41 procent har tillgång till skolmat

Måltider i skolan spelar en viktig roll för barns hälsa, utveckling och lärande. Globalt äter 418 miljoner barn skolmat. Men det är fortfarande 73 miljoner barn i de mest utsatta delarna av världen som inte kan förlita sig på ett näringsrikt mål skolmat om dagen.

28 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Under coronapandemin stängde skolor över hela världen ner och barn gick miste om så mycket som två års utbildning. Men det var inte bara utebliven undervisning som drabbade elever runtom i världen, utan även utebliven näring som skolmåltiderna tidigare säkerställt. Under krisen startade det globala initiativet School Meals Coalition med fokus på att återuppbygga skolmatsprogram till samma nivå som innan pandemin och att till år 2030 ha förbättrat kvaliteten och effektiviteten så att alla barn har möjlighet att få ett säkert, hälsosamt och näringsriktigt mål mat som är hållbart producerat.

I dag är det fler elever än före pandemin som tar del av skolmåltider, men vissa låginkomstländer har inte kunnat bygga upp sina program igen vilket gör att de elever som är i störst behov av skolmat har minst tillgång. Exempelvis visar data att i låginkomstländer har 18 procent av eleverna tillgång till gratis eller subventionerade måltider, jämfört med medelinkomstländer där andelen är 39–49 procent och i höginkomstländer 61 procent.

I Sverige pågår det flera initiativ och projekt som syftar till mer hållbara skolmåltider. Livsmedelsverket koordinerar det Vinnovafinansierade projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Ett annat pågående projekt är SchoolFood4Change som är ett EU-finansierat projekt som syftar till att förbättra skolmaten och främja hälsosamma matvanor bland barn.

Projektet involverar 43 partners, 16 städer, 12 länder och 3 000 skolor. Projektet har utvecklat en mängd olika verktyg och resurser för att hjälpa skolor att erbjuda mer hälsosam mat, inklusive riktlinjer för måltidsplanering, utbildning för skolpersonal och pedagogiskt material för elever.

Ett nytt recept för skolmåltider.

SchoolFood4Change.

Är du nyfiken på hur skolmaten ser ut på Fiji eller Eucador?FAO har skapat plattformen School Food Global Hub för att dela information om skolmatsprogram i olika delar av världen.

School food global hub

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.