41 procent har tillgång till skolmat

Måltider i skolan spelar en viktig roll för barns hälsa, utveckling och lärande. Globalt äter 418 miljoner barn skolmat. Men det är fortfarande 73 miljoner barn i de mest utsatta delarna av världen som inte kan förlita sig på ett näringsrikt mål skolmat om dagen.

28 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Under coronapandemin stängde skolor över hela världen ner och barn gick miste om så mycket som två års utbildning. Men det var inte bara utebliven undervisning som drabbade elever runtom i världen, utan även utebliven näring som skolmåltiderna tidigare säkerställt. Under krisen startade det globala initiativet School Meals Coalition med fokus på att återuppbygga skolmatsprogram till samma nivå som innan pandemin och att till år 2030 ha förbättrat kvaliteten och effektiviteten så att alla barn har möjlighet att få ett säkert, hälsosamt och näringsriktigt mål mat som är hållbart producerat.

I dag är det fler elever än före pandemin som tar del av skolmåltider, men vissa låginkomstländer har inte kunnat bygga upp sina program igen vilket gör att de elever som är i störst behov av skolmat har minst tillgång. Exempelvis visar data att i låginkomstländer har 18 procent av eleverna tillgång till gratis eller subventionerade måltider, jämfört med medelinkomstländer där andelen är 39–49 procent och i höginkomstländer 61 procent.

I Sverige pågår det flera initiativ och projekt som syftar till mer hållbara skolmåltider. Livsmedelsverket koordinerar det Vinnovafinansierade projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Ett annat pågående projekt är SchoolFood4Change som är ett EU-finansierat projekt som syftar till att förbättra skolmaten och främja hälsosamma matvanor bland barn.

Projektet involverar 43 partners, 16 städer, 12 länder och 3 000 skolor. Projektet har utvecklat en mängd olika verktyg och resurser för att hjälpa skolor att erbjuda mer hälsosam mat, inklusive riktlinjer för måltidsplanering, utbildning för skolpersonal och pedagogiskt material för elever.

Ett nytt recept för skolmåltider.

SchoolFood4Change.

Är du nyfiken på hur skolmaten ser ut på Fiji eller Eucador?FAO har skapat plattformen School Food Global Hub för att dela information om skolmatsprogram i olika delar av världen.

School food global hub

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...