Forskning

230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan

Forte beviljar nu 230 miljoner kronor till tio sexåriga forskningsprogram för att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom folkhälsopolitikens åtta prioriterade områden.

14 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

De beviljade forskningsprogrammen har fått bidrag om maximalt 24 miljoner kronor under sex år. De finansieras inom ramen för satsningen på prevention och folkhälsa som Forte fick i uppdrag av regeringen år 2020.

Satsningen tar sin utgångspunkt i folkhälsopolitikens övergripande mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara klyftorna inom en generation. Målet är att stärka kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom olika arenor och till olika målgrupper i olika åldrar. Det inkluderar även insatser till nationella minoriteter och grupper med sämre förutsättningar till en god hälsa.

– Förebyggande och hälsofrämjande arbete som fokuserar på jämlikhet är viktigt eftersom hälsa och sjukdom är ojämlikt fördelad i befolkningen. Arbetet har betydelse för enskilda grupper och individer och för samhället i stort. På individnivå kan det innebära ökad livskvalitet, livslängd och minskat lidande, och på samhällsnivå kan det innebära en mer jämlik tillgång och användning av välfärdstjänster såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och omsorg. Den här satsningen är viktig för samhällets sociala och ekonomiska hållbarhet och är ett prioriterat forskningsområde på Forte, säger Teresia Weinberg, forskningssekreterare på Forte och ansvarig för satsningen.

Hälsan ojämlikt fördelad

En god folkhälsa innebär att så många som möjligt i samhället har en bra hälsa både, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Våra förutsättningar för hälsa och hälsosamma levnadsvanor beror på många olika faktorer, till exempel var och hur vi bor, vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Som individer kan vi bara till viss grad styra över de här faktorerna själva, och de varierar ofta mellan olika sociala och socioekonomiska grupper. Därför är det viktigt med forskning och kunskap om hur samhället kan omformas för att möjliggöra mer jämlika förutsättningar till en god hälsa.

– Forskningsprogrammen omfattar en mängd olika arenor såsom arbetsplatsen, bostaden, företagshälsovården, barnhälsovården och förskolan. Tillsammans berör de utmaningar med betydelse för grupper i alla åldrar och i olika delar av livet. Vi kommer följa dessa program med stort intresse och är övertygande om att de kommer bidra med värdefull kunskap i arbetet mot en mer jämlik hälsa, säger Teresia.

Forte satsar 230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan i Sverige

Prevention och folkhälsa på Forte.se

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...