Folkhälsan i Sverige: Ljus bild med mörka skuggor

Folkhälsomyndighetens nya rapport ”Folkhälsan i Sverige” tecknar en övergripande ljus bild av befolkningens hälsa. Medellivslängden är nu över 83 år och dödligheten i de vanligaste folksjuk­domarna, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancer­former fortsätter att minska. Nästan 70 procent av svenskarna skattar sin hälsa som god.

Ett tydligt exempel på framgångsrikt förebyggande arbete är minskningen av tobaksrökning, enligt myndigheten. Men samtidigt betonas att utvecklingen inom andra områden går i fel riktning.

– Det är positivt att folkhälsan generellt är god och att medellivslängden ökar. Samtidigt finns det flera oroande resultat i rapporten, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Psykisk ohälsa och obesitas ökar

Enligt rapporten uppgav 11 procent av befolkningen år 2024 att de upplever allvarlig psykisk påfrestning och bland unga kvinnor var siffran över 20 procent. Samtidigt ökar förekomsten av obesitas. Dessa trender väcker oro för framtida belastning på både individer och vårdsystem.

Rapporten lyfter också de tydliga kopplingarna mellan socioekonomiska faktorer och hälsa. Ungefär 100 000 vuxna och 70 000 barn och unga lever i hushåll där inkomsterna under flera år inte räckt till det nödvändigaste. Dessutom lämnar varje år närmare 20 000 barn grundskolan utan behörighet till gymnasiet – ett starkt risktecken för framtida ohälsa.

Personer med låg socioekonomisk position skattar sin hälsa lägre, rör på sig mindre, röker mer och har kortare medellivslängd än andra grupper. De har också lägre tillit till samhällets institutioner och är i högre grad utsatta för våld eller hot om våld. Bland barn vars föräldrar har kort utbildning är andelen som tar gymnasieexamen betydligt lägre än genomsnittet.

Krävs uthålliga insatser

För att möta de växande skillnaderna i hälsa krävs både riktade och breda, långsiktiga insatser, menar Folkhälsomyndigheten. Olivia Wigzell betonar vikten av samverkan:

– Vi ser att det behövs såväl riktade som breda uthålliga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle och näringsliv behöver tillsammans bidra. En god och jämlik hälsa i befolkningen är avgörande för att vi ska ha ett robust samhälle med god motståndskraft. En god och jämlik hälsa främjar också samhällets utveckling i stort.