheter i landet. På så vis blir registret ett konkret stöd i förbättringsarbetet – inte bara en databas.

– Man kan till exempel se att trycksår av svårare grad har minskat på många håll, även om det totala antalet trycksår inte alltid minskar. Det visar att tidiga insatser gör skillnad.

En framgångsfaktor är att arbeta i tvärprofessionella team där flera yrkesgrupper samarbetar kring varje individ.

– Det fungerar bäst när sjuksköterskor, undersköterskor, dietister, fysioterapeuter och andra använder instrumenten tillsammans och får en gemensam bild av den äldre personens behov. Den som har risk för undernäring har ofta också risk för fall eller trycksår. Därför måste vi se helheten, säger hon.

Fler dietister behövs

Dietistens roll är central, men fortfarande begränsad i många kommuner. I dag finns omkring 50 kommunala dietister i hela landet. Det är långt ifrån tillräckligt, menar hon.

– Det är svårt att nå ut när det är så få. Många dietister fastnar i ett evigt utbildningsarbete eftersom personalomsättningen är hög. Vi behöver fler dietister och tydligare uppdrag, så att nutritionskompetensen används där den gör mest nytta.

Framöver är ett av Senior Alerts prioriterade mål att ta fram utfallsmått för undernäring – för att verksamheterna inte bara ska se risken utan också hur många som faktiskt är undernärda.

– Det kommer att ge ett ännu bättre underlag för att mäta, följa upp och förebygga. Vi har kommit långt, men vi behöver fortsätta utveckla både verktyg och arbetssätt. Det handlar om att se till att ingen äldre ska bli undernärd i onödan.

Fakta: Senior Alert

• Nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg.
• Innehåller data från alla 290 kommuner, drygt hälften av regionerna och över 160 privata vårdgivare.
• Används för riskbedömningar inom undernäring, trycksår, fall, munhälsa, dysfunktion och vårdrelaterade infektioner.
• Cirka 30 000 användare och omfattar hundratusentals individer varje år.