Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

1 av 10 sitter still minst 9 timmar

En ny Sifo-undersökning från ViktVäktarna visar att en av tio svenskar sitter still i nio timmar eller mer under dygnets vakentid. Mest stillasittande är unga – tre gånger fler unga spenderar nio timmar eller mer stillasittande jämfört med de äldre. 

28 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
1 av 10 sitter still minst 9 timmar

Skillnaden är stor mellan åldersgrupperna – tre gånger så många unga i åldersgruppen 16–35 år (13 %) är stillasittande i nio timmar eller mer, jämfört med äldre i åldersgruppen 55–79 år (4 %). I genomsnitt spenderar 16–35-åringar sex timmar stillasittande varje dag medan snittet för personer i åldern 55–79 är knappt fem timmar.

Undersökningen visar även att det är storstadsborna som är som mest stillasittande. I Stockholm är 11 procent stillasittande i nio timmar eller mer och i Göteborg är det 10 procent. I Malmö sitter hela 17 procent av svenskarna still i nio timmar eller mer. Utanför de tre storstadsregionerna sitter endast åtta procent still lika länge.

Arbetet främsta anledningenTre av tio (29 %) uppger att den största anledningen till att de inte rör på sig mer är ett stillasittande arbete. Även här syns tydliga skillnader mellan åldersgrupperna: tre av tio (30 %) i åldersgruppen 16–35 år uppger ett stillasittande arbete som främsta orsak, jämfört med fyra av tio i åldersgruppen 35–55 år (42 %) och endast en av tio (14 %) i åldersgruppen 55–79 år. Fler anledningar till stillasittandet är att rörelse under dagen inte prioriteras (13 %), följt av att motivation saknas (12 %), att tid saknas (9 %) och fysiska begränsningar (8 %).

– Att vara stillasittande för länge är inte hälsosamt i längden. Resultatet från vår undersökning visar hur viktigt det är att vi motiverar oss till att resa oss upp och röra på oss. Bara att ta en promenad under lunchen och att växla med mellan sittande och stående när vi arbetar kan göra stor skillnad och ge positiva effekter på vårt välbefinnande, säger Karin Nileskog, kostexpert på ViktVäktarna. 

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 19–22 januari 2023. Totalt intervjuades 1172 personer i åldern 16–79 år. Av dessa uppger 744 att de får friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Kantar Sifos webbpanel.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.