Felaktig reglering av nervceller kan orsaka en livshotande allergiliknande reaktion

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.

När ett allergiframkallande ämne kommer in i vår kropp detekteras det av antikroppar som sedan binder till immunceller. Dessa celler utsöndrar ämnet histamin och därmed får vi allergiska symtom. Allergiska reaktioner har därför i huvudsak tillskrivits ett överaktivt immunsystem men i en ny studie från Uppsala universitet kan nu Malin Lagerström med sin forskargrupp, visa att histaminkänsliga nervceller i periferin kan orsaka ett anafylaktiskt tillstånd med klåda, utslag, andningssvårigheter och cirkulationsstörningar, om de inte regleras korrekt.

Dessa histaminkänsliga nervceller är ansvariga för att föra sensorisk information om det allergiska tillståndet till hjärnan men också för att rekrytera immunceller i periferin för att hantera situationen. Detta leder också till ytterligare utsöndring av histamin från immuncellerna. Malin Lagerström berättar:\n– Vår forskning visar att minskad kontroll av dessa nervceller leder till en negativ spiral med ökande nivåer av histamin i blodet och i slutänden ett livshotande tillstånd. Det ansvariga proteinet bakom regleringen är den glutamaterga receptorn mGluR7 som bildas av dessa nervceller. När mGluR7 binder signalsubstansen glutamat fungerar receptorn som en inbyggd broms på de histaminkänsliga nervcellerna, som därmed hindras från att starta en kraftig allergisk reaktion. Vi undersöker nu om läkemedel mot mGluR7-proteinet kan användas preventivt för att förebygga livshotande allergiska tillstånd.\nCell Reports https://dx.doi.org/10.1016/j.celrep.2015.12.033

Källa: Uppsala universitet

Fråga Experten

Klimatsmarta kostråd i praktiken

Många dietister möter i dag patienter som vill äta mer växtbaserat av klimat- eller hälsoskäl. Samtidigt finns en oro för att näringsintaget ska bli otillräckligt eller att råden ska upplevas som svåra att genomföra. Anna Stubbendorff, dietist och forskare, delar här sina reflektioner kring vanliga fallgropar och hur dietister kan vägleda på ett sätt som är både näringsmässigt tryggt och motiverande.

Redaktionen 9 april, 2026 • 2 minuters läsning

Hur ger vi patienter råd som är både hälso-samma och mer klimatvänliga, utan att det blir för krävande i vardagen?

– Det viktigaste är att inte se hållbar kost som något som kräver stora eller snabba...

Neurologi

Nya brittiska råd om nutrition vid Parkinson

Hur påverkar symtom vid Parkinson nutrition och vikt? Och hur kan dietister stötta patienter när det gäller nutritionsrelaterade symtom och biverkningar? Det är frågor som står i centrum i en ny uppdaterad brittisk vägledning.

Nina Granberg 9 april, 2026 • 1 minuts läsning

Det är Parkinson’s UK och British Dietetic Association (BDA) som står bakom den uppdaterade vägledningen. Det som framför allt är nytt är att den är tydligare symtomstyrd snarare än uppbyggd utifrån sjukdomsstadium. Fokus ligger på konkreta problem som förstoppning, gastropares, dysfagi, viktnedgång, undernäring och ortostatisk hypotension. Personer med Parkinson’s beskrivs också som särskilt sårbara för viktnedgång och undernäring.

Vägledningen slår också fast att personer med Parkinson’s bör rekommenderas vitamin D året runt, om adekvata nivåer inte redan är kända. Samtidigt avråds från att använda vitamin E, andra antioxidanter eller coenzym Q10 i neuroprotektivt syfte.

Även frågan om protein och levodopa får stort utrymme. Proteinomfördelning finns kvar som möjlig strategi vid motoriska fluktuationer, men ska göras utan att proteinintaget blir för lågt och med fortsatt uppmärksamhet på undernäring.

Vägledningen lyfter också områden som inte alltid står i centrum i nutritionsbehandlingen, till exempel impulskontrollproblem kopplade till dopaminagonister samt kostbehandling vid ortostatisk och postprandiell hypotension. Sammantaget breddas bilden av vad dietistens roll vid Parkinson’s faktiskt omfattar.

Läs mer i nästa nummer av tidningen Dietisten.

Den uppdaterade vägledningen hittar du HÄR.