Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Fysisk aktivitet

12 anledningar att promenera

Att fortsätta hålla sig aktiv hela livet har många fördelar för hälsan och välbefinnandet, framför allt när man lämnat det hektiska livet med arbete och ständiga barnaktiviteter bakom sig. Här är några av alla vinster med en skön daglig promenad.

31 augusti, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
12 anledningar att promenera

Foto: Posifon

Varje steg räknas. En halvtimmes måttligt ansträngande aktivitet såsom en promenad om dagen räcker och det behöver inte vara vid ett och samma tillfälle. En kvart två gånger varje dag eller flera fem-minuters-pass fungerar lika bra. 

Större självständighet. Att hålla sig aktiv hjälper till att bibehålla förmågan att utföra vardagliga sysslor och aktiviteter utan hjälp från andra och stärker på så sätt känslan av självständighet. Något många av oss tar för självklart, men som en dag inte kommer vara det längre.

Vidga nätverket. Att delta i aktiviteter och träning ger möjlighet att träffa nya människor och skapa sociala band samt vidga sitt nätverk. Utbudet av aktiviteter är på många håll utbrett både via träningsgrupper, seniororganisationer och andra ideella verksamheter. Ideella verksamheters betydelse växer i vårt samhälle och allas erfarenheter och förmågor behövs.

Förbättrad fysisk hälsa Regelbunden träning förbättrar styrka, balans och flexibilitet, vilket minskar risken för skador, benbrott och sjukdomar.

Större rörlighet. Genom att promenera regelbundet förbättras kondition och styrka, vilket gör det lättare att hantera vardagliga sysslor.

Minskar risken för skador. Promenaden är en skonsam aktivitet som minskar trycket på lederna jämfört med andra aktiviteter och därmed minskar risken för skador.

Förbättrad balans och koordination. Promenader hjälper till att förbättra balans och koordination, vilket kan minska risken för fall och andra skador.

Minska stress och ångest. Att promenera utomhus rensar kroppen på adrenalin och kan ha positiva effekter på den mentala hälsan, bidra till att minska stress och ångest och förbättra humöret och känslan av välbefinnande.

Minskad risk för kroniska sjukdomar. Fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska risken för hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och andra kroniska sjukdomar. Dessutom ger promenader bättre sömn.

Bra kognitiv träning. Att orientera sig utomhus kräver en viss kognitiv förmåga som håller i gång de små grå och gör att minnet förbättras.

Sociala fördelar. Att promenera med vänner eller i grupp kan bidra till att öka den sociala samvaro och ge en känsla av gemenskap och samhörighet. Det skapar förutsättningar att delta på resor och andra stimulerande aktiviteter.



Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 14 november, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_319712008

Foto: AdobeStock

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890


Dela artikeln

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 13 november, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_196225285

Foto: AdobeStock

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget 

  1. Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
  2. Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
  3. Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.