Strukturerat stöd är bra för IBS-patienter som genomgår kostbehandling. Men det är viktigt att ta hänsyn till den enskilde patientens livssituation och personliga preferenser för att uppnå långsiktiga kostförändringar. Det tyder en studie på av dietisten och forskaren Cecilia Weznaver.

Dietisten Cecilia Weznaver lade tidigare i år fram sin licentiatavhandling "Patients experiences and effects of dietary changes when living with irritable bowel syndrome (IBS) – Various impacts of dietary changes”. Den bygger på två delstudier som hon genomfört inom gastroenterologi vid Mag-tarmlaboratorium, Sahlgrenskas universitetssjukhus.

Syftet var att undersöka kolhydraternas roll och effekt i kostbehandlingen samt att öka förståelsen för hur IBS-patienten upplever de kostförändringar som en kostbehandling innebär.

Avhandlingens första studie (som Dietisten rapporterade om tidigare i år och som fått stort internationellt genomslag efter publicering i bland annat The Lancet) undersökte effekten av olika kolhydrater i kosten genom en randomiserad kontrollerad studie där två kostbehandlingar, som tidigare inte har jämförts, ställdes mot medicinsk klinisk behandling under fyra veckor. Totalt medverkade 294 patienter med IBS.

Bägge kostbehandlingarna kan beskrivas som restriktiva i sin sammansättning. De bestod av lika energiinnehåll, men energiprocenten av makronutrienterna skiljde sig åt, specifikt gällande innehållet av olika kolhydrater. Den ena kosten var en kombination av de så kallade traditionella kost­råden tillsammans med ett lågt FODMAP-innehåll. Den andra kostbehandlingen var en för IBS outforskad kostbehandling som hade ett lågt innehåll av kolhydrater och en hög fetthalt.

Resultaten visade att båda kostbehandlingarna, trots olika sammansättning och kolhydratsinnehåll, var de mest effektiva behandlingsformerna jämfört med medicinsk behandling för patienter med IBS. Förutom symptomlindring förbättrades även psykisk hälsa och livskvalitet. Effekterna kvarstod under uppföljningstiden på sex månader i båda kostbehandlingsgrupperna. Kosten som hade ett lågt kolhydratsinnehåll och hög fetthalt har inte studerats tidigare vad gäller IBS-symptom. Den visade lika god effekt som de mer etablerade kostbehandlingarna. Det var ett överraskande resultat som behöver studeras vidare.

Detta innebär förhoppningsvis att vi i framtid­en kommer att kunna erbjuda fler och mer individanpassade kostalternativ vid IBS.

Patienter med IBS intresserar sig ofta för kost då den både kan lindra och trigga mag-tarmsymtom och många patienter har behandlats med olika kostråd genom åren. Ingen forskargrupp har dock tidigare undersökt hur det faktiskt är att genomföra kostförändringar som en behandling vid IBS innebär.

Den andra studien i avhandlingen tar därför ett helt nytt grepp. Den omfattar djupintervjuer med deltagarna tre månader efter kostinterventionen och undersöker patienternas upplevelser av att genomföra kostbehandlingarna för att lindra sina IBS-symptom. Detta är en viktig pusselbit för att kunna förbättra och förenkla kostbehandlingarna i framtiden.

Analyserna av deltagarnas upplevelser från den randomiserade kontrollerade studiens två kostbehandlingar utkristalliserade tre teman. Studiens kostbehandlingar beskrivs som 1) Stödjande, utbildande och motiverande. Samtidigt innebar kostförändringarna 2) Flerdimensionella utmaningar som i slutändan bidrog till 3) Reflektion och utveckling av den egna kosten.

I intervjuerna framkom det att studiens insatser som inkluderade kostinformation, färdiga menyer, matkassar och uppföljningar upplevdes som mycket stöttande. Att få det här stödet var en avgörande faktor för att både påbörja och fortsätta med kostförändringarna. Stödet påverkade följsamheten av kostförändringarna positivt och var början till möjligheten att lära sig utifrån vad man åt.

Men trots stödet upplevdes kostförändringarna som utmanande. Vad som upplevdes som besvärligt var beroende av den individuella livssituationen (barn, arbete, tid och energi). Personliga uppfattningar om kost och hälsa samt brist på socialt stöd från till exempel familjen försvårade genomförandet av kostförändringarna. Men att utföra dem och att hantera utmaningar ledde till nya insikter och startade en process som ledde till en utveckling av kosten.

Ingen av deltagarna hade behållit studiekosten helt i någon av kostgrupperna efter tre månader. Patienterna rapporterade att de kostförändringar som bibehölls inte enbart var relaterade till en symptomlindring av IBS. De kostförändringar som deltagarna ansåg som hälsosamma och mest praktiskt genomförbara i vardagen bibehölls också.

Sammanfattningsvis bekräftar avhandlingens resultat att kosten spelar en viktig roll i behandlingen av patienter med IBS. Fyra veckor med två kostbehandlingar med olika kolhydratsinnehåll visade sig vara lika effektiva trots deras olikheter jämfört med medicinsk behandling. När deltagarna fick stöd för att initiera och implementera kostförändringarna fick de samtidigt ny kunskap och erfarenheter. Patienterna påbörjade en process som ledde till individuellt anpassade kostjusteringar och därför blev de mer hållbara på sikt. Fler studier krävs dock om implementering av kostförändringar vid IBS samt för att utröna mer om olika kolhydraters påverkan på IBS-symptom på både kort och lång sikt. 

Legitimerad dietist, medicine licentiat och doktorand. Mag- och tarmlaboratoriet, Sektionen för Gastroenterologi och Hepatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Strukturerat och  individ­anpassat stöd hjälper IBS-patienter

Symtomen hos patienter med mag-/tarmsjukdomen IBS förbättrades lika mycket av att äta mindre socker och stärkelse som för dem som följde FODMAP – den idag rekommenderade dieten. 

