Hallå där, Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund

Vad är din kommentar till ”Folkhälsan i Sverige”?

– Det var egentligen inte så mycket som var nytt i rapporten. Mycket är baserat på data från den nationella folkhälsoenkäten, ”Hälsa på lika villkor”, så det kändes bekant. Men det som förvånar mig är att man inte tydligare lyfter att matvanorna utvecklas åt fel håll. Det är som att de främst vill framhålla det som går åt rätt håll, som tobakskonsumtion, men undanlåter att diskutera allvarliga trender som ökad prevalans av ohälsosamma matvanor och obesitas. Det är en oroväckande utveckling som borde fått mer uppmärksamhet.

– Sett ur ett bredare perspektiv behöver vi skapa förutsättningar på samhällsnivå för att befolkningen i minsta möjliga mån ska etablera ohälsosamma matvanor i första skedet. Det måste till ett paradigmskifte i hela matsystemet och det involverar väldigt många intressenter, inte bara hälso- och sjukvård utan livsmedelsproducenter och andra aktörer i samhället. Och där måste det till politiska beslut för att få till en förändring.

Hur ser ni på dietistens roll framåt i arbetet med att förbättra folkhälsan?

– Dietistens roll är viktig och vi arbetar redan i dag med att hjälpa patienter som har utvecklat förhöjda riskmarkörer och sjukdomar till följd av ohälsosamma matvanor. Att kunna erbjuda stöd till hälsosammare matvanor är avgörande om vi vill förbättra folkhälsan och samtidigt minska hälsoklyftorna.

– I nationella patientenkäten ser vi över tid att fler patienter svarar att vårdpersonalen pratat om matvanor vid vårdbesök. Det är en positiv utveckling. Dietisten spelar en central roll både när det gäller behandling och sekundärprevention av nutritionsbaserad ohälsa. Vår kompetens skulle också kunna tas tillvara ännu mer i det primärpreventiva-arbetet där vi tidigt kan göra skillnad.

Hur tror ni att dietisters roll i det preventiva arbetet kan stärkas?

– För det första måste vi skapa bättre strukturella förutsättningar. Vi ser goda exempel i Skåne där dietister är samtalsledare i riktade hälsosamtal. Det är en primärpreventiv åtgärd som bland annat har dokumenterad effekt på förändringar av matvanor. Men långt ifrån alla regioner har låtit dietister ta den rollen.

– Dietisten kan i framtiden förhoppningsvis också ta del av digitala behandlingsprogram som underlättar stöd till hälsosammare matvanor. Det kan göra behandlingen vid ohälsosamma matvanor mer tillgänglig samtidigt som det är viktigt att den fortsatt är individanpassad. Dietister kan bli ännu mer involverade i insatser för att skapa bättre matmiljöer och i lokala folkhälsoinsatser. Vår kompetens sträcker sig långt utanför patient­rummet.

– Det är också viktigt att komma ihåg att stöd till bättre matvanor inte bara är ett folkhälsoansvar, det är en del av jämlik vård. 

"Matvanorna lyfts inte tillräckligt i rapporten"

Nästan sju av tio svenskar anser att de har god hälsa och medellivslängden ökar. Men bakom den positiva utvecklingen döljer sig allvarliga varningssignaler, till exempel ökar psykisk ohälsa och obesitas. Dessutom består skillnaderna i hälsa mellan olika grupper.

Folkhälsomyndighetens nya rapport ”Folkhälsan i Sverige” tecknar en övergripande ljus bild av befolkningens hälsa. Medellivslängden är nu över 83 år och dödligheten i de vanligaste folksjuk­domarna, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancer­former fortsätter att minska. Nästan 70 procent av svenskarna skattar sin hälsa som god.

Ett tydligt exempel på framgångsrikt förebyggande arbete är minskningen av tobaksrökning, enligt myndigheten. Men samtidigt betonas att utvecklingen inom andra områden går i fel riktning.

– Det är positivt att folkhälsan generellt är god och att medellivslängden ökar. Samtidigt finns det flera oroande resultat i rapporten, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Enligt rapporten uppgav 11 procent av befolkningen år 2024 att de upplever allvarlig psykisk påfrestning och bland unga kvinnor var siffran över 20 procent. Samtidigt ökar förekomsten av obesitas. Dessa trender väcker oro för framtida belastning på både individer och vårdsystem.

Rapporten lyfter också de tydliga kopplingarna mellan socioekonomiska faktorer och hälsa. Ungefär 100 000 vuxna och 70 000 barn och unga lever i hushåll där inkomsterna under flera år inte räckt till det nödvändigaste. Dessutom lämnar varje år närmare 20 000 barn grundskolan utan behörighet till gymnasiet – ett starkt risktecken för framtida ohälsa.

