En studie från Lunds universitet visar att 38 procent av gymnasietjejerna lider av järnbrist. Andelen är särskilt hög bland vegetarianer och veganer, där nästan 70 procent har för låga järnnivåer.

Forskare vid Lunds universitet undersökte 475 kvinnliga gymnasieelever i Malmö och Lund för att kartlägga järnbrist i åldersgruppen. Deltagarna fick svara på frågor om kost och menstruation samt lämna blodprov för att mäta ferritin och hemoglobin – två viktiga markörer för kroppens järnnivåer.

– Tonårstjejer har ett extra stort behov av järn, men många får inte i sig tillräckligt via kosten, säger Moa Wolff, forskare och specialistläkare.

Studien visar att nästan var tredje gymnasietjej har järnbrist, men siffran är mer än dubbelt så hög bland de som utesluter kött ur kosten. Tre procent av deltagarna hade allvarlig järnbrist, så kallad järnbristanemi, vilket kan ge symtom som extrem trötthet och yrsel.

– Det är positivt att fler väljer en mer växtbaserad kost eftersom det har hälsofördelar och är bra för miljön. Men man måste tänka på hur man får i sig järn, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Enligt forskarna handlar det inte bara om hur mycket järn man får i sig, utan också hur väl kroppen kan ta upp det.

– Fullkorn och baljväxter som bönor, ärtor och linser är bra källor till järn, men för att kroppen ska kunna ta upp det effektivt bör man kombinera det med C-vitaminrika livsmedel som citrusfrukter eller surdegsbröd. Samtidigt kan drycker som kaffe och te minska upptaget, säger Anna Stubbendorff.

Studien visade också att de som åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist. Forskarna hoppas nu kunna utveckla en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera tonårstjejer i riskzonen för järnbrist.

Iron insight: exploring dietary patterns and iron deficiency among teenage girls in Sweden, European Journal of Nutrition

Var tredje gymnasietjej har järnbrist

Barn som lider av den restriktiva ätstörningen ARFID har en ökad risk att utveckla andra sjukdomar, såsom epilepsi och kroniska lungsjukdomar. De löper också större risk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt en ny studie från Karolinska institutet.

ARFID står för avoidant restrictive food intake disorder och innebär att barnet undviker viss mat på grund av smak, konsistens, lukt eller utseende. Många upplever också rädsla för att sätta i halsen eller kvävas vid måltider, vilket kan leda till kraftigt begränsat matintag. Vissa barn har även dålig aptit.

– Våra resultat visar att ARFID är mer än bara en ätstörning – det är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med andra allvarliga hälsoproblem. Detta understryker vikten av att vården tar ett helhetsgrepp på dessa barns behov, säger forskaren Lisa Dinkler vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

En ätstörning med allvarliga konsekvenser

ARFID kan orsaka näringsbrist, viktnedgång och bristande tillväxt. Men i vissa fall kan också ätstörningen leda till övervikt om barnet endast äter en smal grupp livsmedel, ofta energirik men näringsfattig mat.

– Som exempel kanske barnet bara vill äta mat som är beige och då blir det bara pommes, glass, chips och pannkakor. Det finns även extrema fall dokumenterade där barn blivit blinda på grund av brist på vitamin A, säger Lisa Dinkler.

Högre risk för neuropsykiatriska och fysiska sjukdomar

I studien deltog närmare 31 000 barn från det svenska tvillingregistret, varav drygt 600 barn mellan 6 och 12 år hade diagnosen ARFID. Forskarna fann att barn med ätstörningen hade tio gånger högre risk att ha intellektuell funktionsnedsättning och autism jämfört med barn utan diagnosen.

Även fysiska sjukdomar var vanligare hos dessa barn. Forskarna såg en ökad förekomst av:

Refluxsjukdom, som kan orsaka sura uppstötningar och halsbränna

Studien visade även att barn med ARFID fick fler medicinska diagnoser och behövde längre sjukhusvistelser än andra barn. Forskarna såg ingen skillnad mellan pojkar och flickor.

– Vi hoppas att de här insikterna kan bidra till förbättrad upptäckt och mer anpassad vård, vilket skulle kunna förbättra prognosen för barn med ARFID, säger Lisa Dinkler.

Forskarna betonar vikten av att sjukvården tar ett helhetsgrepp på dessa barns hälsa, då ARFID ofta samexisterar med andra allvarliga medicinska och psykiatriska tillstånd.

Mental and somatic conditions in Swedish children with the broad avoidant restrictive food intake disorder phenotype, Jama Pediatrics.

Barn med ARFID löper högre risk för andra sjukdomar

En ny studie från Lunds universitet visar att en fiberrik kost under barnets första två år kan minska risken för att utveckla celiaki, även kallat glutenintolerans. Studien, som är den första i sitt slag, pekar särskilt på en tydlig koppling mellan högt fiberintag före ett års ålder och en minskad risk för sjukdomen.

Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Tidigare forskning har visat att genetiska faktorer spelar en stor roll i utvecklingen av sjukdomen, men nu tyder nya resultat på att även kosten kan påverka risken.

– Det är första gången som förekomsten av celiaki studeras utifrån fiberintag i barns kost. Men nu behövs även kliniska prövningar för att kunna slå fast sambandet, säger Elin Hård af Segerstad, dietist och forskare vid Lunds universitet.

Studien är en del av den omfattande TEDDY-kohorten, där forskare sedan många år följer

6 500 barn i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Syftet är att studera utvecklingen av typ 1-diabetes och celiaki hos barn med genetisk risk.

Forskarna har analyserat kostvanor och blodprover från barnen för att se när sjukdomen debuterar. För att mäta fiberintaget har föräldrarna fört matdagböcker vid elva olika tillfällen under barnens uppväxt.

