Utsatthet och ohälsa vanligt vid blandmissbruk

Drygt var fjärde person som har en riskkonsumtion av alkohol, använder narkotika, tobak eller nikotin, eller har ett riskabelt spelande, har ett kombinerat bruk inom … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Drygt var fjärde person som har en riskkonsumtion av alkohol, använder narkotika, tobak eller nikotin, eller har ett riskabelt spelande, har ett kombinerat bruk inom dessa områden. Inom denna grupp är också utsatthet och ohälsa vanligt.

Totalt uppger 34 procent i befolkningen att de har minst ett bruk inom alkohol, narkotika, tobak eller nikotin, och spelområdet (ANTS) under det senaste året.

Resultatet framgår av den nationella befolkningsundersökningen ”Hälsa på lika villkor” som besvarats av nästan 17 000 personer. Den visar bland annat att 16 procent av befolkningen uppger att de har en riskkonsumtion av alkohol. Omkring 25 procent uppger att de använder tobak- eller nikotinprodukter, 2,5 procent har använt cannabis under det senaste året och 3,4 procent har ett riskabelt spelande. Inom samtliga ANTS-bruk är män överrepresenterade.

Bland personer som har en kombination av bruk inom ANTS, är det en högre andel än i övriga befolkningen som upplever psykiska besvär, ekonomiska svårigheter, eller annan utsatthet såsom våld eller att man saknar socialt stöd.

Läs mer om utsatthet och hälsa här.

(Källa: Folkhälsomyndigheten)

Stock.adobe.com

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.