Nutrition

Medelhavskost ger högre halt av antiinflammatoriskt ämne i kroppen

– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi Kadi som tillsammans med kollegan Andreas Nilsson har gjort en studie om matvanor.\n– Vi vill ha en hög halt av det här ämnet i kroppen eftersom det motverkar en rad sjukdomar och har en dämpande effekt på inflammation, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro universitet.

Låggradig inflammation i kroppen påverkar både vävnad och celler och har visat sig vara relaterad till flera sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. En låggradig inflammation pågår länge i det tysta innan det märks.\n– Därför är det viktigt att ändra matvanor innan man blir sjuk, säger Andreas Nilsson, forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.\nForskarna har samlat in information om matvanor från en grupp med 112 äldre kvinnor, som även fått genomgå en hälsoundersökning.\n– Det finns många studier som undersöker effekten av enstaka livsmedel eller näringsämnen som kolhydrater, protein eller kalcium. Vi har stället fokuserat på kostmönster, säger Fawzi Kadi.

Forskarna har gjort en sambandsanalys mellan matvanor och klassiska markörer som midjeomfång, blodsocker, blodfetter och ett antal riskfaktorer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.\n– De som äter vad som kallas för en medelhavskost har förutom en högre halt av adiponektin lägre blodsocker, smalare midja och bättre nivåer av blodfetter, säger Andreas Nilsson.\n– Vi har tagit hänsyn till fysisk aktivitet och studien visar att det är en direkt länk mellan kosten och adiponektin. Nivåer av adiponektin tycks alltså endast påverkas via kosten, säger Andreas Nilsson.

\nFakta:

Medelhavskosten innehåller mycket frukt och grönt, fullkorn, fisk och kyckling och mindre rött kött och feta mejeriprodukter.\nAdiponektin är ett protein som produceras i fettväven. Det motverkar inflammation men har dessutom en roll i regleringen av glukosnivåer och påverkar insulinkänsligheten. Låga nivåer av proteinet i blodet verkar vara en markör för till exempel typ-2 diabetes.

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

UNICEF: Obesitas nu vanligare än undervikt hos barn

För första gången har antalet barn med obesitas passerat antalet barn med undervikt. En huvudorsak, enligt UNICEF:s nya rapport, är den massiva marknadsföringen av ohälsosamma produkter som barn möter varje dag, både i skolor, butiker och på digitala plattformar.

Nina Granberg 11 september, 2025 • Uppdaterades 11 september, 2025 • 2 minuters läsning

Enligt rapporten Feeding Profit: How Food Environments are Failing Children lever nu var tionde barn mellan 5 och 19 år – motsvarande 188 miljoner – med obesitas. Samtidigt har undervikt i åldersgruppen minskat från 13 procent år 2000 till 9,2 procent, medan obesitas ökat från 3 till 9,4 procent. I alla regioner utom Afrika söder om Sahara och Sydasien är obesitas nu vanligare än undervikt.

UNICEF pekar särskilt på marknadsföringen av läsk, snacks och snabbmat som en starkt bidragande orsak. Barn exponeras för reklamen i sina fysiska och digitala miljöer – på YouTube, streamingsajter, via sponsrade inlägg och influencers. ”De flesta länder saknar helt lagar eller regler för att skydda barn från olämplig digital marknadsföring”, konstaterar organisationen.

De högsta nivåerna av obesitas återfinns i flera Stillahavsländer, där upp till 38 procent av barn och unga har obesitas. Men även i höginkomstländer är prevalensen hög – 27 procent i Chile och 21 procent i både USA och Förenade Arabemiraten.

– När vi pratar om malnutrition handlar det inte längre bara om undervikt, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell och fortsätter:

– Ultra-processad mat tränger undan frukt, grönsaker och protein i barns kost, i en tid då näring är avgörande för både fysisk och kognitiv utveckling.

UNICEF efterlyser nu bindande politiska åtgärder, inklusive reglering av marknadsföring, tydligare märkning, skatter på ohälsosamma produkter samt förbud mot försäljning av ultraprocessad mat i skolor. Utan förebyggande insatser riskerar de långsiktiga hälso- och samhällskostnaderna att bli enorma – den globala ekonomiska bördan av övervikt och obesitas beräknas överstiga 4 000 miljarder dollar per år 2035.

Faktaruta: Barn och digital matreklam

75 % av unga 13–24 år uppger att de sett reklam för läsk, snacks eller snabbmat den senaste veckan.
60 % säger att reklamen ökade deras lust att köpa eller äta dessa produkter.
Även i konfliktområden rapporterar 68 % av unga att de exponeras för matreklam online.
UNICEF konstaterar: “The majority of countries lack any legal measures or policies to protect children from inappropriate digital marketing.”

Källa: UNICEF Child Nutrition Report 2025

Geriatrik

Ensamätande påverkar äldres matrutiner

Äldre personer som äter ensamma hoppar oftare över måltider och väljer färdigmat i högre utsträckning. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitetet.

Nina Granberg 10 september, 2025 • Uppdaterades 10 september, 2025 • 1 minuts läsning

Tidigare studier har kopplat ensamätande till negativa hälsoeffekter som depression och sämre självskattad hälsa. Forskaren Amanda Björnwalls avhandling i Kostvetenskap bekräftar till viss del dessa rön, men visar samtidigt att det framför allt är matrutinerna som påverkas, inte den självskattade hälsan.

– Matrutiner skiljer sig ofta åt för den som äter ensam och de som äter tillsammans. Detta visade sig till exempel genom att ensamätande personer åt färre antal måltider per dag och färdigköpta rätter oftare, säger Amanda Björnwall, till tidningen Äldre i centrum.

Studien visar också att de som redan lever ensamma ofta ser ensamätande som oproblematiskt, medan de som lever med partner uttryckte oro inför en framtid med ensamätande. Och det finns en tydlig koppling till ökade känslor av ensamhet, även hos dem som inte själva upplever ensamätande som ett problem.

Läs mer: Eating alone or eating in loneliness: Food routines, health, and social relations in later life, 2025.