Resultaten visar att barn som ätit en fiberrik kost mellan 6 och 12 månaders ålder hade nästan 40 procent lägre risk att utveckla celiaki jämfört med andra barn. Däremot verkade det inte spela någon roll vilken typ av fiber barnen fick i sig – det var den totala mängden som var avgörande.

– Genom att öka fiberintaget med drygt tre gram per dag, jämfört med genomsnittet, såg vi en tydlig minskning av celiakirisken senare under barndomen, säger Elin Hård af Segerstad.

Även hos barn upp till två års ålder såg forskarna en skyddande effekt, men den var mer begränsad och motsvarade en femprocentig riskminskning. Efter två års ålder verkade fiberintaget däremot inte längre påverka risken att utveckla sjukdomen.

Forskarna tror att den positiva effekten beror på att fibrer påverkar tarmflorans utveckling, särskilt under de första två levnadsåren. En välbalanserad tarmflora kan i sin tur bidra till ett starkare immunförsvar och bättre skydd mot autoimmuna sjukdomar som celiaki.

– Det är vår teori, men det är än så länge spekulationer. Detta är en observationsstudie, och för att kunna ge rekommendationer om att små barn bör äta mer fibrer behöver resultaten bekräftas i kliniska prövningar, säger Elin Hård af Segerstad.

Viktiga resultat – men mer forskning behövs

Celiaki är en relativt vanlig sjukdom, och cirka 7 procent av barnen i studien utvecklade sjukdomen under uppföljningstiden. Den vanligaste åldern för insjuknande var mellan 3 och 4 år.

Den nya forskningen från Lunds universitet ger en möjlig ledtråd till hur man kan minska risken för celiaki genom tidiga kostvanor. Men eftersom studien är observationsbaserad krävs ytterligare forskning för att fastställa ett direkt orsakssamband.

Om framtida kliniska studier bekräftar resultaten kan rekommendationerna för barns kost komma att förändras – med mer fokus på fiber redan under första levnadsåret.

– Det är ett spännande område, och vi ser fram emot att gå vidare med fler studier för att förstå sambandet bättre, säger Elin Hård af Segerstad.

Early Dietary Fiber Intake Reduces Celiac Disease Risk in Genetically Prone Children: Insights from the TEDDY study,

Fiberrik kost kan minska risken för celiaki hos barn

Mat och reklam för mat möter 14-åringar överallt – från hemmet och skolan till mobilen och sociala medier. En ny studie från Livsmedelsverket ger en inblick i deras matvanor och vardagliga val. Resultatet visar på stora likheter, oavsett bakgrund och bostadsort, och lyfter fram utmaningen med att göra hälsosamma val i dagens matmiljö.

En ny kvalitativ studie från Livsmedelsverket har kartlagt hur 14-åringar i Sverige upplever sin matvardag. Genom intervjuer och fotodagböcker har 36 ungdomar från olika delar av landet delat med sig av sina erfarenheter. Resultatet visar att matmiljön – den fysiska, digitala och sociala omgivning som påverkar vad vi äter – spelar en avgörande roll i deras matval.

Ungdomarna beskriver hur de ständigt möts av matreklam och erbjudanden, både i fysiska miljöer som skolor och butiker, men också i digitala kanaler som TikTok och Instagram. Reklam för godis, läsk och snabbmat är särskilt framträdande, och trender på sociala medier kan snabbt påverka vad som hamnar på menyn.

– Det finns många trender på TikTok som man blir sugen på att smaka. Just nu finns det till exempel en halvmeter lång Subwaykaka som alla vill testa, berättar en av ungdomarna i studien.

Snabbmat och snacks dominerar menyn
Studien visar att snacks, godis, bakverk och snabbmat ofta prioriteras framför hälsosamma alternativ som frukt och grönsaker. Alla deltagande ungdomar hade egna pengar, vilket gav dem stor frihet att själva välja och köpa mat. Fika och måltider tillsammans med vänner beskrivs som en viktig del av deras sociala liv.

Karin Fritz, projektledare och dietist på Livsmedelsverket, menar att det är svårt för ungdomar att stå emot lockelsen av billig och lättillgänglig snabbmat.

– Ungdomarna vet vad som är hälsosamt att äta, men det är svårt att stå emot erbjudanden. De kan inte själva förändra sin matmiljö – det är ett ansvar som ligger hos dem som kan påverka matmiljön, säger hon.

En spegling av samhället
Studien är en del av Livsmedelsverkets regeringsuppdrag att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion, med fokus på socioekonomiska skillnader. Trots att ungdomarna i studien kommer från olika bakgrunder och geografiska platser, framträder en samstämmig bild av hur deras matmiljö ser ut.

Rapporten ger en aktuell och nyanserad inblick i hur mat och reklam påverkar unga i dagens samhälle. Resultatet visar att det behövs insatser på samhällsnivå för att skapa en miljö där hälsosamma val är enklare.

Vad är matmiljö?
Matmiljön är den del av livsmedelssystemet där vi väljer, köper och konsumerar mat. Den påverkas av faktorer som ekonomi, digitalisering och politik, men också av individens val och sociala sammanhang.

Rapporten från Livsmedelsverket slutredovisas den 31 januari 2025 och är en viktig del i arbetet för att främja hälsosamma matvanor hos barn och unga.

R 2025 – Maten genom 14-åringars ögon PDF

Maten sedd genom en 14-årings ögon

En ny avhandling från Umeå universitet visar att barn och ungdomar generellt rör sig för lite. Träningen bör därför anpassas efter individens biologiska mognad snarare än deras kronologiska ålder.

Avhandlingen, som lagts fram av Daniel Jansson, doktorand i idrottsmedicin, betonar vikten av att ta hänsyn till barns olika utvecklingstakt för att skapa en meningsfull och effektiv träningsmiljö.

– En bättre förståelse för hur biologisk mognad och tillväxt påverkar träningssvaret är viktig kunskap för tränare och idrottslärare, både för att uppnå bättre resultat och för att göra träningen mer meningsfull.

