Folkhälsa

1 miljard till jämlik vård och ökad tillgänglighet men räcker det?

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Regeringen satsar 4,7 miljarder kronor för att stärka svensk hälso- och sjukvård under 2020. Det handlar om en uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet, satsningar på cancervården, förbättrad patientsäkerhet samt ökad tillgänglighet inom mödrahälso- och förlossningsvården. Medlen betalas ut enligt överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Sverige har en bra hälso- och sjukvård men det finns områden som vi behöver förbättra. Nu satsar vi 4,7 miljarder kronor för kortare väntetider, ökad tillgänglighet och mer likvärdig sjukvård efter behov. Det är viktiga satsningar för att bygga starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.

– Det här är stora och viktiga satsningar för hälso- och sjukvården. Inte minst viktigt är att vi nu kommer arbeta ännu mer för att göra vården mer tillgänglig för patienterna, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Uppdaterad kömiljard för ökad tillgänglighet

Den uppdaterade kömiljarden för ökad tillgänglighet tar i större utsträckning hänsyn till varje regions specifika förutsättningar. Den nya modellen har ett bredare perspektiv på tillgänglighet. Varje region får pengar om den kortar väntetiderna till besök inom specialistvården eller till operation, jämfört med föregående år – oavsett vilken nivå man startar från. Regionerna kan även få pengar om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin, eller om de uppvisar god tillgänglighet till primärvården, i barn- och ungdomspsykiatrin eller till återbesök inom den specialiserade vården.

Överenskommelsen för 2020 omfattar totalt 2,896 miljarder kronor och består av två prestationsbundna block. Det första blocket, som innefattar 2,453 miljarder kronor, handlar om att regionerna ska uppvisa kortare väntetider. Det andra blocket, som innefattar 432,9 miljoner kronor, handlar om att regionerna ska bedriva ett strategiskt tillgänglighetsarbete och förbättra sin väntetidsstatistik.

970 miljoner för ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa

Alla kvinnor och deras familjer ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Regeringen och SKR är därför överens om att arbeta för en mödrahälsovård och förlossningsvård där det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården.

Totalt satsas 970 miljoner kronor för 2020, varav 937 miljoner kronor till regionerna, 13 miljoner kronor till särskilda insatser i regionerna och 20 miljoner kronor till SKR.

447 miljoner för en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider

Regeringen satsar totalt 447 miljoner kronor för att öka jämlikheten och effektiviteten samt korta väntetiderna i cancervården.

320 miljoner kronor avsätts till regionerna för arbetet med standardiserade vårdförlopp

9 miljoner kronor avsätts till SKR för nationellt stöd i arbetet med standardiserade vårdförlopp genom Regionala cancercentrum (RCC)

16 miljoner kronor avsätts för regionalt stöd genom bland annat RCC:s stödjande, stimulerande och sammanhållande arbete inklusive arbetet med att stödja kvalitetssäkring av de standardiserade vårdförloppen.

80 miljoner kronor avsätts för arbetet inom barncancerområdet och uppföljning.

16 miljoner kronor avsätts till SKR för övrigt nationellt utvecklingsarbete.

6 miljoner kronor till RCC för övrigt regionalt utvecklingsarbete.

434 miljoner för bland annat ökad patientsäkerhet och Nationella Kvalitetsregister

Det finns i dagsläget drygt hundra kvalitetsregister som får nationellt stöd. De täcker flera olika områden som exempelvis cancer, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, psykiatri, tandvård och demens.

För 2020 avsätter regeringen och SKR gemensamt 188,5 miljoner kronor för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Av dessa bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 88,5 miljoner kronor.

Regeringen avser också att avsätta medel för att införa personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på nya sjukdomsområden samt förbereda verksamheterna i samverkansregionerna på genomförandet av dessa. I budgetpropositionen för 2020 avsätts 300 miljoner kronor för 2020. Av dessa medel fördelas totalt 275 miljoner kronor till regionerna.

Övriga satsningar inom överenskommelsen innefattar bland annat 30 miljoner kronor till regionerna för hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar, 10 miljoner kronor till området sällsynta diagnoser och 5 miljoner kronor till SKR:s fortsatta arbete med förbättrad läkemedelsinformation.

Källa: Regeringskansliet

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...