Under coronapandemin stängde skolor över hela världen ner och barn gick miste om så mycket som två års utbildning. Men det var inte bara utebliven undervisning som drabbade elever runtom i världen, utan även utebliven näring som skolmåltiderna tidigare säkerställt. Under krisen startade det globala initiativet School Meals Coalition med fokus på att återuppbygga skolmatsprogram till samma nivå som innan pandemin och att till år 2030 ha förbättrat kvaliteten och effektiviteten så att alla barn har möjlighet att få ett säkert, hälsosamt och näringsriktigt mål mat som är hållbart producerat.

I dag är det fler elever än före pandemin som tar del av skolmåltider, men vissa låginkomstländer har inte kunnat bygga upp sina program igen vilket gör att de elever som är i störst behov av skolmat har minst tillgång. Exempelvis visar data att i låginkomstländer har 18 procent av eleverna tillgång till gratis eller subventionerade måltider, jämfört med medelinkomstländer där andelen är 39–49 procent och i höginkomstländer 61 procent.

I Sverige pågår det flera initiativ och projekt som syftar till mer hållbara skolmåltider. Livsmedelsverket koordinerar det Vinnovafinansierade projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Ett annat pågående projekt är SchoolFood4Change som är ett EU-finansierat projekt som syftar till att förbättra skolmaten och främja hälsosamma matvanor bland barn.

Projektet involverar 43 partners, 16 städer, 12 länder och 3 000 skolor. Projektet har utvecklat en mängd olika verktyg och resurser för att hjälpa skolor att erbjuda mer hälsosam mat, inklusive riktlinjer för måltidsplanering, utbildning för skolpersonal och pedagogiskt material för elever. 

Ett nytt recept för skolmåltider.

SchoolFood4Change.

Är du nyfiken på hur skolmaten ser ut på Fiji eller Eucador?FAO har skapat plattformen School Food Global Hub för att dela information om skolmatsprogram i olika delar av världen.

School food global hub