I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering har Daniel Jansson bland annat studerat hur biologisk mognad, muskelstyrka och hormonsvar påverkar träningseffekten hos barn. Resultaten visar att kroppsvikt och fettfri massa har större inverkan på barns muskelstyrka än deras biologiska ålder. Exempelvis är styrka i benpress starkt kopplad till kroppsvikt, medan explosiv styrka, som vid vertikalhopp, snarare relaterar till muskelmassan i låren.

En av studierna undersökte hur hormoner och inflammatoriska markörer i blodet svarar på styrketräning med fria vikter. Här framkom att pubertala pojkar ökade nivåerna av tillväxthormonet IGF-I efter träning, medan nivåerna minskade hos prepubertala pojkar. Det antyder att samma träningsbelastning kan vara för tung för yngre barn.

– I idrotter där styrka är viktigt kan en metod vara att gruppera barn och ungdomar utifrån kroppsmått som vikt, vilket möjliggör att de utmanas på nya sätt och stimulerar en långsiktig utveckling, förklarar Daniel Jansson.

Handgripstest – ett enkelt sätt att mäta styrka

Avhandlingen lyfter också fram handgripstest som ett effektivt och praktiskt sätt att mäta total muskelstyrka hos tränade barn. Testet kräver minimala resurser och kan vara ett värdefullt verktyg för tränare och idrottslärare som vill följa barns fysiska utveckling utan tidskrävande styrketester.

När det gäller de allra yngsta barnen har Daniel Jansson undersökt hur rörelsemätare kan användas för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande. En liten rörelsemätare, Motionwatch 8, som bärs på handleden, kunde med hög noggrannhet klassificera rörelsemönster hos treåringar. Den används redan i Northpops kohortstudie på barn i Västerbotten och kan få en bredare användning i framtida studier.

Ett annat oroväckande resultat som lyfts fram i avhandlingen är att dagens barn generellt sett har lägre muskelstyrka än tidigare generationer. Enligt Daniel Jansson är det därför avgörande att skapa träningsprogram som utgår från varje barns unika biologiska förutsättningar. Genom sin avhandling hoppas han kunna bidra till en mer individanpassad och utvecklande idrottsmiljö för barn och ungdomar.

Individanpassad träning nyckeln till framgång för barn

Skollunchen har potential att vara mer än bara en måltid. Genom att integrera den i undervisningen kan elever få praktiska kunskaper om mat, hälsa och hållbarhet, vilket kan främja hälsosammare livsstilar och ett mer hållbart samhälle.

Skollunchen är en värdefull resurs som hittills inte utnyttjats fullt ut. Förutom att ge eleverna näring kan den användas som ett pedagogiskt verktyg för att koppla samman teoretisk undervisning med praktiska exempel på mat, hälsa och hållbarhet. 

En forskningsöversikt beställd av Livsmedelsverket och genomförd av Umeå och Örebro universitet visar att skolor som aktivt integrerar mat- och måltidsutbildning i undervisningen ser positiva förändringar hos eleverna. Eleverna äter oftare frukost, konsumerar mer frukt och grönt, undviker sötsaker och vågar prova nya maträtter.

Att ge barn en tidig förståelse för matens betydelse för både hälsan och miljön är centralt för att forma hållbara matvanor. Det kan i sin tur bidra till ett friskare och mer hållbart liv. Emelie Elin från Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, betonar skolans roll i denna utveckling:

–  Skollunchen kan, i mycket högre grad än i dag, användas som ett konkret verktyg där eleverna lär sig om, av och genom mat.

Trots framsteg inom hållbar skolmat är det fortfarande en utmaning att få eleverna att äta mat de inte är vana vid. För att kunna integrera skollunchen i den pedagogiska verksamheten krävs tydligare styrning och riktlinjer. En framgångsrik skolmåltidsintegrerad utbildning förutsätter att lärare har tillräcklig kunskap och att skolledningen skapar en miljö där samverkan mellan elever, skolpersonal och måltidspersonal främjas.

För att stödja denna utveckling uppdaterar Livsmedelsverket sina nationella riktlinjer för skolmåltider, baserat på den senaste forskningen. Riktlinjerna, som kommer att lanseras 2025, syftar till att ge skolor verktyg för att främja hälsa, miljö och lärande genom maten. Tillsammans med Skolverket arbetar Livsmedelsverket även på ett riktat stöd till rektorer för att underlätta implementeringen av dessa nya riktlinjer.

E 2024 nr 02 - Betydelsen av skollunchens bidrag av näring och energi

Skollunchen – en outnyttjad resurs

Även om det finns positiva aspekter med TikTok för unga med ätstörning är de negativa effekterna övervägande. Det visar en ny forskningsstudie genomförd på Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Region Skåne. I undersökningen efterlyser unga att föräldrar ska engagera sig mer i sina ungdomars sociala medievanor.

I undersökningen har 14 unga tjejer som var under behandling och tillfrisknade från restriktiv ätstörning (anorexi) djupintervjuats om hur de använder TikTok. Det handlar om hur de upplever att appen påverkar dem i relation till anorexin. Undersökningen har letts av Emma Claesdotter-Knutsson, överläkare vid Bup och docent i barn och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

– Deltagarna upplevde att TikTok på vissa sätt var positivt. Appen erbjöd en form av flykt och avlastning när de mådde dåligt. Den gav möjlighet till en känsla av gemenskap, där man kunde se andra som varit i liknande situationer och blivit friska. Men också få uppmuntrande feedback från andra användare och inte bara från sina behandlare på Bup, säger Emma Claesdotter-Knutsson som även sitter med i Folkhälsomyndighetens expertråd om digital medieanvändning hos barn och unga.

De positiva effekterna överskuggades emellertid av de negativa. Framför allt upplevde ungdomarna att de inte hade kontroll över vilket innehåll de fick se. Algoritmen tenderade att förstärka negativa beteenden.

