Folkhälsa

4,4 miljoner om hur lärare pratar om kropp, vikt och hälsa

Hur påverkar debatten om den så kallade fetmaepidemin lärare och elever i idrott och hälsa. Forskare vid Örebro universitet, Högskolan Väst och Göteborgs universitet har … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hur påverkar debatten om den så kallade fetmaepidemin lärare och elever i idrott och hälsa. Forskare vid Örebro universitet, Högskolan Väst och Göteborgs universitet har fått 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur lärare förhåller sig till kropp, vikt och hälsa.

”Fetmaepidemin” eller ”fetmakrisen” genomsyrar både forskning och offentlig debatt om hälsa. Skolan sägs ha en viktig roll när det gäller att motverka den, säger Mikael Quennerstedt, professor vid Örebro universitet.

Han tillhör den grupp forskare som ska undersöka hur det smala kroppsidealet påverkar lärare och undervisning i idrott och hälsa. Hur pratar lärare om kropp, vikt och hälsa? Ifrågasätter de idealen eller bidrar undervisningen till att peka ut den icke-smala kroppen som avvikande?

– Ungdomar oroar sig för sina kroppars storlek och form och allt för många anser sig ha en avvikande kropp, säger Mikael Quennerstedt.

Om vi accepterar fetmadiskursen utan eftertanke riskerar det att leda till strategier som skapar oro om kropp och vikt bland eleverna istället för hälsa och välbefinnande.

Forskarna ska undersöka om det finns exempel på alternativa undervisningsmetoder och sätt att arbeta med idrott och hälsa som inte utgår från att peka ut en viss kroppsstorlek och en viss vikt som problematisk.

De kommer göra intervjuer med lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor i Västra Götaland. Frågorna handlar om kropp, hälsa och vikt i undervisningen och hur lärarna ser på olika normer kring kroppar – vad som anses normalt och vad som ses som avvikande och hur de hanterar det i undervisningen.

Dessutom kommer forskarna använda videomaterial från undervisning i idrott och hälsa. Materialet kommer analyseras tillsammans med lärarna för att stimulera till kritisk reflektion.

– Målet är att ge lärare stöd för att kritiskt reflektera över rådande hälsodiskussioner och utforma ett arbetssätt som är inkluderande för alla typer av kroppar och identiteter, avslutar Mikael Quennerstedt.

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...