Felaktig reglering av nervceller kan orsaka en livshotande allergiliknande reaktion

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.

När ett allergiframkallande ämne kommer in i vår kropp detekteras det av antikroppar som sedan binder till immunceller. Dessa celler utsöndrar ämnet histamin och därmed får vi allergiska symtom. Allergiska reaktioner har därför i huvudsak tillskrivits ett överaktivt immunsystem men i en ny studie från Uppsala universitet kan nu Malin Lagerström med sin forskargrupp, visa att histaminkänsliga nervceller i periferin kan orsaka ett anafylaktiskt tillstånd med klåda, utslag, andningssvårigheter och cirkulationsstörningar, om de inte regleras korrekt.

Dessa histaminkänsliga nervceller är ansvariga för att föra sensorisk information om det allergiska tillståndet till hjärnan men också för att rekrytera immunceller i periferin för att hantera situationen. Detta leder också till ytterligare utsöndring av histamin från immuncellerna. Malin Lagerström berättar:\n– Vår forskning visar att minskad kontroll av dessa nervceller leder till en negativ spiral med ökande nivåer av histamin i blodet och i slutänden ett livshotande tillstånd. Det ansvariga proteinet bakom regleringen är den glutamaterga receptorn mGluR7 som bildas av dessa nervceller. När mGluR7 binder signalsubstansen glutamat fungerar receptorn som en inbyggd broms på de histaminkänsliga nervcellerna, som därmed hindras från att starta en kraftig allergisk reaktion. Vi undersöker nu om läkemedel mot mGluR7-proteinet kan användas preventivt för att förebygga livshotande allergiska tillstånd.\nCell Reports https://dx.doi.org/10.1016/j.celrep.2015.12.033

Källa: Uppsala universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...