Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

1 av 10 sitter still minst 9 timmar

En ny Sifo-undersökning från ViktVäktarna visar att en av tio svenskar sitter still i nio timmar eller mer under dygnets vakentid. Mest stillasittande är unga – tre gånger fler unga spenderar nio timmar eller mer stillasittande jämfört med de äldre. 

28 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
1 av 10 sitter still minst 9 timmar

Skillnaden är stor mellan åldersgrupperna – tre gånger så många unga i åldersgruppen 16–35 år (13 %) är stillasittande i nio timmar eller mer, jämfört med äldre i åldersgruppen 55–79 år (4 %). I genomsnitt spenderar 16–35-åringar sex timmar stillasittande varje dag medan snittet för personer i åldern 55–79 är knappt fem timmar.

Undersökningen visar även att det är storstadsborna som är som mest stillasittande. I Stockholm är 11 procent stillasittande i nio timmar eller mer och i Göteborg är det 10 procent. I Malmö sitter hela 17 procent av svenskarna still i nio timmar eller mer. Utanför de tre storstadsregionerna sitter endast åtta procent still lika länge.

Arbetet främsta anledningenTre av tio (29 %) uppger att den största anledningen till att de inte rör på sig mer är ett stillasittande arbete. Även här syns tydliga skillnader mellan åldersgrupperna: tre av tio (30 %) i åldersgruppen 16–35 år uppger ett stillasittande arbete som främsta orsak, jämfört med fyra av tio i åldersgruppen 35–55 år (42 %) och endast en av tio (14 %) i åldersgruppen 55–79 år. Fler anledningar till stillasittandet är att rörelse under dagen inte prioriteras (13 %), följt av att motivation saknas (12 %), att tid saknas (9 %) och fysiska begränsningar (8 %).

– Att vara stillasittande för länge är inte hälsosamt i längden. Resultatet från vår undersökning visar hur viktigt det är att vi motiverar oss till att resa oss upp och röra på oss. Bara att ta en promenad under lunchen och att växla med mellan sittande och stående när vi arbetar kan göra stor skillnad och ge positiva effekter på vårt välbefinnande, säger Karin Nileskog, kostexpert på ViktVäktarna. 

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 19–22 januari 2023. Totalt intervjuades 1172 personer i åldern 16–79 år. Av dessa uppger 744 att de får friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Kantar Sifos webbpanel.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.