230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan
Forte beviljar nu 230 miljoner kronor till tio sexåriga forskningsprogram för att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom folkhälsopolitikens åtta prioriterade områden.
Foto: Stock.adobe.com
De beviljade forskningsprogrammen har fått bidrag om maximalt 24 miljoner kronor under sex år. De finansieras inom ramen för satsningen på prevention och folkhälsa som Forte fick i uppdrag av regeringen år 2020.
Satsningen tar sin utgångspunkt i folkhälsopolitikens övergripande mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara klyftorna inom en generation. Målet är att stärka kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom olika arenor och till olika målgrupper i olika åldrar. Det inkluderar även insatser till nationella minoriteter och grupper med sämre förutsättningar till en god hälsa.
– Förebyggande och hälsofrämjande arbete som fokuserar på jämlikhet är viktigt eftersom hälsa och sjukdom är ojämlikt fördelad i befolkningen. Arbetet har betydelse för enskilda grupper och individer och för samhället i stort. På individnivå kan det innebära ökad livskvalitet, livslängd och minskat lidande, och på samhällsnivå kan det innebära en mer jämlik tillgång och användning av välfärdstjänster såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och omsorg. Den här satsningen är viktig för samhällets sociala och ekonomiska hållbarhet och är ett prioriterat forskningsområde på Forte, säger Teresia Weinberg, forskningssekreterare på Forte och ansvarig för satsningen.
Hälsan ojämlikt fördelad
En god folkhälsa innebär att så många som möjligt i samhället har en bra hälsa både, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Våra förutsättningar för hälsa och hälsosamma levnadsvanor beror på många olika faktorer, till exempel var och hur vi bor, vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Som individer kan vi bara till viss grad styra över de här faktorerna själva, och de varierar ofta mellan olika sociala och socioekonomiska grupper. Därför är det viktigt med forskning och kunskap om hur samhället kan omformas för att möjliggöra mer jämlika förutsättningar till en god hälsa.
– Forskningsprogrammen omfattar en mängd olika arenor såsom arbetsplatsen, bostaden, företagshälsovården, barnhälsovården och förskolan. Tillsammans berör de utmaningar med betydelse för grupper i alla åldrar och i olika delar av livet. Vi kommer följa dessa program med stort intresse och är övertygande om att de kommer bidra med värdefull kunskap i arbetet mot en mer jämlik hälsa, säger Teresia.