Resultaten, som presenteras i en ny studie vid Lunds universitet, visar även att viktnedgången blir större och sötsuget mindre för den som följer dieten med mindre socker och stärkelse.

Bodil Ohlsson är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Att hon valt att undersöka just sockers och stärkelses betydelse vid IBS har att göra med en genetikers upptäckt: bland IBS-patienter finns det en överrepresentation av en genetisk variation som hindrar nedbrytning av socker och stärkelse i tarmen.

– Då ska vi ge de här personerna mindre socker och stärkelse, tänkte vi, säger Bodil Ohlsson.

För några år sedan ledde hon en studie där 105 personer med IBS ingick. I fyra veckor fick de äta mat med betydligt mindre socker och stärkelse, så kallad SSRD-diet (starch and sucrose-reduced diet). Utöver sötsaker ska hårt processad mat – ”färdigrätter” - undvikas. Den gången visade resultaten att SSRD-dieten minskade IBS-symtomen kraftigt. De vanligaste besvären vid IBS är återkommande smärta och uppspändhet i magen, samt diarré och/eller förstoppning. 

Den aktuella studien, vars resultat nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, tar avstamp i en fråga som ingen tidigare forskat på: hur skulle SSRD stå sig mot den rådande kostrekommendationen vid IBS, dieten FODMAP? I den dieten ska också gluten och laktos uteslutas.

– Så 2022 påbörjade vi den här studien där vi jämfört SSRD och Low FODMAP. I studien deltar 155 diagnostiserade IBS-patienter som är lottade att följa antingen SSRD eller Low FODMAP i fyra veckor. De fick inte redan stå på någon diet, utan skulle så att säga ha ”ätit vad som helst” innan, berättar Bodil Ohlsson.

Deltagarna i båda grupperna skulle följa respektive diets grundprinciper. Men hur ofta eller hur regelbundet de åt valde de själva. I båda grupperna, oavsett diet, förbättrades IBS-symtomen med 75-80 procent, vilket enligt Bodil Ohlsson ”till och med var bättre än vi förväntat oss”. Dessutom var viktnedgången efter fyra veckor större i SSRD-gruppen. Det var också i den gruppen som sötsuget minskade mest vilket är positivt, eftersom IBS-patienter i snitt väger mer än friska personer, konstaterar Bodil Ohlsson.

– Vi vill egentligen inte ens kalla SSRD för en diet. Det är så alla borde äta, inte bara de med IBS. Och till skillnad från Low FODMAP är SSRD lätt att förstå och lättare att följa. Du kan äta av allt när du är bjuden på middag, bara mindre av vissa saker. Om du vilar magen resten av veckan kan du synda lite en dag! säger Bodil Ohlsson.

SSRD dieten fokuserar på minskning av sackaros, stärkelse och tillsatt socker. De största skillnaderna mellan FODMAP och SSRD är att SSRD tillåter intag av frukt, fruktos, laktos och sötningsmedel, medan FODMAP är mindre strikt när det gäller sackaros och stärkelse.
“A Starch- and Sucrose-Reduced Diet Has Similar Efficiency as Low FODMAP in IBS—A Randomized Non-Inferiority Study”

Att skippa socker och stärkelse effektivt vid IBS

Att arbeta med IBS-patienter kan ofta vara komplext och behandlingen kan se väldigt olika ut. Vid Aleris Gastromottagning City i Stockholm har man utvecklat ett eget arbetssätt där ledstjärnorna är patientfokus och teamarbete.

Aleris gastromottagning city på Kungsholmen i Stockholm är en öppenvårdsmottagning inriktad på specialistvård inom mage och tarm. Verksamheten tar emot drygt 3 000 patienter på remiss årligen. När det gäller IBS är arbetet uppbyggt kring team med expertis som utgår från patientens behov och önskemål.

– IBS är en komplex sjukdom och behandlingen måste utgå från den enskilda patientens behov och situation. Därför är tillgänglighet till olika typer av kompetens viktigt. Patienten får också vara delaktig i val av behandling. Om hen till exempel vill börja med psykologstöd så startar vi där, säger Adam Al-iedani.

Therese Liljebo är anställd hos Gastromottagningen och via dem är hon doktorand vid Karolinska Institutet. Hon har arbetat som dietist med mag- och tarmhälsa i 26 år; innan hon blev doktorand arbetade hon kliniskt på mottagningen. Hon lyfter också fram hur man på kliniken erbjuder en mängd olika behandlingar.

– Det är som ett smörgåsbord av kompetenser som patienterna erbjuds. Jag känner inte till någon annan klinik där man jobbar så här, säger hon och tillägger:

– Det är fint att patienten har möjlighet att välja vilken behandling de vill börja med först, det ökar ju motivationen.

Dietisten Erika Törnqvist, som arbetat på Gastromottagningen i två år, är också väldigt nöjd med arbetssättet.

– Här bygger allt på teamarbete där läkare, psykolog och dietist arbetar tätt tillsammans för att erbjuda varje patient en skräddarsydd behandling.

Erika Törnqvist har jobbat som dietist sedan 2005 och har lång erfarenhet av mag- och tarm-­patienter från primärvården. Men hon tycker det är stor skillnad på hur man arbetar med patienterna.

– Det går inte att jämföra.
I primär­­vården satt jag ensam med patienten. Det var svårt att bolla tillbaka till läkaren. Här har teamet kontinuerlig kontakt och varje vecka har vi avstämningsmöte där vi diskuterar varje enskild patient.

Många dietister kan uppleva att det är en patientgrupp som kan vara lite svår att arbeta med. Men för Erika Törnqvist ser det annorlunda ut.

