41 procent har tillgång till skolmat

Måltider i skolan spelar en viktig roll för barns hälsa, utveckling och lärande. Globalt äter 418 miljoner barn skolmat. Men det är fortfarande 73 miljoner barn i de mest utsatta delarna av världen som inte kan förlita sig på ett näringsrikt mål skolmat om dagen.

28 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Under coronapandemin stängde skolor över hela världen ner och barn gick miste om så mycket som två års utbildning. Men det var inte bara utebliven undervisning som drabbade elever runtom i världen, utan även utebliven näring som skolmåltiderna tidigare säkerställt. Under krisen startade det globala initiativet School Meals Coalition med fokus på att återuppbygga skolmatsprogram till samma nivå som innan pandemin och att till år 2030 ha förbättrat kvaliteten och effektiviteten så att alla barn har möjlighet att få ett säkert, hälsosamt och näringsriktigt mål mat som är hållbart producerat.

I dag är det fler elever än före pandemin som tar del av skolmåltider, men vissa låginkomstländer har inte kunnat bygga upp sina program igen vilket gör att de elever som är i störst behov av skolmat har minst tillgång. Exempelvis visar data att i låginkomstländer har 18 procent av eleverna tillgång till gratis eller subventionerade måltider, jämfört med medelinkomstländer där andelen är 39–49 procent och i höginkomstländer 61 procent.

I Sverige pågår det flera initiativ och projekt som syftar till mer hållbara skolmåltider. Livsmedelsverket koordinerar det Vinnovafinansierade projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Ett annat pågående projekt är SchoolFood4Change som är ett EU-finansierat projekt som syftar till att förbättra skolmaten och främja hälsosamma matvanor bland barn.

Projektet involverar 43 partners, 16 städer, 12 länder och 3 000 skolor. Projektet har utvecklat en mängd olika verktyg och resurser för att hjälpa skolor att erbjuda mer hälsosam mat, inklusive riktlinjer för måltidsplanering, utbildning för skolpersonal och pedagogiskt material för elever.

Ett nytt recept för skolmåltider.

SchoolFood4Change.

Är du nyfiken på hur skolmaten ser ut på Fiji eller Eucador?FAO har skapat plattformen School Food Global Hub för att dela information om skolmatsprogram i olika delar av världen.

School food global hub

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 7 november, 2025 • 2 minuters läsning

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

7 av 10 är intresserade av matlagning
9 av 10 vill lära sig mer, främst om asiatisk mat
4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025

Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 5 november, 2025 • 1 minuts läsning

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version.

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

modersmjölksersättning
tillskottsnäring för småbarn
soyghurt, smaksatt och berikad
biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll