Utsatthet och ohälsa vanligt vid blandmissbruk

Drygt var fjärde person som har en riskkonsumtion av alkohol, använder narkotika, tobak eller nikotin, eller har ett riskabelt spelande, har ett kombinerat bruk inom … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Drygt var fjärde person som har en riskkonsumtion av alkohol, använder narkotika, tobak eller nikotin, eller har ett riskabelt spelande, har ett kombinerat bruk inom dessa områden. Inom denna grupp är också utsatthet och ohälsa vanligt.

Totalt uppger 34 procent i befolkningen att de har minst ett bruk inom alkohol, narkotika, tobak eller nikotin, och spelområdet (ANTS) under det senaste året.

Resultatet framgår av den nationella befolkningsundersökningen ”Hälsa på lika villkor” som besvarats av nästan 17 000 personer. Den visar bland annat att 16 procent av befolkningen uppger att de har en riskkonsumtion av alkohol. Omkring 25 procent uppger att de använder tobak- eller nikotinprodukter, 2,5 procent har använt cannabis under det senaste året och 3,4 procent har ett riskabelt spelande. Inom samtliga ANTS-bruk är män överrepresenterade.

Bland personer som har en kombination av bruk inom ANTS, är det en högre andel än i övriga befolkningen som upplever psykiska besvär, ekonomiska svårigheter, eller annan utsatthet såsom våld eller att man saknar socialt stöd.

Läs mer om utsatthet och hälsa här.

(Källa: Folkhälsomyndigheten)

Stock.adobe.com

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...

Forskning

Inget stöd för blodsockermätare hos friska

En svensk narrativ översikt visar att det saknas vetenskapligt stöd för att kontinuerliga blodsockermätare förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten som har publicerats i JAMA Internal Medicine sammanfattar det aktuella vetenskapliga kunskapsläget om kontinuerliga blodsockermätare (CGM). Enligt forskarna saknas vetenskapligt stöd för att tekniken förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

CGM utvecklades för personer med typ 1-diabetes och används i dag även av många med typ 2-diabetes. För personer med typ 2-diabetes kan tekniken underlätta behandlingen, minska behovet av upprepade fingerstick och ge en mindre förbättring av långtidsblodsockret, särskilt hos personer med ökad risk för hypoglykemi.

För personer utan diabetes fann forskarna däremot inget vetenskapligt stöd för att kontinuerlig blodsockermätning leder till bättre hälsa eller förebygger sjukdom.

– Det här är en teknik som gör enorm nytta för vissa patientgrupper. Men den används allt mer av grupper där vi inte vet om den gör någon nytta alls, eller om den till och med kan vara skadlig, säger Minna Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin och en av författarna till översikten.

Forskarna varnar också för att normala variationer i blodsockret kan övertolkas, vilket riskerar att leda till onödig oro eller kostförändringar utan dokumenterad nytta. De lyfter även att den ökande användningen bland friska personer kan ta vårdresurser i anspråk när patienter söker hjälp att tolka sina mätvärden.

LÄS MER:

Continuous Glucose Monitoring in Type 2 Diabetes and Beyond. DOI: https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2026.2772
Continuous Glucose Monitoring With and Without Type 2 Diabetes (Patient Page). DOI: https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2026.2769