– Här känner jag inte längre så. När patienten startar behandlingen hos oss är de väl utredda och jag upplever att patienten och teamet tar det mer på allvar.

Hon jobbar mycket med FODMAP diet, något som i dag ofta inte är möjligt att göra i primärvården.

– Jag skulle säga att åtta av tio blir hjälpta av FODMAP. Men det kräver mycket mer stöd med kontinuerlig uppföljning för att det ska fungera. Den tiden och kunskapen som behövs finns oftast inte i primärvården.

På Gastromottagningen kan patienterna också delta i en digital IBS-skola. Åtta till tio patienter med IBS får utbildning kring sin sjukdom i grupp vid tre tillfällen. Läkare, psykolog, dietist och sjuksköterska är involverade i IBS-skolan.

Det är som ett smörgåsbord av kompetenser.

Vid behandlingsstart gör läkaren en grundlig genom­gång med patienten av journal och symtom såväl subjektiva som objektiva. Hen får också berätta om eventuella läkemedel, rökning och alkohol och så vidare.

– Vi pratar om patientens livsstil i stort och vi lyfter också familjesituationen. Vid IBS påverkas familjen också så därför är det viktigt att diskutera det, säger Adam Al-iedani.

För Erika Törnqvist är familjen också en del i rådgivningen.

– Om det är en patient som bor hemma hos sina föräldrar så vill vi gärna ha med dem på startmötet. Likadant med en partner. Det är viktigt att de är delaktiga. Om de inte kan vara med vid på första besöket brukar jag alltid bjuda in till det uppföljande videosamtalet, säger hon.

När det gäller olika typer av undersökningar så bidrar hög tillgänglighet också till bättre vård.

– Vi är bland de största i Norden när det gäller endoskopi och koloskopi. I stället för att behöva vänta på att få en undersökning i i två månader så kan vi erbjuda det nästan direkt beroende på prioritering. För effektiv vård är det viktigt att rätt verktyg kan användas vid rätt tidpunkt, menar Adam Al-iedani.

Som ett ytterligare led i att utveckla verksamheten satsar man också på att integrera digital teknik i arbetet. Bland annat har man tagit fram en app fokuserad på kvalitetsarbetet. Den underlättar kunskaps­överföring och delegering.

– Hur ska vi tänka med en viss patientgrupp? Hur delar vi kunskapen? Det blir lättare att skola in nya medarbetare om upparbetad kunskap är enkel att ta del av, säger Adam Al-iedani.

En annan app, My Aleris, gör det möjligt för patienterna att snabbt och enkelt boka om sin tid.

– Ökad tillgänglighet för patienten är centralt. För att uppnå det måste vi hela tiden hitta sätt att jobba smartare, inte nödvändigtvis hårdare. Vi behöver kontinuerligt ställa oss frågan vad behöver patienten och hur kan vi leverera på mest effektivt sätt, säger Adam Al-iedani och nämner även att man kommer ta hjälp av AI för att göra optimala arbets­scheman. 

IBS-behandling med patientfokus

En ny studie från Umeå universitet belyser den avgörande roll som kostfibrer spelar för att upprätthålla tjocktarmens slembarriär, vilket kan förebygga inflammation och infektion.

Forskningen, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur en fiberrik kost kan skydda mot de skador som en västerländsk, fiberfattig kost orsakar.

Sandra Holmberg, doktorand vid institutionen för molekylärbiologi, förklarar att en välfungerande slembarriär är vital för att hålla tarmbakterierna på säkert avstånd från tarmväggarna.

– Våra resultat bidrar till ökad förståelse för hur tarmfloran och slemlagret fungerar och kan på sikt leda till nya behandlingsstrategier för sjukdomar kopplade till den västerländska kosten, såsom den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit.

Forskarna genomförde en studie där friska deltagare ökade sitt dagliga intag av kostfibrer med 10 gram över tre månader vilket motsvarar ungefär fyra äpplen eller 3 deciliter havregryn. Tarmfloran undersöktes före och efter perioden, och resultaten visade signifikanta förändringar.

– Vi såg en tillväxt av bakterien Blautia, som spelar en nyckelroll i att skydda slembarriären, säger Rachel Feeney, en annan doktorand inblandad i studien.

Ytterligare experiment med möss som fick en fiberfattig västerländsk kost visade att när de transplanterades med tarmflora från personer med högt fiberintag, förbättrades deras slemfunktion märkbart. Blautia-bakterien visade sig inte bara främja slemproduktionen, utan även producera molekyler som direkt stimulerar slemsekretionen.

Dessutom upptäckte forskarna att Blautia producerar kortkedjade fettsyror som tidigare har visat sig vara gynnsamma för tarmhälsan.

– Blautia minskade också infektionstrycket av tarmpatogener, vilket indikerar att bakterien även har potentiellt skyddande effekter vid infektion, säger Vishnu Prasoodanan, postdoktor på institutionen.

Fiberrika dieter kan förebygga tarminflammation

En nyligen publicerad studie visar att medelhavskost förbättrar både symtom på irritabel tarm och mental hälsa. 

En ny studie från Deakin University's Food & Mood Center, ledd av Dr Heidi Staudacher, har gett intressanta insikter i sambandet mellan medelhavskost och hantering av irritabelt tarmsyndrom (IBS). Medelhavsdieten, känd för sitt rika innehåll av frukt, grönsaker och baljväxter, har inte bara visat sig förbättra mentalt välbefinnande hos deltagarna, utan också deras gastrointestinala hälsa.

IBS-drabbade undviker ofta vissa livsmedel som ingår i medelhavsdieten av rädsla för att förvärra sina symptom. I den sex veckor långa studien, som omfattade 59 personer, jämfördes en grupp som fick rådgivning om medelhavskosten med en kontrollgrupp som fortsatte med sin vanliga kost. Syftet var att utforska dietens potential att lindra både depressiva och tarmrelaterade symtom.

