41 procent har tillgång till skolmat

Måltider i skolan spelar en viktig roll för barns hälsa, utveckling och lärande. Globalt äter 418 miljoner barn skolmat. Men det är fortfarande 73 miljoner barn i de mest utsatta delarna av världen som inte kan förlita sig på ett näringsrikt mål skolmat om dagen.

28 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Under coronapandemin stängde skolor över hela världen ner och barn gick miste om så mycket som två års utbildning. Men det var inte bara utebliven undervisning som drabbade elever runtom i världen, utan även utebliven näring som skolmåltiderna tidigare säkerställt. Under krisen startade det globala initiativet School Meals Coalition med fokus på att återuppbygga skolmatsprogram till samma nivå som innan pandemin och att till år 2030 ha förbättrat kvaliteten och effektiviteten så att alla barn har möjlighet att få ett säkert, hälsosamt och näringsriktigt mål mat som är hållbart producerat.

I dag är det fler elever än före pandemin som tar del av skolmåltider, men vissa låginkomstländer har inte kunnat bygga upp sina program igen vilket gör att de elever som är i störst behov av skolmat har minst tillgång. Exempelvis visar data att i låginkomstländer har 18 procent av eleverna tillgång till gratis eller subventionerade måltider, jämfört med medelinkomstländer där andelen är 39–49 procent och i höginkomstländer 61 procent.

I Sverige pågår det flera initiativ och projekt som syftar till mer hållbara skolmåltider. Livsmedelsverket koordinerar det Vinnovafinansierade projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Ett annat pågående projekt är SchoolFood4Change som är ett EU-finansierat projekt som syftar till att förbättra skolmaten och främja hälsosamma matvanor bland barn.

Projektet involverar 43 partners, 16 städer, 12 länder och 3 000 skolor. Projektet har utvecklat en mängd olika verktyg och resurser för att hjälpa skolor att erbjuda mer hälsosam mat, inklusive riktlinjer för måltidsplanering, utbildning för skolpersonal och pedagogiskt material för elever.

Ett nytt recept för skolmåltider.

SchoolFood4Change.

Är du nyfiken på hur skolmaten ser ut på Fiji eller Eucador?FAO har skapat plattformen School Food Global Hub för att dela information om skolmatsprogram i olika delar av världen.

School food global hub

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...