Folkhälsa

4,4 miljoner om hur lärare pratar om kropp, vikt och hälsa

Hur påverkar debatten om den så kallade fetmaepidemin lärare och elever i idrott och hälsa. Forskare vid Örebro universitet, Högskolan Väst och Göteborgs universitet har … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hur påverkar debatten om den så kallade fetmaepidemin lärare och elever i idrott och hälsa. Forskare vid Örebro universitet, Högskolan Väst och Göteborgs universitet har fått 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur lärare förhåller sig till kropp, vikt och hälsa.

”Fetmaepidemin” eller ”fetmakrisen” genomsyrar både forskning och offentlig debatt om hälsa. Skolan sägs ha en viktig roll när det gäller att motverka den, säger Mikael Quennerstedt, professor vid Örebro universitet.

Han tillhör den grupp forskare som ska undersöka hur det smala kroppsidealet påverkar lärare och undervisning i idrott och hälsa. Hur pratar lärare om kropp, vikt och hälsa? Ifrågasätter de idealen eller bidrar undervisningen till att peka ut den icke-smala kroppen som avvikande?

– Ungdomar oroar sig för sina kroppars storlek och form och allt för många anser sig ha en avvikande kropp, säger Mikael Quennerstedt.

Om vi accepterar fetmadiskursen utan eftertanke riskerar det att leda till strategier som skapar oro om kropp och vikt bland eleverna istället för hälsa och välbefinnande.

Forskarna ska undersöka om det finns exempel på alternativa undervisningsmetoder och sätt att arbeta med idrott och hälsa som inte utgår från att peka ut en viss kroppsstorlek och en viss vikt som problematisk.

De kommer göra intervjuer med lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor i Västra Götaland. Frågorna handlar om kropp, hälsa och vikt i undervisningen och hur lärarna ser på olika normer kring kroppar – vad som anses normalt och vad som ses som avvikande och hur de hanterar det i undervisningen.

Dessutom kommer forskarna använda videomaterial från undervisning i idrott och hälsa. Materialet kommer analyseras tillsammans med lärarna för att stimulera till kritisk reflektion.

– Målet är att ge lärare stöd för att kritiskt reflektera över rådande hälsodiskussioner och utforma ett arbetssätt som är inkluderande för alla typer av kroppar och identiteter, avslutar Mikael Quennerstedt.

Källa: Örebro universitet

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...