Det visade sig att 83 procent av de som åt medelhavskost upplevde en minskning av sina IBS-symtom jämfört med endast 37 procent i kontrollgruppen. Dessutom rapporterade deltagare som åt medelhavskost lägre nivåer av depression i slutet av studien.

Resultatet tyder på att istället för att enbart fokusera på att eliminera vissa livsmedel som är kända för att utlösa symtom, kan en medelhavsdiet vara fördelaktig för att hantera IBS-symtom. Dietister spelar en avgörande roll för att hjälpa individer att gradvis införliva fiberrik och FODMAP-mat i sina dieter för att förhindra utlösande av tarmsymtom.

Forskarna betonar behovet av ytterligare forskning, särskilt större studier som jämför medelhavsdieten med andra dieter, för att bättre förstå dess effekter på tarmarna och psykologiska symtom.

Källa: https://www.belmarrahealth.com...

Medelhavskost lindrar IBS-symtom och depression

Ett nytt och Sverigeunikt centrum finns nu på Karolinska Universitetssjukhuset. Magtarmcentrum riktar sig till en hårt drabbad patientgrupp som det talas för lite om. 

Strax under en procent. Så många svenskar lider i dag av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Många av patienterna är i början av sina liv, inte sällan i tonåren. För de hårdast drabbade kan sjukdomen innebära att drömmar om att resa, utbilda sig och starta familj förblir just drömmar. Magtarmcentrum vill ge de patienterna nytt hopp. Här ska flera professioner och specialiteter samverka. För patienten betyder det bättre och mer sammanhållen vård.

– Magtarmcentrum gör det möjligt för patienten att få möta gastroenterolog, kirurg, sjuksköterska, psykolog och dietist på en plats, vid ett tillfälle, säger Mattias Soop, sektionschef för Kirurgi för Inflammatorisk Tarmsjukdom och Tarmsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Magtarmcentrum tar också hand om patienter som lider av tarmsvikt. Det är en liten patientgrupp med varierande sjukdomsbakgrund. Den som lider av tarmsvikt kan inte ta upp näring på vanligt sätt. För att överleva krävs intravenös näring eller vätska. Tarmsvikt är ett av Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag inom nationell högspecialiserad vård.

– Det har varit ett långt arbete att få Magtarmcentrum på plats. Vi känner oss väldigt stolta över att vi har kommit hit, säger Francesca Bresso, sektionschef för Mag- och tarmsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Något gemensamt för IBD, tarmsvikt och andra sjukdomar kopplade till mag-tarmkanalen är att det talas för lite om dem. Det anser både Francesca Bresso och Mattias Soop.

– Det vill vi ändra på. Tanken med att bilda centrumet är bland annat att öka medvetenhet och kunskap om magtarmsjukdomar och att stärka patientfokus, säger Francesca Bresso.

Magtarmcentrum är ett samarbete mellan Sektionen för Magtarmsjukdom och Sektionen för Kirurgi vid IBD och Tarmsvikt inom Tema inflammation och Åldrande respektive Tema Cancer. 

Magtarmcentrum bedriver arbete inom tre huvudområden: tarmsvikt, IBD och neurogastroenterologi. 

Flera verksamheter är involverade, både i öppen- och slutenvården. 

Utöver vård ska samarbetet också ha positiv inverkan på Karolinska Universitetssjukhusets forskning och utbildning inom magtarmsjukdomar och nutrition. 

Läs mer på Magtarmcentrum (karolinska.se)

Nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka

Att ha ett högt intag av fisk och grönsaker i kosten vid 1 års ålder, och ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på drygt 80 000 barn.

Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Gut saknar den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en tydlig förklaring. En bidragande faktor tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, även känd som tarmmikrobiotan, särskilt under de första levnadsåren.

Forskning har tidigare fokuserat på kostmönster och IBD hos vuxna, men kunskapsbristen är påtaglig när det gäller barns kost och dess kopplingar till IBD.

Studien omfattar kostinformation om 81 280 ettåringar i Sverige och Norge, där data samlats in från två populationsstudier, "Alla barn i sydöstra Sverige" (ABIS) och "Den norske mor, far og barn-undersøkelsen" (MoBa).

Föräldrarna till barnen fick svara på specifika frågor om barnens kost vid olika åldrar, och kostkvaliteten bedömdes med hjälp av ett verktyg som mäter den övergripande kvaliteten på kosten, Healthy Eating Index, anpassad för barn.

Resultaten visade att högt fiskintag vid ett års ålder jämfört med ett lågt var kopplat till en 54-procentig lägre risk för ulcerös kolit. Vidare var högt grönsaksintag vid ett års ålder associerat med en generellt minskad risk för IBD. Å andra sidan visade högt intag av sockersötade drycker en 42-procentig ökad risk för IBD.

Det fanns inga klara samband mellan IBD och andra livsmedelsgrupper såsom kött, mejeriprodukter, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med högt innehåll av socker eller fett.

Även när man justerade för andra faktorer som amning, användning av bröstmjölksersättning och antibiotika vid ett års ålder samt föräldrarnas totala hushållsinkomst, kvarstod sambanden mellan kost och risken för IBD.

Forskarna påpekar dock att eftersom studien utfördes i höginkomstländer med specifika kostvanor är det osäkert om resultaten kan generaliseras till länder med andra kostmönster och ekonomiska förhållanden. Dessutom kan inga orsakssamband fastställas på grund av studiens observationskaraktär.

Sammanfattningsvis stöder de nya fynden hypotesen att kostvanor tidigt i livet kan påverka risken för att utveckla IBD, möjligen genom att påverka tarmmikrobioten, enligt Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens huvudförfattare.

