Forskning

230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan

Forte beviljar nu 230 miljoner kronor till tio sexåriga forskningsprogram för att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom folkhälsopolitikens åtta prioriterade områden.

14 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

De beviljade forskningsprogrammen har fått bidrag om maximalt 24 miljoner kronor under sex år. De finansieras inom ramen för satsningen på prevention och folkhälsa som Forte fick i uppdrag av regeringen år 2020.

Satsningen tar sin utgångspunkt i folkhälsopolitikens övergripande mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara klyftorna inom en generation. Målet är att stärka kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande insatser inom olika arenor och till olika målgrupper i olika åldrar. Det inkluderar även insatser till nationella minoriteter och grupper med sämre förutsättningar till en god hälsa.

– Förebyggande och hälsofrämjande arbete som fokuserar på jämlikhet är viktigt eftersom hälsa och sjukdom är ojämlikt fördelad i befolkningen. Arbetet har betydelse för enskilda grupper och individer och för samhället i stort. På individnivå kan det innebära ökad livskvalitet, livslängd och minskat lidande, och på samhällsnivå kan det innebära en mer jämlik tillgång och användning av välfärdstjänster såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och omsorg. Den här satsningen är viktig för samhällets sociala och ekonomiska hållbarhet och är ett prioriterat forskningsområde på Forte, säger Teresia Weinberg, forskningssekreterare på Forte och ansvarig för satsningen.

Hälsan ojämlikt fördelad

En god folkhälsa innebär att så många som möjligt i samhället har en bra hälsa både, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Våra förutsättningar för hälsa och hälsosamma levnadsvanor beror på många olika faktorer, till exempel var och hur vi bor, vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Som individer kan vi bara till viss grad styra över de här faktorerna själva, och de varierar ofta mellan olika sociala och socioekonomiska grupper. Därför är det viktigt med forskning och kunskap om hur samhället kan omformas för att möjliggöra mer jämlika förutsättningar till en god hälsa.

– Forskningsprogrammen omfattar en mängd olika arenor såsom arbetsplatsen, bostaden, företagshälsovården, barnhälsovården och förskolan. Tillsammans berör de utmaningar med betydelse för grupper i alla åldrar och i olika delar av livet. Vi kommer följa dessa program med stort intresse och är övertygande om att de kommer bidra med värdefull kunskap i arbetet mot en mer jämlik hälsa, säger Teresia.

Forte satsar 230 miljoner kronor för att förbättra folkhälsan i Sverige

Prevention och folkhälsa på Forte.se

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.