– Om någon fick ett återfall och började svajpa på en triggande video eller bild, så fick de bara upp mer och mer sådant innehåll i sitt flöde. Något som gjorde det svårt att bryta negativa spiraler.

Flera av ungdomarna i studien poängterade vikten av att undvika att gilla eller titta på triggande innehåll, eftersom algoritmen annars skulle överflöda deras flöde med sådant material. Den form av innehåll som är särskilt farligt för dem med ätstörning är det som kallas Pro-ana där anorexi och ätstörningar närmast hyllas som en livsstil.

– Mycket går ut på att räkna kalorier, skryta om hur lite man äter varje dag eller visa upp sin utmärglade kropp. Och sådant finns lättillgängligt på TikTok vilket jag tycker är helt galet, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Trots att studien var liten, med bara 14 deltagare, är den ändå unik eftersom den låter ungdomarna själva komma till tals. Det framkom också att ungdomarna var medvetna om att TikTok, och hur dess algoritm valde ut innehåll till dem, kunde vara skadligt för dem.

– Studien som är begränsad till unga tjejer med anorexi väcker givetvis frågor om hur TikTok påverkar andra typer av ätstörningar och självskadebeteenden, samt om det finns skillnader mellan kön och olika sociala medie-appar.

Utifrån det ungdomarna i studien sagt i intervjuerna är Emma Claesdotter-Knutssons viktigaste råd till ungdomar som lider av en ätstörning att prata med vuxna i sin närhet och ta hjälp av dem.

– I studien kan vi se att många önskar mer föräldrakontroll och aktivitet. Man klarar inte detta själv. Som ung kan man be sina vuxna om hjälp och tvinga dem att ha koll på dig och hur du använder appar som TikTok. Och till föräldrar vill jag ge tipset att våga prata med sina barn. Man behöver inte ha en speciell utbildning för det utan alla kan göra det. Fråga ditt barn, vad gör du på skärmen? Våga sätta gränser och blanda dig i vad de gör på skärmen, hur mycket de gör det, vad de gör och hur de mår av det, säger hon.

Drygt 50 procent av högstadieeleverna använder appen dagligen

Populäraste appen för 9–12-åringar trots en åldersgräns på 13 år

(Källor: DN, Internetstiftelsen, Sveriges radio)

TikTok förstärker negativa ätbeteenden

Redan hos barn i lågstadieåldern förekommer den farliga kombinationen av bukfetma och svaga muskler, så kallad sarkopen obesitas. Det visar en ny svensk studie bland åttaåriga barn som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden och Norhedsstiftelsen.

Mer än vart femte barn i mellan- och högstadieåldern har övervikt eller fetma (obesitas), enligt Folkhäsomyndigheten. De senaste tre decennierna har andelen 11–15-åringar i Sverige som lever med övervikt eller fetma fyrfaldigats, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död i bland annat hjärt-kärlsjukdom. Enligt WHO utgör barnfetma en av de allvarligaste utmaningarna för folkhälsan i världen.

Den nya studien är en del av interventionsprogrammet En frisk generation, som sedan 2011 arbetat med att stödja barnfamiljer i utsatta områden till mer hälsosamma levnadsvanor. Hos de barnfamiljer som deltar har tidigare forskning kunnat påvisa en klar effekt i form av bland annat ökad fysisk aktivitet, förbättrad livskvaliteten och bättre integration.

– Våra fynd visar att sarkopen fetma, som vi tidigare mest sett hos vuxna, nu även finns hos barn i lågstadieåldern. Det är en väldigt oroande utveckling och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

I studien ville Mai-Lis Hellénius och hennes forskargrupp undersöka sambandet mellan bukfetma och muskelstyrka. I gruppen ingick 67 barnfamiljer med åttaåriga barn, samt deras mammor och pappor. 

Resultaten visade att 4 av de 30 flickorna och 13 av de 37 pojkarna i studien hade bukfetma. När forskarna undersökte deltagarnas muskelstyrka i benen visade det sig att det fanns ett tydligt samband: Ju högre midjemått och ju mer bukfetma – desto sämre benstyrka. Det visade sig även att om föräldrarna hade svaga benmuskler, så hade barnen det också.

– När jag såg resultaten tappade jag nästan hakan. En del av barnen var så svaga att de hade svårt att resa sig upp ur en stol. Det är väldigt illavarslande att vi kan se det här redan hos åttaåringar – och det är vår plikt som vuxna att agera. För att vända trenden krävs krafttag i form av satsningar på fysisk aktivitet och mer hälsosamma matvanor, säger Mai-Lis Hellénius.

Kombinationen av bukfetma och svag muskelstyrka kallas sarkopen obesitas och har visat sig vara en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även andra vanliga folkhälsosjukdomar. Fenomenet har tidigare framförallt studerats hos vuxna, men studien visar att problemet finns redan hos barn i åttaårsåldern.

– Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Den här forskningen är ytterligare en indikation på att vi behöver satsa mycket mer för att förebygga ohälsa bland barn och unga. Vi vill därför att regeringen tar fram en handlingsplan med tydliga mål för hur vis ska bryta stillasittandet och skapa mer hälsosamma matvanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om bukfetma 
Bukfetma kan öka risken för blodfettrubbning, högt blodtryck och högt blodsocker. På sikt kan även bukfetma öka risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes samt vanliga cancerformer och kognitiva sjukdomar.
Bukfetma kan orsakas av ohälsosamma matvanor, högt intag av alkohol, stillasittande och låg fysisk aktivitet, stress och sömnbrist. Även ärftliga faktorer bidrar. Behandlingen är främst förändrad livsstil. 
Gränsen för bukfetma definieras som ett midjemått på:
– 88 cm eller mer hos kvinnor.
– 102 cm eller mer hos män.
– För barn varierar gränsen med åldern. För 8-åriga barn definieras bukfetma som ett midjemått på 66 cm eller mer.