Studien: Early-life diet and risk of inflammatory bowel disease: a pooled study in two Scandinavian birth cohorts

Bra kost tidigt skyddar mot IBD

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, utgör en oberoende riskfaktor för allvarlig infektion, även vid mycket låg nivå av tarminflammation. Det framgår av en ny studie.

Studien från Göteborgs universitet inkluderar data från 55 626 personer med IBD-diagnos och fokuserar på sambandet mellan sjukdomsaktivitet och risken för allvarliga infektioner, såsom sepsis. En intressant observation är att perioder av låg sjukdomsaktivitet inte nödvändigtvis betyder lägre risk för allvarliga infektioner.

Under perioder med låg sjukdomsaktivitet men aktiv tarminflammation, känd som mikroskopisk inflammation, ökade risken för allvarliga infektioner jämfört med perioder med läkt tarmslemhinna. Vid mikroskopisk inflammation var risken för allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år, medan det motsvarande antalet vid läkt slemhinna var 2,53. Efter justering för olika störfaktorer visade resultaten en 59-procentig relativ riskökning.

Forskningen ger viktig information om de komplexa sambanden mellan IBD, tarminflammation och infektionsrisk. En intressant aspekt var att resultaten höll sig även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna. Detta tyder på att sambandet mellan mikroskopisk inflammation och ökad risk för allvarliga infektioner är robust och inte primärt påverkat av medicinering.

– Detta stämmer även för patienter som kliniskt verkar ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen, säger Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Resultaten indikerar att om vi lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD.

Histological activity in inflammatory bowel disease and risk of serious infections: A nationwide study, Clinical Gastroenterology and Hepatology.

Allvarliga risker vid lågaktiv tarminfektion

Med hjälp av AI har medicinska forskare och datavetare på Enbiosis i nära samarbete utvecklat en algoritm som kan avkoda ett av världens mest komplexa system, mikrobiomet.

På så sätt blir det möjligt att omvandla insamlade data till en detaljerad och personlig hälsoanalys, komplett med skräddarsydda lösningar för varje patient.

– De lösningar vi presenterar inkluderar personliga förslag på mat samt pre- och probiotika. Enbiosis är det första företaget i världen som utvecklat AI-assisterade personliga lösningar för tarmhälsa. Det innebär att vi inte bara testar bakterierna i tarmen utan också analyserar dem med den mest avancerade AI-teknologin och omvandlar den insamlade datan till poäng som kan användas för att kartlägga hela tarmmikrobiomet. Vi skannar inte bara nivåerna av några bakterier - vi analyserar hela tarmekosystemet, säger Yusra Serdaroglu, Head of Nutrition på Enbiosis.

Företaget tillhandahåller en personlig hälsoanalys med 15 olika index och en riskanalys för flera sjukdomar. Det ger patienten en bra start för att utveckla en bättre och hälsosammare livsstil. Genom att bara anta ett nytt sätt att leva och äta kan man minska risken för att utveckla vissa sjukdomar. De tillhandahåller också en rapport som omfattar över 300 livsmedel, poängsatta mellan 0 och 10, baserat på den personliga tarmmikrobiomet. 

Världens första kliniskt bevisade AI-assisterade lösningar för tarmhälsa

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, utgör en oberoende riskfaktor för allvarlig infektion, även vid mycket låg nivå av tarminflammation. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

IBD omfattar främst ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Till skillnad från IBS, irritabel tarm, medför IBD synliga skador i tarmens slemhinna. Symtomen går i skov. Perioder av hög sjukdomsaktivitet följs ibland av längre perioder med låg eller ingen sjukdomsaktivitet. Det har dock varit oklart i vilken mån IBD-patienter med låg sjukdomsaktivitet också har förhöjd risk för allvarliga infektioner, inklusive sepsis.

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Clinical Gastroenterology and Hepatology, ingick data om 55 626 individer diagnostiserade med IBD. Med allvarlig infektion avsågs infektioner som krävt inläggning på sjukhus.

Resultaten visar att det under perioder av låg sjukdomsaktivitet, men aktiv tarminflammation, fanns en ökad risk att drabbas av allvarliga infektioner jämfört med perioder med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna.

Vid mikroskopisk inflammation var antalet allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år. Motsvarande antal vid mikroskopisk läkt slemhinna var 2,53. Detta motsvarade en 59-procentig relativ riskökning vid kvarvarande mikroskopisk tarminflammation, när resultaten justerats för olika störfaktorer.

Intressant nog gällde resultaten även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna, och var i övrigt liknande oavsett åldersgrupp, kön och utbildningsnivå.

Studiens förstanamn och korresponderande författare är Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Det vi kunnat visa är att IBD-patienter även under perioder med mikroskopisk inflammation i tarmen har ökad risk för allvarliga infektioner inklusive sepsis, jämfört med perioder då de har en mikroskopiskt läkt slemhinna. Detta stämmer även för patienter som kliniskt ter sig ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen.

Resultaten indikerar att om man lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD.

Resultaten i studien bygger på data från en nationell kohort (ESPRESSO) med information från svenska hälsoregister, och kvalitetsregistret för IBD (SWIBREG) om personer i Sverige diagnosticerade med IBD åren 1990–2016. Dessa uppgifter länkades till data från mikroskopiska tarmundersökningar av patienter med IBD.

Titel: Histological activity in inflammatory bowel disease and risk of serious infections: A nationwide study, https://doi.org/10.1016/j.cgh.2023.10.013

IBD riskfaktor för allvarlig infektion

Många som lider av sjukdomen IBS undviker vissa typer av mat och utesluter ofta gluten. En stor studie från Chalmers och Uppsala universitet visar dock att ett högt intag av gluten inte leder till ökade IBS-symptom. 

Däremot konstaterade forskarna att en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, förvärrar tarmbesvären, även om effekten var mindre än förväntat. 

