Individuella kostråd viktigt vid läkemedelsbehandling

När patienter startar läkemedelsbehandling med aptithämmande läkemedel, så kallade GPL-1 analoger, är det viktigt att det kombineras med råd om kost och livsstil.

– Dietister spelar en väldigt viktig roll för en god och säker vård vid behandling av obesitas, säger Elinor Medhammar, dietist hos Yazen, Sveriges största digitala vårdgivare med fokus på medicinsk behandling vid obesitas.

Som dietist har hon tidigare arbetat inom primärvården och mycket med obesitasbehandling. Hon har också en master i e-­hälsa som handlar om digitalisering av hälso- och sjukvård.

Elinor Medhammar poängterar att man bör utgå från den enskilda patienten och ge anpassade råd.

– Det är väldigt viktigt att patienterna får individualiserade kostråd kring livsmedelsval och måltidsordning. Det ska göras utifrån mående och effekt av läkemedel, preferenser, allergier eller specialkost.

När aptiten minskar så är det extra viktigt att äta näringsrikt för att täcka kroppens näringsbehov.

– Man ska inte se medicinen som hela lösningen utan att det är ett hjälpmedel som underlättar att genomföra livsstilsförändringar. Här kan dietisten ha en betydelsefull roll och stötta patienten i att genomföra kostförändringar som är hållbara över tid.

En annan betydelsefull uppgift för dietister är att ge råd för att förebygga och lindra biverkningar.  Medicinerna påverkar mag-tarmkanalen och fördröjer magsäckens tömning. Den vanligaste biverkningen som man noterat hos Yazen är illamående, speciellt i början och vid ökad dos. Förstoppning, magkatarr och diarré förekommer också.

Hur kan man lindra besvären?

– Kosten spelar en viktig roll för att både förebygga och min­ska biverkningar så att patienten mår bra under behandlingen, säger Elinor Medhammar och förklarar att det vid illamående kan vara bra att äta mindre portioner men oftare, att välja magrare alternativ och att använda skoningsamma tillagningsmetoder.

För att lindra magbiverkningar som illamående, förstoppning och magkatarr är det de vanliga kostråden som bör ges.

– Men vi har väldigt få avhopp på grund av biverkningar. Dels för att våra läkare är noga med att trappa upp läkemedlet långsamt. Dels för att våra patienter får råd och uppföljning kring kosten i början.

Elinor Medhammar betonar att det inte handlar om att gå ner i vikt så snabbt som möjligt utan om en hälsosam livsstilsförändring. Kroppen har fortfarande behov av näring och energi. Man ska också må bra under behandlingen.

– Utgångspunkten är NNR. Vi förordar också att man prioriterar proteinhalten på tallriken när aptiten minskar. Detta för att minska risken för att tappa mycket muskel­massa vid snabb viktminskning. Magra proteinkällor är ofta näringsrika och mättande och de kan därigenom främja viktminskningen. Det är också bra att försöka få in proteinkällor i andra måltider som frukost och eventuella mellanmål.

Elinor Medhammar.

Hur påverkas aptiten?

– Det ser väldigt olika ut för olika patienter. Vissa upplever att aptiten minskar kraftigt initialt, men sedan ökar efter ett tag. Andra upplever precis tvärtom, att aptitminskningen kanske kommer lite mer smygande. Då behöver man anpassa kostråden lite efter var patienten befinner sig.

I början av behandlingen är det också viktigt att patienten får råd och blir medveten om sitt ät­beteende.

–  Vi försöker att inte bara jobba med vad man äter utan också hur man äter. Vissa behöver kanske minska portionsstorleken medan andra istället behöver minska småätandet.

Förändras smakpreferenser hos era patienter?

– Absolut, de gör det. GPL-1 analoger påverkar belöningssystemet och minskar sug efter feta kaloritäta livsmedel och även alkohol. Många av våra patienter beskriver att alkohol inte smakar lika gott, att de mår illa av fet mat och att de föredrar fräschare mat. Så medicinen är också till hjälp för att göra mer hälsosamma livsmedelsval, säger Elinor Medhammar och tillägger:

– När smakpreferenser förändras kan man behöva uppmuntra patienter att testa sådant som de  tidigare inte gillat. Till exempel att prova grönsaker om man tidigare inte tyckt om det.

En annan vanlig förändring är att många tänker mindre på mat.

– Det här brukar beskrivas som ett minskat matbrus. På engelska använder man begreppet food noise.  Mat kan finnas i huvudet, men det tar inte upp all tankeverksamhet så det finns utrymme att fokusera på annat, säger Elinor Medhammar och tillägger:

– Det här förändrar verkligen människors liv. Att effekterna av de nya medicinerna är så bra tror jag gör det tydligare för många att obesitas faktiskt är en sjukdom.