Bukfetma och svaga muskler vanligt bland 8-åringar

Allt fler barn och ungdomar är överviktiga. Forskare vid Karolinska Institutet, under ledning av Ioannis Ioakeimidis, har undersökt hur ungas exponering för matreklam påverkar deras matvanor. 

Studien, som stöds ekonomiskt av Forte, använder en innovativ metod där ungdomar via en speciellt utvecklad app dokumenterar den reklam de möter i sin vardag. Forskningen har redan avslöjat att en överväldigande majoritet av matreklamen är för ultraprocessade livsmedel och snabbmat, särskilt i närheten av skolor och fritidsanläggningar.

– I våra tidigare studier har vi sett att barn är en stor målgrupp för marknadsföring av snabbmat, och nu kan vi med hjälp av appen få en ännu tydligare bild av hur barnens verkliga matmiljö ser ut, säger Ioannis Ioakeimidis.

Forskningen är avgörande för att förstå matreklamens roll i utvecklingen av ohälsosamma matvanor hos ungdomar. Tidigare studier visat att matmiljön skiljer sig åt mellan områden med olika socioekonomisk status, men när forskarna kartlade de platser där ungdomar faktiskt hänger såg de att matmiljön skiljer sig mindre åt än de trodde. Dessvärre till det sämre.

– Genom att låta ungdomarna själva registrera och rapportera sin exponering ger det oss forskare en mycket exaktare karta att arbeta med. Det är inte bara forskningsmässigt relevant utan också stimulerande för barnen som får använda teknik på ett kreativt och ansvarsfullt sätt, tillägger Ioannis Ioakeimidis.

Resultaten från studien förväntas ge värdefullt underlag till beslutsfattare om behovet av att reglera marknadsföring riktad mot barn och unga, samt att stimulera till en bredare samhällsdiskussion om reklamens inverkan på folkhälsan. Ioannis Ioakeimidis understryker vikten av forskningens roll i samhället.

– Du måste kvantifiera problemet innan du kan lösa det. Vår forskning har potential att leda till verklig samhällsförändring.

Reklam påverkar ungas matvanor

Omega-3 fettsyror är avgörande för spädbarns och småbarns utveckling, särskilt när det gäller hjärnan och synen. Att äta mycket fisk som lax, makrill och sardiner eller linfrön, chiafrön och valnötter är ett bra sätt att få i sig Omega 3.

Forskning visar att adekvat konsumtion av omega-3 under de första levnadsåren kan ha positiva effekter på kognitiv utveckling och immunfunktion. Omega-3 fettsyror består huvudsakligen av EPA, DHA och ALA.

ALA finns i växtbaserade oljor och måste omvandlas till EPA och DHA i kroppen, en process som är relativt ineffektiv. Därför rekommenderas direkt konsumtion av EPA och DHA genom kostintag, särskilt från fisk.

Lax, makrill och sardiner är utmärkta källor till DHA och EPA. För de som föredrar växtbaserade källor är linfrön, chiafrön och valnötter bra alternativ eftersom de innehåller ALA, som kroppen delvis kan omvandla till DHA och EPA.

Särskilt DHA (docosahexaensyra) är avgörande för hjärnans utveckling under de första levnadsåren. DHA utgör en stor del av de fleromättade fetterna i hjärnan och är särskilt viktig för synens utveckling och neurologisk mognad.

Det är också viktigt för ammande mödrar att inkludera omega-3 i sin kost eftersom det påverkar sammansättningen av bröstmjölken och därmed barnets näringstillförsel.

Forskning har visat att barn som får adekvata mängder DHA genom modersmjölk eller ersättning har bättre kognitiv utveckling och synskärpa.

Omega-3 fettsyrorna bidrar också till en bättre immunfunktion genom sina antiinflammatoriska egenskaper. De minskar produktionen av inflammatoriska eikosanoider och cytokiner, vilket kan skydda barn mot en rad olika sjukdomar som allergier och autoimmuna tillstånd och minskar risken för övervikt hos barn.

Långsiktig konsumtion av omega-3 kan även minska risken för kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Detta stöds av forskning som visar att omega-3 fettsyror kan förbättra blodlipidprofilerna och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

Dietister och nutritionister betonar betydelsen av att inkludera rikliga mängder av omega-3 i dieten från naturliga källor. Det är inte bara bra för barnens utveckling utan även för att främja en hälsosam kosthållning från en ung ålder.

Omega-3 och barns utveckling

Rapporten Hyperidealen 2024 visar att dagens skönhetsideal har omfattande konsekvenser för unga tjejer. Hela 83 procent uppger att de har kroppskomplex som begränsar dem i deras vardag och 92 procent uppger att de i olika grad känner negativ press.

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för unga tjejer i åldrarna 10 – 25 år. I organisationens stödchattar framgår att konsekvenserna av dagens skönhetsideal är allvarliga. I samtalen med tjejerna beskrivs hur man begränsas av sina kroppskomplex i sådan utsträckning att man i perioder undviker att gå till skola eller jobb och avstår från sociala aktiviteter och träning.
– Det finns en oacceptabel diskrepans mellan hur tjejer förväntas se ut och hur det faktiskt är möjligt att se ut. Vi kallar dem hyperidealen. Skadliga och omöjliga att uppnå, säger Eva Glückman, generalsekreterare på Tjejzonen.

I rapporten svarar majoriteten, nära tre av fyra unga tjejer, att de vill se lagstiftning kring märkning av retuscherat innehåll.

– Det signalerar att något behöver förändras. Tittar man på forskningen säger den att ju mer tid man tillbringar på sociala medier, desto högre risk att utveckla psykisk ohälsa, kroppshets och ätstörningsproblematik vilket inte är så konstigt när rådande skönhetsideal inte är möjliga att uppnå, säger Eva Glückman.