– IBS är en mycket komplex sjukdom och våra resultat tyder på att effekten av specifika dieter inte är lika stor som man tidigare har trott, säger Elise Nordin, doktorand inom livsmedelsvetenskap på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikel som publicerats i American Journal of Clinical Nutrition. 

I studien, där 110 personer med IBS ingick, undersökte forskarna hur personerna påverkades av olika typer av kost genom att låta dem äta risgröt som preparerats på olika sätt. Den ena sorten var rik på gluten medan den andra innehöll stora mängder kolhydrater av typen fodmaps, det vill säga fermenterbara (jäsbara) kolhydrater – sockerarter som exempelvis fruktos och laktos. 

Det finns många exempel på livsmedel som är rika på fodmaps – alltifrån mjölkprodukter till bröd och vissa frukter och grönsaker. Förutom de specialpreparerade grötvarianterna tog forskarna också fram en neutral gröt som fungerade som placebo. 

Deltagarna i studien åt fodmaps, gluten och placebo i slumpmässig ordning i en vecka per kost. Varken deltagarna eller forskarna visste vem som åt vilken gröt och när, vilket gör att studien klassas som dubbelblind.  

– Det är svårt att blinda koststudier, då försökspersonerna ofta ser vad som är vad. Detta utgör en stor utmaning, eftersom vetskap om att man har lagt till eller tagit bort något i kosten kan påverka resultatet. Det faktum att vi i denna studie har lyckats skapa dieter som var helt blindade – tillsammans med att vi fick ett stort deltagarantal – gör vår studie unik, säger Elise Nordin. 

Under studien provocerades försökspersonernas mag-tarmsystem med höga doser (1,5 gånger dagligt intag i en normal befolkning) fodmaps eller gluten. Fodmaps förvärrade symtomen, men inte i den grad som forskarna hade förväntat sig utifrån resultat från tidigare studier. Gluten visade sig inte ha någon mätbar negativ inverkan på försökspersonernas upplevda symtom.

− Våra resultat är viktiga och pekar på att den psykologiska faktorn troligen är mycket viktig. IBS är har tidigare visat sig ha en koppling till psykiskt mående. Enbart det faktum att man går in i en studie minskar symtombelastningen, säger Per Hellström, professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet och medicinskt ansvarig för studien. 

Den nya IBS-studien visar också tydligt att det finns stora individuella skillnader när det gäller hur olika personer påverkas av en specifik diet. 

− Även om vi på gruppnivå endast ser en måttlig effekt av fodmaps och ingen effekt av glutenprovokationen kan det vara så att vissa individer reagerar starkt på dessa livsmedel. Därför är det viktigt att se till varje individ, säger Elise Nordin.  

Specifik kost spelar mindre roll vid IBS

Patienter som fått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i nedre delen av tarmen 20 år efter behandlingen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. 

Bland dem som fått strålbehandling för cancer i till exempel livmoderhals, prostata eller ändtarm är det vanligt att uppleva symtom från tarmen många år efter avslutad behandling. Allvarlighetsgraden varierar. Det kan handla om trängningar – där det känns som om man behöver gå på toaletten fast så inte är fallet – till diarréer upp till 15 gånger eller mer per dag.

Normalt skyddas tjocktarmens slemhinna från kontakt med bakterier i avföringen genom en tunn slemliknande barriär som kallas mukus. I studien har forskarna kunnat visa att strålbehandling mot bäckenområdet påverkar detta tunna slemlager så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna också fann i tarmar som utsatts för strålbehandlingen flera år tidigare.

– Det kan vara svårt att upptäcka låggradig inflammation. Detta är första gången forskare med stor säkerhet kunnat visa att det pågår en sådan hos canceröverlevare, långt efter avslutad strålbehandling mot bäckenet. Vi såg tecken på låggradig inflammation så sent som tjugo år efter strålbehandling, säger forskaren Sravani Devarakonda på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Nästa steg är att ta reda på om denna låggradiga inflammation efter strålbehandling orsakar några av de tarmsymtom som ofta ses hos dessa canceröverlevare, och i så fall vilka symtom som beror på inflammationen.

Redan nu pågår forskning om hur tarmens motståndskraft mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symtom som påverkar livskvaliteten kan lindras eller kanske helt förhindras.

I en omfattande studie testar forskarna att stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber till kosten innan strålbehandlingen påbörjas.

Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy, eBioMedicine.

Tarmen påverkas av strålbehandling

Risken att drabbas av tarmsjukdomen ulcerös kolit ökar på samma sätt som för andra tarmsjukdomar, om man röker. Det är tvärtemot vad som tidigare har antagits. Det visar en avhandling vid Umeå universitet. 

Att rökning ökar risken för många allvarliga sjukdomar är väl känt. Men det har länge ansetts att tjocktarmssjukdomen ulcerös kolit är ett av få undantag, där rökning rent av skulle kunna skydda mot att utveckla sjukdomen. I sin avhandling vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet visar Lovisa Widbom dock att rökning ökar risken att drabbas av de båda inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit, inte bara Crohns sjukdom som tidigare antagits.

– Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk och mycket besvärande sjukdom där det inte finns någon botande behandling. Därför är det viktigt att få klarlagt vilka faktorer som går att påverka för att minska risken att drabbas, säger Lovisa Widbom, doktorand vid Umeå universitet.

Sambandet mellan rökning och tarmsjukdomarna gick att se både i enkätdata och genom blodprov där halten av ämnet kotinin mättes i blodet. Kotinin är en nedbrytningsprodukt av nikotin. Studien visade att de som aldrig hade rökt hade en lägre risk att bli sjuka. Däremot sågs inget motsvarande samband för snusare, trots att snusare också kan få i sig stora mängder nikotin. Andra studier har visat på ökad risk för förtidig död också för snusare, men just risken för inflammatorisk tarmsjukdom tycks alltså inte påverkas.

