Dietister på distans

Det kan vara svårt att rekrytera dietister. Region Kronoberg har därför testat ett nytt grepp i jakten på rätt kompetens – dietister på distans. Satsningen har fallit väl ut och tre dietister arbetar nu större delen av sin arbetstid på distans. Arbetssättet har dessutom visat sig fungera alldeles utmärkt.

Nina Granberg 18 november, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

"Nu är vi fullbemannade, och alla verkar väldigt nöjda", säger Lena Andersson Nazzal, verksamhetschef för lasarettsrehab i ett pressmeddelande.

Många av kontakterna sker digitalt eller via telefon vilket möjliggör distansarbete för dessa tjänster. En av dem som nappade när annonsen kom ut var Linnéa Jansson som nu kan arbeta drygt tjugo mil från sin arbetsplats.

– Anledningen till att jag sökte tjänsten som dietist på distans i Ljungby/Kronoberg är att jag trivs med att arbeta som dietist inom specialistvård, men kände mig färdig med att pendla. Något jag gjorde drygt tre timmar per dag i min tidigare tjänst. Det kommer sällan ut dietisttjänster i Göteborg där jag bor och ett jobb på sjukhus här innebär ett arbetssätt begränsat till enskild patientgrupp. Det ger en låg sannolikhet för att få jobba med de områden och patientgrupper som jag vill. Jag var glad att man i Kronoberg var villiga att möta mig med en nytänkande tjänst som utgår från distansarbete, säger Linnéa Jansson.

Annika Wendel är bosatt i Oskarshamn och är jättenöjd med sin distanstjänst eftersom hon inte ville flytta för att kunna byta jobb.

– Nu får jag utvecklas på ett nytt jobb och ändå bo kvar. En dag i veckan kan jag åka till jobbet i Växjö och vara på plats och göra de arbetsuppgifter som är bäst lämpade att göra där. Visst kan jag sakna att inte dagligen vara bland arbetskamrater. Därför är det extra viktigt och roligt att jag kan vara på plats en dag i veckan, säger Annika.

Tjugo procent av arbetstiden behöver de fysiskt vara på plats. Linnéa, som har längre restid än Annika, har valt att jobba fysiskt två dagar i veckan, varannan vecka.

Nytt sätt att arbeta på

Linnéa, som är ansvarig för slutenvården, är fortfarande i en fas där hon behöver fila på arbetssättet. Få dietister i Sverige har arbetat på ett liknande sätt tidigare så det finns ingen färdig arbetsmetod att kopiera.

– Vi fann en dietist i Uppsala som avlastade slutenvården genom distansarbete, men ingen som arbetat helt på motsvarande sätt, så utvecklingen fortsätter. Men överlag fungerar det väldigt bra tack vare samarbetet med vår rehabassistent Anton som fysiskt är på plats och hjälper till med praktiska delar i arbetet. Jag har också ett gott samarbete med personalen på plats och på avdelningarna. Dietistgruppen har även dagliga avstämningar digitalt, säger Linnea.

Lena Andersson Nazzal känner sig nöjd med att man vågat tänka i nya banor.

– Nu är vi fullbemannade, något som säkert inte varit möjligt utan det här upplägget, säger hon.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.