Rapporten baseras på en Sifo-undersökning genomförd av Verian under januari 2024, på uppdrag av Tjejzonen och KICKS. På frågan om vilka aktörer som upplevs ta ansvar för att motverka orealistiska skönhetsideal, får mode- och skönhetsindustrin sämst betyg, tätt följt av reklambranschen.

– Det är en verklighetsbeskrivning vi håller med om. Vi som är verksamma inom dessa branscher har ett ansvar att motverka osunda ideal och krav och det krävs att alla accelererar sitt arbete med detta för att vända den här utvecklingen, säger Carola Lundell, vd på KICKS.

83 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de har komplex som begränsar dem i deras vardag.

92 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.

6 av 10 i undersökningen svarar att de känner press att sminka sig och av dessa svarar flest (75 %) att pressen kommer från dem själva och från sociala medier (65 %).

Två av fem känner sig obekväma med att gå till jobb eller skola utan smink.

30 % av tjejer i åldrarna 16–29 år har avstått från fysisk aktivitet som träning eftersom de känt sig obekväm med den egna kroppen eller utseendet.

72 % av tjejer i åldrarna 16–29 år svarar att de vill se en lagstiftning om märkning av retuscherat innehåll.

Majoriteten av unga tjejer har kroppskomplex

Bland Sveriges barndietister finns en oro kring vad smoothies och puréer, som barn suger i sig i stället för att vänja sig vid att tugga mat, gör med små barns hälsa och utveckling. 

Så kallade ”klämmisar” är enkelt och kladdfritt för föräldrar i farten. Samtidigt har måltiden fler dimensioner än att barnet bara ska få i sig något att äta.

Maria Briggert Bengtsson, dietist inom barnhälsovården i Västra Götalandsregionen, är en av de som reagerat på utvecklingen i barnmatshyllan. Hennes roll är att utbilda och ge stöd till BHV-sköterskor i deras samtal med föräldrar till barn upp till sex års ålder. Hon sitter även med i Livsmedelsverkets Nationella amningskommitté.

– Vi jobbar för att stötta föräldrar, men det är svårt att hålla jämna steg med samhällsutvecklingen. I inflationens spår minskar försäljningen av frukt och grönsaker, medan annat ökar. Även om man inte har råd att köpa hälsosam mat till sig själv så tycks familjer ändå prioritera barnmatsburkarna, trots att den kategorin har ökat kraftigt i pris, då detta känns tryggt och säkert, säger hon.

Klämpåsar med smoothies, gröt eller barnmat ges långt upp i åldrarna, det kan få konsekvenser för barn­ets utveckling och hälsa. Att lära sig att äta mat med tuggmotstånd och olika konsistenser är viktiga färdigheter, liksom beteendet kring mat och måltider. Att sitta vid matbordet och äta tillsammans med andra, se hur man gör med kniv, gaffel och sked, och efter hand lära sig att tugga allt större bitar stimulerar utvecklingen av bland annat motorik och sensorik, måltidskultur och mättnadssignaler.

– När vi väljer att ge barnet klämmisar tränar vi ingenting av detta. Om man låter barnet sitta i vagnen och suga i sig sin mat ur en plastförpackning missar man väldigt mycket av de intryck och moment som en måltid bidrar med.

Först och främst lär sig barnet genom att härma; vuxna och äldre syskon är viktiga som förebilder och för att lära sig hur man beter sig vid matbordet. Det handlar även om att bekanta sig med olika smaker och konsistenser, och att lära sig att hantera besvikelser – att man inte får sin favoriträtt varje gång.

Maria Briggert Bengtsson tror att många föräldrar ser måltiden som något nödvändigt ont som dessutom är lite jobbigt. 

– Vad är det vi missar i det hälso­främjande perspektivet, när vi ser att barn inte äter? Vi är så fokuserade på näringen att vi glömmer bort färdigheterna, att äta tillsammans, äta varierat och så vidare. Förståelsen för måltidens betydelse har tappats bort. Om vi tidigt fokuserar mer på måltiden som en stund för samspel och lärande, då kommer nutritionen på köpet.

Hon konstaterar att föräldrar i dag är så upptagna med att göra så mycket annat. Många har inte förstått värdet av att äta tillsammans och hur det påverkar samspelet i familjen. Vi lever på språng och äter och dricker ganska ofta. Då riskerar man att det samspel som finns i måltiden inte ges tid och att barnet då inte får stöd i att tolka sina signaler för hunger och mättnad.

Maria Briggert Bengtsson menar att inlärningsdelen är det mest problematiska: Barn lär sig motoriska färdigheter, öga-hand-rörelser och rörelser i munnen genom att härma – då behöver föräldrarna också äta. De visar hur man gör och att det är säkert att äta av maten. 

– Om barnet får annan mat kan de bli mer skeptiska bara av den anledningen, säger hon. I familjer där man äter tillsammans har barn­en en mer hälsosam viktutveckling och äter mer varierat. Förebilder är otroligt viktigt, den biten måste föräldrar ta på allvar. 

– Om barn i princip bara har fått äta puré tills de kommer till förskolan har de ingen aning om hur man ska göra med den mat som serveras där. Dessutom behöver vi tugga för att registrera mättnad. Mat ska lukta, smaka, kännas och synas. Barn måste använda alla sina sinnen och alla intryck samlas i ”en kanal in”, de kan inte särskilja sinnesuttrycken. Den enda upplevelsen klämmisen ger är en enda homogen smak.

Maria Briggert Bengtssons erfarenhet är att många föräldrar är ganska oroliga kring mat, och kanske litar mer på barnmaten i butiken än den egna förmågan att laga säker och trygg mat. Hon menar att klämpåsarna är framtagna utifrån föräldrarnas bekvämlighet, men även kring oro över näringsinnehåll och att barnet ska sätta i halsen. 

– Tidigare har industritillverkad gröt varit något vi rekommenderat, eftersom pulvergrötarna bidrar med järn. Men många av de klämmisalternativ som kallas gröt är inte järnberikade, det är som en juice med förtjockningsmedel. 