Även tecken på brist på järn och vitamin B6 har kunnat ses hos dessa patienter innan de har fått sin diagnos.

– Det behövs mer forskning för att säga om och i så fall hur vitamin B6 och tryptofan går att påverka för att minska riskerna, exempelvis genom att med rätt föda stimulera viss bakterieflora i tarmen. Men helt klart är att alla gör klokt i att inte röka för att minska risken för inflammatorisk tarmsjukdom, säger Lovisa Widbom.

Livsstil och rökning påverkar ulcerös kolit

En studie publicerad i tidskriften Gut Microbes visar att djup meditation kan ha positiva effekter på tarmhälsan. 

Forskarna undersökte effekterna på tarmbakterierna hos deltagarna efter åtta veckors meditationsträning och fann en ökning av "godartade" bakterier och en minskning av "skadliga" bakterier.

Tarmbakterierar spelar en viktig roll i vår hälsa, eftersom de hjälper till att bryta ner maten, producera vitaminer och även påverka vårt immunförsvar och vårt humör. En obalans i tarmfloran kan leda till sjukdomar som IBS, depression och övervikt.

Forskarna har nu funnit evidens för att meditation kan ha en positiv effekt på tarmbakterierna genom att reducera stress och inflammation i kroppen, vilket kan leda till en bättre balans i tarmfloran.

– Studien visar på ännu ett sätt där meditation kan påverka vår hälsa positivt och är ett ytterligare skäl till att införa dagliga meditationer i våra liv, kommenterar David Grönte, överläkare i psykiatri från Linköping. Det behövs dock mer forskning för att bekräfta dessa resultat och för att förstå exakt hur meditation påverkar tarmfloran.

Alteration of faecal microbiota balance related to long-term deep meditation

Djup meditation kan förbättra tarmhälsan

Postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Postbiotika är ett relativt nytt begrepp som definieras “beredning av ej levande mikroorganismer och/eller deras komponenter som ger värden en hälsofördel”, alltså hälsofrämjande ämnen som producerats av mikroorganismer. Forskning visar att postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Medan probiotika påverkar mikrobiotan kortsiktigt och det är svårt att på förhand veta vilka bakteriestammar som är gynnsamma för en individ, får postbiotika en mer bestående effekt på tarmhälsan genom att stärka både tarmslemhinnan och mikroorganismerna. Postbiotika kan hjälpa mot grundorsaken till symtomen och effekterna kan därmed bli mer bestående.

Postbiotika kan till exempel vara havre som fermenterats av bakterier som valts ut för att ge de bästa förutsättningarna för tarmhälsan. Postbiotika omfattar metaboliter från fermenterade livsmedel samt avdödade bakterier och celldelar. Dessa ger näring och energi till tarmslemhinnan och främjar gynnsamma bakterier som bland annat bildar smörsyra (butyrat) och andra kortkedjiga fettsyror (SCFA). Metaboliterna har en positiv effekt på miljön i tarmen och efter hand kommer de hälsofrämjande bakterierna att dominera.

När tarmfloran är i en gynnsam balans och tarmens slemhinna stärkts tolereras ofta fibrer och FODMAP bättre, vilket gör att även personer med känslig tarm kan äta mer hälsosamt. En individuell upptrappning av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn görs med fördel i samråd med dietist.

Mer forskning behövs för att förstå mer om mekanismerna bakom postbiotikans effekter och vilken betydelse de har för vår hälsa, men redan nu finns evidens för att de stärker tarmens barriärfunktion och spelar en viktig roll för inflammationsprocesser och immunsystem. Detta kan få stor betydelse för att förebygga och behandla en bredd av diagnoser och sjukdomstillstånd, bland annat tarmsjukdomar, metabolt syndrom och allergi.

De studier som hittills publicerats visar god klinisk effekt av postbiotika (ReFerm) vid IBS och ulcerös kolit, och fler studier pågår. Forskning pågår också kring postbiotikas dämpande effekt på inflammationsprocesser som leder till fibros i levern.

Ta gärna del av aktuell forskning om postbiotika via denna länk.

Efter pro- och pre- kommer postbiotika

Patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit har en förhöjd risk att drabbas av lymfkörtelcancer, lymfom. Det kan bero på sjukdomen, men behandlingen kan också spela en roll, enligt forskare.

En studie visar nu att IBD kan öka risken att utveckla lymfkörtelcancer, lymfom, som är en cancerform som drabbar immunsystemet.

– Tidigare studier av lymfomrisk vid IBD har varit för små för att dra säkra slutsatser. Studierna har inte tagit hänsyn till viktiga systematiska fel och har inte varit representativa för dagens IBD-patienter, säger forskaren Ola Olén vid Karolinska institutet.

I den nya studien ingick nästan 170 000 IBD-patienter från svenska och danska medicinska register mellan 1969 och 2019. För att räkna ut risken att utveckla lymfom jämfördes patienterna med personer utan inflammatoriska tarmsjukdomar.

Forskarna upptäckte att patienter med både Crohns sjukdom och ulcerös kolit hade en förhöjd risk att drabbas av lymfom, men risken var högst hos patienter med Crohns sjukdom. 

Risken för lymfom har ökat hos patienter med Crohns sjukdom under de senaste två decennierna. Det här sammanfaller med den ökade användningen av immunmodulerande läkemedel, som påverkar immunförsvaret och dämpar inflammationen, vid behandling av IBD. Det var främst T-cellslymfom och aggressiva B-cellslymfom som drev riskökningen.

Nästa steg för forskarna är att titta på mer detaljerade data för att besvara frågan om vad som spelar mest roll för lymfomrisken – själva sjukdomen eller behandlingen av den.

Increasing risk of lymphoma over time in Crohn’s disease but not in ulcerative colitis: a Scandinavian cohort study, Clinical Gastroenterology and Hepatology.