Personer med låg socioekonomisk position skattar sin hälsa lägre, rör på sig mindre, röker mer och har kortare medellivslängd än andra grupper. De har också lägre tillit till samhällets institutioner och är i högre grad utsatta för våld eller hot om våld. Bland barn vars föräldrar har kort utbildning är andelen som tar gymnasieexamen betydligt lägre än genomsnittet.

För att möta de växande skillnaderna i hälsa krävs både riktade och breda, långsiktiga insatser, menar Folkhälsomyndigheten. Olivia Wigzell betonar vikten av samverkan:

– Vi ser att det behövs såväl riktade som breda uthålliga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle och näringsliv behöver tillsammans bidra. En god och jämlik hälsa i befolkningen är avgörande för att vi ska ha ett robust samhälle med god motståndskraft. En god och jämlik hälsa främjar också samhällets utveckling i stort. 

Folkhälsan i Sverige: Ljus bild med mörka skuggor

Vi äter mer skräpmat och rör oss allt mindre. Med ökande övervikt och obesitas försämras folkhälsan. Det vi ser i Sverige är anmärkningsvärt, säger folkhälsoexperten Helen Johnson

Övervikt och obesitas är ett växande problem. Och prognosen framåt ser riktigt dyster ut menar Helen Johnson. Hon arbetar med matematisk statistik för att räkna på hur sjukdomar sprider sig i stora befolkningar.

– När vi blickar framåt till 2035 är det ett nästan apokalyptiskt scenario, säger hon.

Helen Johnson jobbade tidigare för EU-kommissionen och gjorde prognoser för folkhälsan i Europa. I dag är hon konsult på Safinea med uppdrag för bland annat  Världshälsoorganisationen, WHO och FN-organet Unicef.

I samarbete med bland andra Dietisternas riksförbund har hon studerat sambandet mellan kostvanor och övervikt och gjort en statistisk projektion för den svenska folkhälsans utveckling till år 2035. Underlaget består av data från Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten; resultatet är dystert.

– Vad vi ser i Sverige är anmärkningsvärt, faktiskt väldigt anmärkningsvärt. När det gäller konsumtionen av ohälsosam mat, salt, fett och sötade drycker så stiger den brant i alla regioner i landet, säger hon i en intervju i Dagens Nyheter.

Den bistra sanningen är att svenskar och befolkningen i västvärlden i stort, får allt sämre fysik. Vi äter sämre, rör på oss allt mindre och blir fetare.

Folkhälsomyndighetens senaste statistik från 2025 visar att cirka 60 procent av alla svenskar i åldersspannet 45 till 64 år är överviktiga eller lider av obesitas. I gruppen 16–29-åringar är andelen cirka 30 procent. Män är oftare överviktiga än kvinnor. Drygt 55 procent av alla män är överviktiga eller har obesitas, medan andelen bland kvinnor är knappt 45 procent.

Vi äter mer färdigmat och halvfabrikat än tidigare och vi dricker allt mer sötade drycker. Samtidigt får många inte den vardagsmotion som tidigare var vanlig.

– Vi ser ett tydligt samband mellan dålig kost och vikt och även om vi inte har visat på kausalitet i den här studien har andra gjort det. Det är rimligt att säga att dålig kost leder till fetma, säger Helen Johnson.

På individnivå finns undantag, men i en befolkning är mönstret tydligt:

– När konsumtionen av dålig mat går upp, då går vikten upp. Och när vikten går upp ökar problemen med högt blodtryck, hjärtattacker och typ 2-diabetes. Dessa sjukdomar är inte smittsamma, men beteende är det, säger Helen Johnson.

– Vi ser att konsumtionen av dålig mat ökar kraftigt, så vi har fortfarande inte sett det värsta när det gäller de här sjukdomarna eller de allvarligare konsekvenserna som hjärtinfarkt, stroke och vissa cancerformer. Det är en tickande bomb. 

Vad vi ser i Sverige är anmärkningsvärt, faktiskt väldigt anmärkningsvärt

År 2017 beräknade Folkhäls­o­­­myndigheten kostnaden för obesitas till 70 miljarder kronor, baserat på att en miljon svenskar var överviktiga. Åtta år senare har antalet svenskar med obesitas ökat cirka 1,8 miljoner. Justerat för inflation blir samhällskostnaden för obesitas 125 miljarder kronor för 2023, vilket motsvarar ungefär 2 procent av Sveriges BNP per år. Till år 2030 väntas kostnaden öka med ytterligare 17 miljarder.

Folkhalsa

"Matvanorna lyfts inte tillräckligt i rapporten"

Folkhälsan i Sverige: Ljus bild med mörka skuggor

Övervikt och obesitas - Beskrivs som en tickande bomb