Hon önskar att man i högre utsträckning utgår från barn­ets behov i den egna ätutvecklingen.

– Barnen behöver äta det vuxna äter, och vi kan ha både puré och låta barnen äta själva, i kombination.

I skolmatsvärlden går diskussionen just nu het kring huruvida skolor ska servera köttbullar och makaroner varje dag, som extrarätt, eller inte. Det finns även de som tycker att pannkakor bör serveras dagligen. Lena neutrala smaker och mjuk konsistens även för barn i skolåldern, alltså.

– Barn använder alla sina sinnen när de äter, och om det är för många intryck blir de fort trötta. För en del barn med NPF-problematik kan det lätt bli för många intryck i samband med måltiden, särskilt i en lite stökig miljö. Då kan det vara viktigt att ha en väldigt hög igenkänning på det som ligger på tallriken. Men för att kunna utveckla ett hälsosamt och varierat ätande krävs att man får träna på att äta olika typer av mat, smaker och konsistenser. 

Klämmisar – en trend som oroar

Tidiga stödinsatser motverkar barnfetma även på längre sikt. Det visar ny svensk forskning med fokus på livsstilsbehandling. I studien, som fått stor internationell uppmärksamhet, spelar dietister en nyckelroll. 

I studien som publicerats i International Journal of Obesity följde forskarna vid Karolinska Institutet 171 familjer i Region Stockholm som hade ett barn i 4-6-årsåldern med fetma, eller obesitas. Familjerna lottades till ett av tre livsstilsprogram. Alla syftade till att hjälpa barnet till ett mer hälsosamt ätande och tillräckligt med fysisk aktivitet.

Det första programmet innebar standardbehandling där föräldrar tillsammans med barnet besökte läkare, barnsjuksköterska och/eller dietist cirka fyra gånger på ett år. Besöken hade ofta fokus på kost och fysisk aktivitet. De andra två programmen bestod av föräldra­stöd i grupp. Skillnaden mellan de två var att ena gruppen också fick uppföljande stödsamtal på telefon. 

I föräldrastödgrupperna som leddes av dietister deltog inte barn­en. Fokus låg på hur föräldrar kan främja goda vanor i familjen på ett bra sätt, utan konflikter. 

– Barn i förskoleåldern mår väldigt bra av en trygg, förutsägbar vardag med rutiner och struktur. Programmet tar upp hur man lär sina barn nya beteenden och hur man sätter gränser. En annan viktig del är hur man kommunicerar med förskola, far- och morföräldrar, grannar och andra i barnets omgivning, säger Paulina Nowicka, leg. dietist och forskare som lett studien. 

Efter fyra år kvarstod den positiva effekten för alla tre program. Barnen hade fortfarande ett lägre BMI-SDS (en barnanpassad version av body mass index) än före behandlingsprogrammet.

– Det visar tydligt att en tidigt insatt behandling mot barnobesitas verkligen fungerar. Vår studie är den första som följt barnen så här länge.

Den bästa effekten visade det mest intensiva stödprogrammet, med både gruppträffar och efterföljande stödsamtal.

– I den gruppen såg vi även att fler barn nådde en kliniskt relevant förbättring av viktstatus som är kopplat till bättre metabol hälsa, det vill säga bättre nivåer av blodfetter och blodsocker.

Paulina Nowicka, som är docent i pediatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet, har varit med och utvecklat de två programmen med föräldraträffar. De är helt inriktade på att stödja och utbilda föräldrarna. Under tio veckor får de komma till 90 minuter långa gruppträffar som leds av dietister. 

Tillsammans med andra föräldrar får de lära sig om kost, fysisk aktivitet och barnfetma. En viktig del är att hjälpa barnen att äta mer hälsosamt och äta mindre utan att stigmatisera eller skuldbelägga vare sig barn eller föräldrar. 

På träffarna får föräldrarna också genom rollspel öva sig på att hantera vardagssituationer som att handskas med ett hungrigt barn eller prata med förskolan om barnets behov. 

– Många tycker det är skönt att få prata med andra föräldrar, dela erfarenheter och känna att de inte är ensamma. 

De positiva effekterna var genomgående för alla tre program oavsett bakgrundsvariabler som inkomst, härkomst och familje­förhållanden. 

Paulina Nowicka menar att dietister kan spela en väldigt viktig roll i att implementera forskningen och utbilda föräldrar. 

– När vi skulle rekrytera till studien ville vi ha legitimerad vårdpersonal. Det visade sig att de bästa och mest motiverade var dietister. 

När man följde upp studierna var det fördjupade, praktiska kostråd som föräldrarna uppskattade och efterfrågade mest. 

– Konkreta tips och råd om till exempel hur man läser innehållsförteckningar, tallriksmodellen och nyckelhålsmärkning var sådant som föräldrarna ville ha ännu mer av, säger Paulina Nowicka. 

Hon menar också att det skulle behövas fler dietister i barnhälsovården. 

– I dagsläget finns det bara runt fem dietister i hela landet som jobbar direkt i barnhälsovården. Det skulle behövas många fler. 

Paulina Nowickas bok ”Hälsovikt för ditt barn: vetenskap, verktyg och vägen framåt” vänder sig till föräldrar som har funderingar kring sitt barns vikt och som vill ha råd och vägledning.

Cirka 13 procent av barnen i fyraårsåldern hade övervikt eller fetma/obesitas år 2020. 
Jämfört med 2018 har förekomsten av övervikt och obesitas i denna åldersgrupp ökat med strax under en procentenhet. 
Andelen ökar i takt med att barn-en blir äldre. I alla ålders-grupper är övervikt och obesitas vanligare hos flickor än pojkar. 
Källa: Folkhälsomyndigheten

Att främja goda matvanor har stor betydelse

Det kan tyckas att pandemin är över – men konsekvenserna verkar vi få leva med ett bra tag. När träningar ställdes in och man behövde stanna hemma vid minsta snuva förändrades barns vardag och beteende, och det verkar vara svårt att komma tillbaka till tidigare nivåer och deltagande i fritidsaktiviteter. Flera studier visar att BMI har ökat hos de små barnen.

