Fysisk aktivitet

12 anledningar att promenera

Att fortsätta hålla sig aktiv hela livet har många fördelar för hälsan och välbefinnandet, framför allt när man lämnat det hektiska livet med arbete och ständiga barnaktiviteter bakom sig. Här är några av alla vinster med en skön daglig promenad.

31 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Varje steg räknas. En halvtimmes måttligt ansträngande aktivitet såsom en promenad om dagen räcker och det behöver inte vara vid ett och samma tillfälle. En kvart två gånger varje dag eller flera fem-minuters-pass fungerar lika bra.

Större självständighet. Att hålla sig aktiv hjälper till att bibehålla förmågan att utföra vardagliga sysslor och aktiviteter utan hjälp från andra och stärker på så sätt känslan av självständighet. Något många av oss tar för självklart, men som en dag inte kommer vara det längre.

Vidga nätverket. Att delta i aktiviteter och träning ger möjlighet att träffa nya människor och skapa sociala band samt vidga sitt nätverk. Utbudet av aktiviteter är på många håll utbrett både via träningsgrupper, seniororganisationer och andra ideella verksamheter. Ideella verksamheters betydelse växer i vårt samhälle och allas erfarenheter och förmågor behövs.

Förbättrad fysisk hälsa Regelbunden träning förbättrar styrka, balans och flexibilitet, vilket minskar risken för skador, benbrott och sjukdomar.

Större rörlighet. Genom att promenera regelbundet förbättras kondition och styrka, vilket gör det lättare att hantera vardagliga sysslor.

Minskar risken för skador. Promenaden är en skonsam aktivitet som minskar trycket på lederna jämfört med andra aktiviteter och därmed minskar risken för skador.

Förbättrad balans och koordination. Promenader hjälper till att förbättra balans och koordination, vilket kan minska risken för fall och andra skador.

Minska stress och ångest. Att promenera utomhus rensar kroppen på adrenalin och kan ha positiva effekter på den mentala hälsan, bidra till att minska stress och ångest och förbättra humöret och känslan av välbefinnande.

Minskad risk för kroniska sjukdomar. Fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska risken för hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och andra kroniska sjukdomar. Dessutom ger promenader bättre sömn.

Bra kognitiv träning. Att orientera sig utomhus kräver en viss kognitiv förmåga som håller i gång de små grå och gör att minnet förbättras.

Sociala fördelar. Att promenera med vänner eller i grupp kan bidra till att öka den sociala samvaro och ge en känsla av gemenskap och samhörighet. Det skapar förutsättningar att delta på resor och andra stimulerande aktiviteter.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.