– Syftet med Senior Alert är att stödja verksamheterna i deras förbättringsarbete. Man kan följa sin egen utveckling över tid, jämföra med andra och se var det finns utrymme att bli bättre, säger Josephine Garpsäter, dietist och ansvarig för registret.

Senior Alert är ett av knappt hundra nationella kvalitetsregister och ett av fem som används inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det har fokus på prevention – att identifiera risker i tid och undvika att problem uppstår. Genom registret görs riskbedömningar för undernäring, trycksår, fall, ohälsa i munnen, dysfunktion samt vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning.

– Alla Sveriges 290 kommuner är anslutna till Senior Alert, men användningen varierar, berättar hon och fortsätter:

– Vissa kommuner och enheter arbetar väldigt aktivt och har det som en naturlig del i sitt förbättringsarbete. Andra använder det mer sporadiskt. Men potentialen är enorm.

Stabil risknivå – men ökad medvetenhet

I dag visar Senior Alert att ungefär 60 procent av de äldre som registreras bedöms ha risk för undernäring. Det är en siffra som har legat stabil över tid. Men stabiliteten betyder inte att arbetet står still.

– Att nivån inte sjunker handlar inte nödvändigtvis om att vi inte blir bättre. Det kommer hela tiden nya vårdtagare med liknande behov och risker. Det viktiga är att medvetenheten har ökat kraftigt. För 15–20 år sedan diskuterades det fortfarande om undernäring ens var ett problem i äldreomsorgen. I dag är det självklart att vi ska riskbedöma. Det är ett stort steg framåt.

Teamarbete ger bäst resultat

Senior Alert gör det också möjligt att följa utfall och lära av andra. Verksamheter kan se sina resultat i realtid och jämföra sig med andra enheter i landet. På så vis blir registret ett konkret stöd i förbättringsarbetet – inte bara en databas.

– Man kan till exempel se att trycksår av svårare grad har minskat på många håll, även om det totala antalet trycksår inte alltid minskar. Det visar att tidiga insatser gör skillnad.

En framgångsfaktor är att arbeta i tvärprofessionella team där flera yrkesgrupper samarbetar kring varje individ.

– Det fungerar bäst när sjuksköterskor, undersköterskor, dietister, fysioterapeuter och andra använder instrumenten tillsammans och får en gemensam bild av den äldre personens behov. Den som har risk för undernäring har ofta också risk för fall eller trycksår. Därför måste vi se helheten, säger hon.

Fler dietister behövs

Dietistens roll är central, men fortfarande begränsad i många kommuner. I dag finns omkring 50 kommunala dietister i hela landet. Det är långt ifrån tillräckligt, menar hon.

– Det är svårt att nå ut när det är så få. Många dietister fastnar i ett evigt utbildningsarbete eftersom personalomsättningen är hög. Vi behöver fler dietister och tydligare uppdrag, så att nutritionskompetensen används där den gör mest nytta.

Framöver är ett av Senior Alerts prioriterade mål att ta fram utfallsmått för undernäring – för att verksamheterna inte bara ska se risken utan också hur många som faktiskt är undernärda.

– Det kommer att ge ett ännu bättre underlag för att mäta, följa upp och förebygga. Vi har kommit långt, men vi behöver fortsätta utveckla både verktyg och arbetssätt. Det handlar om att se till att ingen äldre ska bli undernärd i onödan.

Fakta: Senior Alert

• Nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg.
• Innehåller data från alla 290 kommuner, drygt hälften av regionerna och över 160 privata vårdgivare.
• Används för riskbedömningar inom undernäring, trycksår, fall, munhälsa, dysfunktion och vårdrelaterade infektioner.
• Cirka 30 000 användare och omfattar hundratusentals individer varje år.

I studien, som publicerats i tidskriften Cell Reports, har forskarna identifierat två bakteriearter som tillsammans kan producera serotonin: Limosilactobacillus mucosae och Ligilactobacillus ruminis.

När bakterierna introducerades i bakteriefria möss med serotoninbrist ökade nivåerna av serotonin i tarmen, samtidigt som nervcellstätheten i tjocktarmen steg. Även tarmens passagehastighet normaliserades.

– Det är otroligt fascinerande hur bakterierna i tarmen kan producera bioaktiva signalmolekyler som påverkar hälsan, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av de ledande bakom studien.

Lägsta nivåerna hos personer med IBS

Forskarna kunde också se att personer med IBS hade lägre nivåer av den ena bakterien, L. mucosae, i avföringen jämfört med friska individer. Denna bakterie visade sig dessutom ha det enzym som krävs för att tillverka serotonin.

– Våra resultat tyder på att vissa tarmbakterier kan tillverka bioaktivt serotonin och därmed spela en viktig roll för tarmens hälsa och öppna nya vägar för behandling av funktionella tarmsjukdomar som IBS, säger Magnus Simrén, professor i medicinsk gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Nyckel till samspelet mellan tarm och hjärna

Serotonin är mest känt som signalsubstans i hjärnan, men över 90 procent av kroppens serotonin finns i tarmen. Där styr det bland annat tarmrörelser och kommunikation med det enteriska nervsystemet – ibland kallat tarmens hjärna.

Tidigare har forskningen visat att tarmens bakteriesammansättning påverkar serotoninnivåerna, men det har varit oklart om bakterierna själva kan producera bioaktivt serotonin.

– Våra upptäckter tyder på att tarmens bakterier kan bilda signalämnen som serotonin, vilket kan vara nyckeln till att förstå hur tarmen och dess invånare påverkar hjärnan och vårt beteende, säger Fredrik Bäckhed.

Forskningen vid Göteborgs universitet är ett steg mot att kartlägga det komplexa samspelet mellan mikrobiota, signalsubstanser och tarmfunktion. På sikt hoppas forskarna att resultaten ska bidra till mer träffsäkra behandlingar av IBS och andra funktionella mag-tarmsjukdomar.

Fakta: IBS och serotonin

• IBS (irritable bowel syndrome) är en vanlig mag-tarmsjukdom som kännetecknas av buksmärta, förstoppning eller diarré. Tillståndet är vanligare hos kvinnor.
• Serotonin fungerar som signalsubstans i både hjärna och tarm. I tarmen reglerar det bland annat rörlighet och känslighet.
• Över 90 procent av kroppens serotonin finns i tarmen, inte i hjärnan.
• Tarmens bakterier, mikrobiotan, påverkar serotoninnivåerna och kan enligt ny forskning även själva producera bioaktivt serotonin.