Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

1 av 10 sitter still minst 9 timmar

En ny Sifo-undersökning från ViktVäktarna visar att en av tio svenskar sitter still i nio timmar eller mer under dygnets vakentid. Mest stillasittande är unga – tre gånger fler unga spenderar nio timmar eller mer stillasittande jämfört med de äldre. 

28 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
1 av 10 sitter still minst 9 timmar

Skillnaden är stor mellan åldersgrupperna – tre gånger så många unga i åldersgruppen 16–35 år (13 %) är stillasittande i nio timmar eller mer, jämfört med äldre i åldersgruppen 55–79 år (4 %). I genomsnitt spenderar 16–35-åringar sex timmar stillasittande varje dag medan snittet för personer i åldern 55–79 är knappt fem timmar.

Undersökningen visar även att det är storstadsborna som är som mest stillasittande. I Stockholm är 11 procent stillasittande i nio timmar eller mer och i Göteborg är det 10 procent. I Malmö sitter hela 17 procent av svenskarna still i nio timmar eller mer. Utanför de tre storstadsregionerna sitter endast åtta procent still lika länge.

Arbetet främsta anledningenTre av tio (29 %) uppger att den största anledningen till att de inte rör på sig mer är ett stillasittande arbete. Även här syns tydliga skillnader mellan åldersgrupperna: tre av tio (30 %) i åldersgruppen 16–35 år uppger ett stillasittande arbete som främsta orsak, jämfört med fyra av tio i åldersgruppen 35–55 år (42 %) och endast en av tio (14 %) i åldersgruppen 55–79 år. Fler anledningar till stillasittandet är att rörelse under dagen inte prioriteras (13 %), följt av att motivation saknas (12 %), att tid saknas (9 %) och fysiska begränsningar (8 %).

– Att vara stillasittande för länge är inte hälsosamt i längden. Resultatet från vår undersökning visar hur viktigt det är att vi motiverar oss till att resa oss upp och röra på oss. Bara att ta en promenad under lunchen och att växla med mellan sittande och stående när vi arbetar kan göra stor skillnad och ge positiva effekter på vårt välbefinnande, säger Karin Nileskog, kostexpert på ViktVäktarna. 

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 19–22 januari 2023. Totalt intervjuades 1172 personer i åldern 16–79 år. Av dessa uppger 744 att de får friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Kantar Sifos webbpanel.



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.