Tarmsjukdomar kopplas till ökad cancerrisk

En grupp med forskare från nio länder har målet att ta fram sätt att förebygga inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD. Projektet miGut-Health, finansieras med motsvarande drygt 80 miljoner kronor av EU:s Horizon Europe.

Över tre miljoner människor i EU-länderna är diagnosticerade med Crohns sjukdom och ulcerös kolit, inflammatoriska tarmsjukdomar som inte går att bota. Den samlade samhällsekonomiska kostnaden i EU-länderna för dessa sjukdomar rör sig om 55 miljarder kronor årligen.

– Symtomen på sjukdomarna – som smärta, trötthet och blödningar – är vardag för de drabbade. Den mentala hälsan påverkas också eftersom sjukdomen går i vågor som inte går att förutsäga, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet.

Forskare från flera EU-länder samt Schweiz och Israel ska arbeta mot tre mål i samarbete med bland annat patientorganisationer under de fyra åren som projektet pågår. Det handlar om att tidigt upptäckta symptom på sjukdomarna, att förebygga och att förbättra behandlingen.

Projektet ska ta fram sätt att mäta bakterier i tarmfloran som kan användas för tidig bedömning av riskerna att utveckla IBD. I dag är enbart ett fåtal så kallade biomarkörer kopplade till IBD kända. Målet med ”miGut-Health” är att fördjupa kunskapen om dessa och även leta efter fler möjliga biomarkörer.

Bättre behandling av tarmsjukdomar

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet … Läs mer

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet inom några år. Örebroforskarnas mål är att hjälpa människor att äta rätt och att underlätta för företag att ta fram hälsosamma produkter – och de har fått 12.5 miljoner kronor från Vinnova för detta.

– Kapseln med kameran som går att svälja finns redan. Den används för att undersöka delar av tarmen som är svåra att komma åt på annat sätt, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.

Den nya kamerakapseln, som forskarna kallar för en ätbar biosensor, samlar in information och analyserar matsmältningen i tarmen med hjälp av artificiell intelligens.

– Dagens tester baseras mest på avföringstester. Då får vi bara veta vad slutresultatet blir men inte vad som har påverkat det på vägen, säger Robert Brummer.

Flera företag medverkar i projektet. De kan använda tekniken för att testa nya produkter. Det kan till exempel handla om nya växtbaserade proteiner – som behövs i allt större utsträckning när vi behöver äta mindre kött för att klara klimatmålen. Det kan också vara ett verktyg för att testa kosttillskott som till exempel probiotika och jämföra före och efter.

– I framtiden kan kameran vara en hjälp för konsumenter. I första steget är det intressant för människor med tarmåkommor, där nedbrytningsprocessen i tarmen spelar en viktig roll. De kan få ledtrådar till hur de ska ställa om sin kost för att må bättre. I nästa steg kan det vara en produkt för gemene man, säger Robert Brummer.

Forskarna kommer även ta fram en annan prototyp som är enklare att använda hemma: ett test som mäter gaser i andedräkten.

– Det produceras gaser när maten bryts ner i tarmen och en del av dessa andas vi ut. Det tänker vi inte på, mer än kanske när vi ätit vitlök, säger Robert Brummer.

Han tror att det enklare utandningstestet kan vara ett alternativ till kamerakapseln för många vanliga konsumenter – och ge värdefull information.

– Det som händer i tarmen påverkar inte bara magen utan också immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, åldrande och utveckling av cancer. Därför är det så viktigt att undersöka tarmens nedbrytningsprocesser närmare och det finns ingen enkel metod för detta ännu. Det är det vi hoppas kunna bidra med, avslutar Robert Brummer.

Han kommer leda arbetet inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI, tillsammans med Amy Loutfi, professor i informationsteknologi. PNI är ett resultat av de strategiska satsningar som universitetet har gjort på forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens och ORU Innovations Arena.

– Anslaget inom Vinnovas särskilda utlysning för precionshälsa erhölls i stenhård konkurrens. Det är ännu ett bevis på styrkan i universitetets strategiska satsningar, säger rektor Johan Schnürer.

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Deras uppdrag är att stärka landets innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt och de har satsat 12,5 miljon kronor på Precision Nutrition Innovation Arena, PNI.

Den är kopplad till det nationella forskningscentret PAN Sweden och är ett samarbete med Chalmers tekniska högskola, Region Örebro län och företagen Lantmännen, Biogaia och Nutrileads. Dessutom är Örebro universitets holdingbolag med i projektet. Projektledare är vicerektor Amy Loutfi.

Den ätbara biosensorn är den första innovationen inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI. Samtidigt som sensorn utvecklas bygger universitetet en struktur för att fler projekt ska kunna ta vara på de tre starka byggstenarna: Innovationsarenan och forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens.

En kamera som går att svälja ska hjälpa människor att äta rätt

Vattnig diarré som inte går över. Det är vardagen för patienter med mikroskopisk kolit. Örebroforskaren Richard Forsgård ska undersöka om en fiber som omvandlas till … Läs mer

Vattnig diarré som inte går över. Det är vardagen för patienter med mikroskopisk kolit. Örebroforskaren Richard Forsgård ska undersöka om en fiber som omvandlas till smörsyra i tarmen kan vara en skonsam medicin.

– Idag får patienterna antiinflammatorisk medicin som kan föra med sig biverkningar – för vissa så allvarliga att de vill avsluta behandlingen. Att istället kunna påverka tarmens bakterieflora och funktion med fibrer skulle vara mer skonsamt, säger Richard Forsgård, som är finansierad av EU-kommissionens Marie Sklodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship och ingår i satsningen på Mat och hälsa på Örebro universitet.

Gastroenterologi

Strukturerat och individ­anpassat stöd hjälper IBS-patienter