Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Dietister på distans

Det kan vara svårt att rekrytera dietister. Region Kronoberg har därför testat ett nytt grepp i jakten på rätt kompetens – dietister på distans. Satsningen har fallit väl ut och tre dietister arbetar nu större delen av sin arbetstid på distans. Arbetssättet har dessutom visat sig fungera alldeles utmärkt.

Nina Granberg 18 november, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Privat

"Nu är vi fullbemannade, och alla verkar väldigt nöjda", säger Lena Andersson Nazzal, verksamhetschef för lasarettsrehab i ett pressmeddelande.

Många av kontakterna sker digitalt eller via telefon vilket möjliggör distansarbete för dessa tjänster. En av dem som nappade när annonsen kom ut var Linnéa Jansson som nu kan arbeta drygt tjugo mil från sin arbetsplats.

– Anledningen till att jag sökte tjänsten som dietist på distans i Ljungby/Kronoberg är att jag trivs med att arbeta som dietist inom specialistvård, men kände mig färdig med att pendla. Något jag gjorde drygt tre timmar per dag i min tidigare tjänst. Det kommer sällan ut dietisttjänster i Göteborg där jag bor och ett jobb på sjukhus här innebär ett arbetssätt begränsat till enskild patientgrupp. Det ger en låg sannolikhet för att få jobba med de områden och patientgrupper som jag vill. Jag var glad att man i Kronoberg var villiga att möta mig med en nytänkande tjänst som utgår från distansarbete, säger Linnéa Jansson.

Annika Wendel är bosatt i Oskarshamn och är jättenöjd med sin distanstjänst eftersom hon inte ville flytta för att kunna byta jobb.

– Nu får jag utvecklas på ett nytt jobb och ändå bo kvar. En dag i veckan kan jag åka till jobbet i Växjö och vara på plats och göra de arbetsuppgifter som är bäst lämpade att göra där. Visst kan jag sakna att inte dagligen vara bland arbetskamrater. Därför är det extra viktigt och roligt att jag kan vara på plats en dag i veckan, säger Annika.

Tjugo procent av arbetstiden behöver de fysiskt vara på plats. Linnéa, som har längre restid än Annika, har valt att jobba fysiskt två dagar i veckan, varannan vecka.

Nytt sätt att arbeta på

Linnéa, som är ansvarig för slutenvården, är fortfarande i en fas där hon behöver fila på arbetssättet. Få dietister i Sverige har arbetat på ett liknande sätt tidigare så det finns ingen färdig arbetsmetod att kopiera.

– Vi fann en dietist i Uppsala som avlastade slutenvården genom distansarbete, men ingen som arbetat helt på motsvarande sätt, så utvecklingen fortsätter. Men överlag fungerar det väldigt bra tack vare samarbetet med vår rehab­assistent Anton som fysiskt är på plats och hjälper till med praktiska delar i arbetet. Jag har också ett gott samarbete med personalen på plats och på avdelningarna. Dietistgruppen har även dagliga avstämningar digitalt, säger Linnea.

Lena Andersson Nazzal känner sig nöjd med att man vågat tänka i nya banor.

– Nu är vi fullbemannade, något som säkert inte varit möjligt utan det här upplägget, säger hon.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.