Folkhälsa

4,4 miljoner om hur lärare pratar om kropp, vikt och hälsa

Hur påverkar debatten om den så kallade fetmaepidemin lärare och elever i idrott och hälsa. Forskare vid Örebro universitet, Högskolan Väst och Göteborgs universitet har … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hur påverkar debatten om den så kallade fetmaepidemin lärare och elever i idrott och hälsa. Forskare vid Örebro universitet, Högskolan Väst och Göteborgs universitet har fått 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur lärare förhåller sig till kropp, vikt och hälsa.

”Fetmaepidemin” eller ”fetmakrisen” genomsyrar både forskning och offentlig debatt om hälsa. Skolan sägs ha en viktig roll när det gäller att motverka den, säger Mikael Quennerstedt, professor vid Örebro universitet.

Han tillhör den grupp forskare som ska undersöka hur det smala kroppsidealet påverkar lärare och undervisning i idrott och hälsa. Hur pratar lärare om kropp, vikt och hälsa? Ifrågasätter de idealen eller bidrar undervisningen till att peka ut den icke-smala kroppen som avvikande?

– Ungdomar oroar sig för sina kroppars storlek och form och allt för många anser sig ha en avvikande kropp, säger Mikael Quennerstedt.

Om vi accepterar fetmadiskursen utan eftertanke riskerar det att leda till strategier som skapar oro om kropp och vikt bland eleverna istället för hälsa och välbefinnande.

Forskarna ska undersöka om det finns exempel på alternativa undervisningsmetoder och sätt att arbeta med idrott och hälsa som inte utgår från att peka ut en viss kroppsstorlek och en viss vikt som problematisk.

De kommer göra intervjuer med lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor i Västra Götaland. Frågorna handlar om kropp, hälsa och vikt i undervisningen och hur lärarna ser på olika normer kring kroppar – vad som anses normalt och vad som ses som avvikande och hur de hanterar det i undervisningen.

Dessutom kommer forskarna använda videomaterial från undervisning i idrott och hälsa. Materialet kommer analyseras tillsammans med lärarna för att stimulera till kritisk reflektion.

– Målet är att ge lärare stöd för att kritiskt reflektera över rådande hälsodiskussioner och utforma ett arbetssätt som är inkluderande för alla typer av kroppar och identiteter, avslutar Mikael Quennerstedt.

Källa: Örebro universitet

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...