Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan

Forte beviljar nu 230 miljoner kronor till tio sexåriga forskningsprogram för att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom folkhälsopolitikens åtta prioriterade områden.

14 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan
Stock.adobe.com

De beviljade forskningsprogrammen har fått bidrag om maximalt 24 miljoner kronor under sex år. De finansieras inom ramen för satsningen på prevention och folkhälsa som Forte fick i uppdrag av regeringen år 2020.

Satsningen tar sin utgångspunkt i folkhälsopolitikens övergripande mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara klyftorna inom en generation. Målet är att stärka kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom olika arenor och till olika målgrupper i olika åldrar. Det inkluderar även insatser till nationella minoriteter och grupper med sämre förutsättningar till en god hälsa.

– Förebyggande och hälsofrämjande arbete som fokuserar på jämlikhet är viktigt eftersom hälsa och sjukdom är ojämlikt fördelad i befolkningen. Arbetet har betydelse för enskilda grupper och individer och för samhället i stort. På individnivå kan det innebära ökad livskvalitet, livslängd och minskat lidande, och på samhällsnivå kan det innebära en mer jämlik tillgång och användning av välfärdstjänster såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och omsorg. Den här satsningen är viktig för samhällets sociala och ekonomiska hållbarhet och är ett prioriterat forskningsområde på Forte, säger Teresia Weinberg, forskningssekreterare på Forte och ansvarig för satsningen.

Hälsan ojämlikt fördelad

En god folkhälsa innebär att så många som möjligt i samhället har en bra hälsa både, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Våra förutsättningar för hälsa och hälsosamma levnadsvanor beror på många olika faktorer, till exempel var och hur vi bor, vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Som individer kan vi bara till viss grad styra över de här faktorerna själva, och de varierar ofta mellan olika sociala och socioekonomiska grupper. Därför är det viktigt med forskning och kunskap om hur samhället kan omformas för att möjliggöra mer jämlika förutsättningar till en god hälsa.

– Forskningsprogrammen omfattar en mängd olika arenor såsom arbetsplatsen, bostaden, företagshälsovården, barnhälsovården och förskolan. Tillsammans berör de utmaningar med betydelse för grupper i alla åldrar och i olika delar av livet. Vi kommer följa dessa program med stort intresse och är övertygande om att de kommer bidra med värdefull kunskap i arbetet mot en mer jämlik hälsa, säger Teresia.

  • Forte satsar 230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan i Sverige
  • Prevention och folkhälsa på Forte.se

  • Dela artikeln

    Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

    Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

    Dietisten
    Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (1)
    Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

    Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

    Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

    Konsistensen - en utmaning

    För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

    I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

    Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

    Smaken avgör om maten väljs igen 

    Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

    En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

    Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

    Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

    Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


    Dela artikeln

    Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

    Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

    Dietisten
    Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande
    Adobe.stock

    Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

    Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

    Symtomen minskade i alla grupper 

    Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

    Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

    Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

    Dietiststöd vid mer begränsad kost

    Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

    Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

    I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

    Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.