Övervikt och fetma ökade hos tre- och fyraåringar under pandemin, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner (Dalarna, Jönköpings län och Sörmland).

Studien, som utgår från data om barn som gått på vanliga hälsokontroller på BVC, visar att BMI i denna grupp ökade under pandemin. Hos treåringar ökade andelen flickor med fetma från 2,8 till 3,9 procent, och bland pojkarna från 2,4 procent till 2,6. Även hos fyraåringarna sågs en ökning av BMI, både hos pojkar och flickor. De tydligaste förändringarna i BMI sågs hos barn i socioekonomiskt utsatta områden. Här ökade andelen tre- och fyraåringar med övervikt från 9,5 procent till 12,4 under pandemin.

För att vända trenden med övervikt hos de yngsta behövs fler insatser.

– Studien belyser behovet av riktade insatser för att förebygga barnfetma, särskilt i områden med lägre socioekonomisk status, säger barnläkaren och forskaren Anton Holmgren, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Enligt en studie från Uppsala universitet är fler fyra­åringar överviktiga, och det är barnfetman som ökat mest under pandemiåren. Paulina Nowicka och hennes medarbetare har i en stor studie kartlagt barns hälsodata vid 4-årskontrollen på BVC. 

Data om 200 000 fyraåringar åren 2018 och 2020 studerades. År 2018 hade elva procent av barnen övervikt eller obesitas. Två år senare var siffran drygt 13 procent. Ökningen sågs i de flesta regioner, men varierade över landet. Detta är den hittills största svenska sammanställningen och liknande internationella studier tyder på att detta samband ses även i andra länder. Fortsatta studier behövs för att kunna följa utvecklingen under längre tid.

Övervikt och obesitas hos barn är ett växande problem i världen, och är särskilt utbrett i socioekonomiskt utsatta områden. I en studie som gjorts av forskare från Karolinska Institutet användes en app med information på flera olika språk för att hjälpa småbarnsföräldrar i Sverige att främja hälsosamma matvanor och minska barnens skärmtid.

Resultaten är viktiga för hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården och appen kommer att implementeras vid ett flertal barnavårdscentral­er i Sverige. Med ett digitalt verktyg som finns på många språk når kunskap om hälsosamma levnads­vanor ut till många familjer.

En av författarna, professor Marie Löf, menar att föräldrarna som fått tillgång till appen dessutom rapporterade att de hade högre tilltro till sin egen förmåga att främja goda levnadsvanor hos sitt barn, både vad gäller kost och fysisk aktivitet.

Studien belyser behovet av riktade insatser för att före­bygga barn­fetma, särskilt i områden med lägre socio­ekonomisk status.

Aktuell forskning i pandemins spår

Konsumtionen av energi- och sportdrycker ökar stadigt bland barn och unga. Försäljningen av den typ av drycker har fyrdubblats på tio år. Vad gör det med hälsa och välmående? 

Enligt riksmaten ungdom 2016-2017 är cola­drycker, kaffe och te större källor till koffeinintaget hos barn och ungdomar än vad energi­dryckerna är. Dock talar nyare statistik för att konsumtionen av energidrycker har ökat kraftigt, vilket troligtvis även speglar ungdomarnas dryckes­vanor. 

– Det är mycket möjligt att det skulle se annorlunda ut om vi gör en ny matvaneundersökning, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverkets avdelning Råd och reglering.

Det finns ingen juridisk åldersgräns för energidryckerna och det finns alltid butiker som struntar i handelns frivilliga överenskommelse som innebär att man behöver vara minst 15 år för att få köpa dem.

– Efsa har dragit slutsatsen att en måttlig konsumtion av energidryck är säker. Men innehål­let i dryckerna varierar. Vissa har betydligt högre mängd koffein än andra och även vid en måt­tlig konsumtion behövs det inte så mycket för att yngre ungdomar ska reagera.

Det är främst koffeinet som bidrar till de oönskade effekterna. De övriga ämnen som är tillsatta, såsom höga halter av B-vitaminer, taurin, guarana och ginseng, är inte lika väl undersökta.

– De flesta vuxna och äldre ungdomar kan dricka en burk om dagen av en energidryck med lite lägre koffeinhalt utan att få oönskade effekter. För en elvaåring kan det räcka med en halv burk av en sort med lägre koffeinhalt för att få problem med sömnen. Det är också relativt vanligt med hjärtklappning, att bli lite speedad, samt rastlöshet, spänningar, yrsel och illamående. Alla de effekterna är övergående, säger Sabina Litens Karlsson.

Sömnen påverkas även av relativt små mängder koffein. Halveringstiden kan av genetiska orsaker variera mellan tre och sju timmar, och beror även på om man är van vid koffein. För den som har en lägre kroppsvikt och är ovan blir halterna i blodet högre.

Om man dricker energidrycker ofta är risken att hälsan påverkas även på längre sikt. Det är lätt att bli beroende av koffeinet och känslan av att vara pigg och fokuserad. 

Barn är känsligare och bygger kanske snabbare upp ett beroende.

Livsmedelsverket ser även en fara i att energi­dryckerna kan bli en ersättning för bra mat och bra mellanmål, vilket innebär risk för näringsbrister. De som är sötade med socker har ungefär samma sockerhalt som läsk och kan bidra till övervikt. Även tandhälsan riskerar att försämras, både på grund av socker och eftersom sura ämnen i dryckerna kan ge frätskador på tänderna.

Jacob Gudiol, som är en av Sveriges mest pålästa vad gäller kost och träning, konstaterar att det inte finns någon definition för energidrycker och dess innehåll. Och hur hälsan påverkas är inte studerat.

Barn och ungdom