Tandvård

1,8 miljoner svenskar avstår tandvård

Att inte ta hand om sin tandhälsa kan få konsekvenser för hjärtat. Något hälften av befolkningen inte känner till, enligt en ny Sifo-undersökning som gjorts … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Att inte ta hand om sin tandhälsa kan få konsekvenser för hjärtat. Något hälften av befolkningen inte känner till, enligt en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden och Philips Sonicare.

Personer som avstår regelbundna tandundersökningar riskerar att problem i munhålan inte upptäcks och åtgärdas i tid. Den svenska så kallade PAROKRANK-studien har tidigare visat att det finns ett oberoende samband mellan tandlossning och hjärt-kärlsjukdom. Just nu pågår en uppföljning av studien för att ta reda på om tandlossning är en självständig riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom.

– Det är bekymmersamt att många avstår från tandvård eller från att åtgärda sin tandhälsa. Jag känner främst oro för att ekonomiskt utsatta grupper, till exempel arbetslösa, pensionärer och studenter, väljer bort tandvård. Tidigt insatta åtgärder kan förhindra en allvarlig situation som skulle kunna påverka kroppen på fler sätt, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet och forskare inom tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom.

I Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsans utveckling uppger drygt 17 procent av svenskarna att de avstått från tandvård trots behov. Den vanligaste anledningen till att man inte uppsökt tandvård trots behov var ekonomi. Andra skäl var till exempel tandläkarskräck och tidsbrist.

För en god tandhälsa rekommenderar Folktandvården egentandvård enligt 2+2+2-metoden, det vill säga borsta 2 minuter, 2 gånger om dagen, med 2 cm tandkräm.

Pressbild

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...