Folkhälsa

1 av 10 sitter still minst 9 timmar

En ny Sifo-undersökning från ViktVäktarna visar att en av tio svenskar sitter still i nio timmar eller mer under dygnets vakentid. Mest stillasittande är unga – tre gånger fler unga spenderar nio timmar eller mer stillasittande jämfört med de äldre.

28 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Skillnaden är stor mellan åldersgrupperna – tre gånger så många unga i åldersgruppen 16–35 år (13 %) är stillasittande i nio timmar eller mer, jämfört med äldre i åldersgruppen 55–79 år (4 %). I genomsnitt spenderar 16–35-åringar sex timmar stillasittande varje dag medan snittet för personer i åldern 55–79 är knappt fem timmar.

Undersökningen visar även att det är storstadsborna som är som mest stillasittande. I Stockholm är 11 procent stillasittande i nio timmar eller mer och i Göteborg är det 10 procent. I Malmö sitter hela 17 procent av svenskarna still i nio timmar eller mer. Utanför de tre storstadsregionerna sitter endast åtta procent still lika länge.

Arbetet främsta anledningenTre av tio (29 %) uppger att den största anledningen till att de inte rör på sig mer är ett stillasittande arbete. Även här syns tydliga skillnader mellan åldersgrupperna: tre av tio (30 %) i åldersgruppen 16–35 år uppger ett stillasittande arbete som främsta orsak, jämfört med fyra av tio i åldersgruppen 35–55 år (42 %) och endast en av tio (14 %) i åldersgruppen 55–79 år. Fler anledningar till stillasittandet är att rörelse under dagen inte prioriteras (13 %), följt av att motivation saknas (12 %), att tid saknas (9 %) och fysiska begränsningar (8 %).

– Att vara stillasittande för länge är inte hälsosamt i längden. Resultatet från vår undersökning visar hur viktigt det är att vi motiverar oss till att resa oss upp och röra på oss. Bara att ta en promenad under lunchen och att växla med mellan sittande och stående när vi arbetar kan göra stor skillnad och ge positiva effekter på vårt välbefinnande, säger Karin Nileskog, kostexpert på ViktVäktarna.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 19–22 januari 2023. Totalt intervjuades 1172 personer i åldern 16–79 år. Av dessa uppger 744 att de får friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Kantar Sifos webbpanel.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.