Tema

Dietistens roll i obesitasbehandlingen – finns den?

I Socialstyrelsens nyligen uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid obesitas står det att hälso- och sjukvården bör erbjuda kombinerad levnadsvanebehandling, vilket inkluderar individuell anpassning av matvanor. Men i dokumentet framgår inte vilken yrkesgrupp som krävs för att ge patienterna kostbehandling och säker vård.

Obesitasläkemedel har en plats i primärvården

Patienter med obesitas är en stor men ibland negligerad grupp inom sjukvården. Men hur kan behandlingen förbättras? Individualiserad vård utan värderingar tillsammans med läkemedel och livsstilsförändringar.

"Vi behöver en mer mogen definition av obesitas"

Är obesitas ett val? Det var utgångspunkten för Cambridgeprofessor Giles Yeos föreläsning på DRF kongress 2024. Och svaret han levererar är – nej. Dietisten fick en uppföljande pratstund om de nya läkemedlen, okunskap

Giles Yes står med korsade armar lutad mot en gul tegelvägg.

Individuella kostråd viktigt vid läkemedelsbehandling

De nya aptithämmande läkemedlen ska inte ses som en fristående behandling. Den bör gå hand i hand med kost- och livsstilsförändringar. Men hur ser kostråden ut när aptit och mättnadskänsla på kort tid kan förändras dramatiskt?

Bra kost tidigt i livet kan skydda mot tarmsjukdom

Att äta mycket fisk och grönsaker vid ett års ålder, och även ha ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.

Dietistens roll lyfts i nya vårdprogram

I de nya nationella vårdprogrammen för inflammatorisk tarmsjukdom och levercirros lyfts dietistens roll i vårdteamet fram på ett tydligt sätt. Målet är trygga patienter som fattar bra beslut.

Råg kan ha positiva hälsoeffekter

Hur hälsosamt är fullkorn? Ny svensk forskning pekar mot att det kan bero på dina individuella tarmbakterier. I en studie fick försökspersoner äta en stor mängd fullkornsrågbröd. Resultatet visar att råg kan öka produktionen av fettsyran butyrat som är viktig för tarm-hjärna-axeln.

Ulrika Ericson, docent i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Tarmfloran länk mellan kost och hälsa

Ny forskning stärker kopplingen mellan matvanor och mikrobiota. Men hur kan vi påverka tarmfloran och hur ser sambandet ut med hälsa och sjukdomar?

Kostbehandlingar kan ge bättre symtomlindring vid IBS än läkemedel.

IBS – ny studie lyfter fram oprövad diet

Upp emot 25 procent av befolkningen har IBS-liknande magtarmbesvär. Men hur bästa behandlingen ser ut är komplext och individuellt baserat. Traditionella livsstilsråd, läkemedel och FODMAP-diet är vanliga behandlingsmetoder. Men kan en lågkolhydratkost vara ett effektivt alternativ? En ny svensk studie som snart publiceras i The Lancet Gastroenterology & Hepatology tyder på det.

Digital utbildning kan ge bättre IBS-behandling

Det kan ofta vara svårt för IBS-patienter att få behandling. Så hur kan man förbättra och öka tillgången till vård? Just nu testar forskare en ny digital utbildning som kan bli ett smart hjälpmedel för både patienter och vårdgivare.

Tysta folksjukdomen – så kan benskörhet förebyggas

Varannan kvinna i Sverige som är över 50 år drabbas någon gång i livet av en fraktur på grund av benskörhet. Och har man väl fått en fraktur är risken dubbelt så stor för att råka ut för fler. Fler energirika måltider fördelade över en större del av dygnet kan vara del av lösningen.

Åsa Melin, Shahzadi Harper & Monika Björn.

Kostförändringar kan motverka komplex klimakteriecocktail

Klimakteriet är en period i livet då kvinnokroppen genomgår stora förändringar. De flesta känner av mer eller mindre påtagliga symptom; ett av de vanligaste är viktuppgång. Men vilken roll spelar kosten och hur påverkas hälsan i stort?

Järnhälsa, biotillgänglighet och ett grönt proteinskifte

Många tonårsflickor och unga kvinnor lider av järnbrist. Att äta kött ”lite men ofta” kan vara lösningen på problemet. Det menar Inger-Cecilia Mayer Labb, som har forskat på hur det gröna proteinskiftet påverkar hälsan.